Karl I., der Große / Carolus Magnus / Karolus Magnus, Charlemagne / KAARLE SUURI s. 02.04.0742 Ingelheim (Jupille, Belgia). k. 28.01.0814 Aix-la-Chapelle (Aachenissa?) haudattu Pfalzkapelle in Aachen. König der Franken (768-814), römischer Kaiser seit 25.12.800, König der Langobar. Lisätietoja: Oli kuollessaan 66 vuotias. Kuolinsyy: Kova kuume, (Infekt mit Rippenfellentzündung?).
König der Franken seit 768, erster römisch deutsche Keiser seit 800, schuf starke Zentralgewalt, förderte Wissenschaft, Kunst und Rechtspflege. Heiligsprechung 1165. Meni ensimmäiseen avioon 768, xx:n kanssa, toinen avioliitto 770 Ermengranda (eronnut) Kaarle Suuri, Frankkilaisvaltakunnan kuningas v:sta 768, keisari v:sta 800, keskiajan merkillisin hallitsija; Pippin Pienen vanhempi poika; äitinsä oli Berta, Karibertin, Laonin kreivin tytär. K. kruunattiin isänsä kuoltua yhdessä veljensä Karlmannin kanssa kuninkaaksi ja sai Austrasian sekä osan Akvitaniaa, mutta anasti veljensä kuoltua 771 ylimysten suostumuksella koko valtakunnan. Karlmannin leski haki lapsineen turvaa langobardien kuninkaalta Desideriukselta, mutta tämän K. voitti ja valloitti hänen valtakuntansa sekä panetti hänet luostariin 774. Paavi sai K:lta vahvistuksen siihen lahjoitukseen, jonka Pippin oli antanut Pietarin istuimelle (Ravennan eksarkaatti y. m.). — K. saattoi loppuun Saksan heimojen kristinoppiin käännyttämisen ja yhdistämisen saman valtikan alle, joten yhteinen saksalainen kansallisuus saattoi kehittyä. V:sta 772 hän kävi sotaa pakanallisia saksilaisia vastaan, mutta kohtasi jäykkää vastarintaa. Useasti voitettuinakin saksilaiset nousivat yhä uudestaan kapinaan; erään sellaisen johdosta K:n sanotaan varoittavaksi esimerkiksi mestauttaneen 4,500 saksilaista. V. 785 alistui heidän etevin johtajansa Vidukind sekä kääntyi kristinuskoon, jonka jälkeen heidän vastustuskykynsä pääasiassa oli murrettu; Elben pohjoispuolella asuvat saksilaiset kukistettiin kuitenkin vasta 804. Valloitettuun alueeseen levitettiin kristinoppia useita hiippakuntia ja luostareita perustamalla. Myös slaavilaiset kansat Elben itäpuolella sekä Böömissä (tsekkiläiset) saatettiin osittain frankkilaisesta valtakunnasta riippuvaisiksi. Saksilaissodista aiheutui selkkauksia Tanskankin kanssa, joka sota loppui 811; rajaksi tätä valtakuntaa vastaan tuli Eider-joki. Kun K. pani Baierin herttuan Thassilon viralta, joutui hän sotaan tämän liittolaisia avaareja vastaan (nyk. Unkarissa); heidät kukistettiin 796 ja valtakunta laajennettiin Raab-jokeen saakka. Jo aikaisemmin K. oli etelässäkin ryhtynyt valloitukseen: käyttäen hyväkseen maurilaisten keskinäisiä riitaisuuksia hän 778 marssi Espanjaan ja valloitti koillisosan maata melkein Ebroon saakka. Mutta hänen palatessaan hyökkäsivät baskilaiset Pyreneitten Roncevaux-solassa hänen jälkijoukkonsa kimppuun ja tuhosivat sen; täällä kaatui runojen ylistämä Bretagnen rajakreivi Roland. K. menetti valloituksensa, vasta 801:n jälkeen perustettiin "Espanjan rajamaa". - Muitakin rajamaita (mark'eja) K. perusti, esim. ",Itäisen rajamaan" (nyk. Itävalta). Rajakreiveille annettiin laajempi valta kuin tavallisille kreiveille. - Italian niemimaalla valtakunta ulottui Volturno-jokeen saakka; paitsi yllämainittuja oli sillä vielä rajoina Atlannin-meri ja Välimeri. K. ei katsonut itseään vain maalliseksi hallitsijaksi, vaan myös kristillisen kirkon päämieheksi ja suojelijaksi. Tämän hänen asemansa ulkonaiseksi merkiksi paavi Leo III, jota K. oli suojellut hänen vihollisiansa vastaan, kruunasi hänet keisariksi Rooman Pietarinkirkossa joulupäivänä 800. Länsimaitten muutkin kristityt kansat katsoivat häntä tästälähin korkeimmaksi yliherrakseen ja Itä-Roomakin tunnusti hänen keisarinarvonsa. Kristillisen yleisvaltion aate jäi tästälähin vallitsemaan käsitystapaa aina keskiajan loppupuolelle asti, jolloin vahvoja kansallisvaltioita muodostui. Kirkon päämiehenä K. sekä piti kirkolliskokouksia että joskus muutti niiden päätöksiäkin. - Maallisessa suhteessa K. yleensä säilytti frankkien vanhat oikeustavat ja kansallisella pohjalla kasvaneet laitokset, mutta koetti sen ohessa säädöksillään (capitularia), jotka julkaistiin vuosittain toukokuussa ja syksyllä pidetyissä valtakunnankokouksissa, saada monikansaiseen valtakuntaansa suurempaa yhtenäisyyttä. Hän laittoi lähettiläitä (missi) tarkastamaan oloja valtakunnan eri osissa ja varsinkin valvomaan kreivejä, jotka hoitivat hallintoa kukin piirikunnassaan; herttuakunnat (jotka käsittivät useampia kreivikuntia) olivat suurimmaksi osaksi poistetut jo hänen edeltäjiensä aikana. Kreivit toimivat myös tuomareina ja sotapäällikköinä; säännöllisiä kreivinkäräjiä pidettiin kolmasti vuodessa. Vanhat kansankäräjät olivat joutuneet unohduksiin; valtakunnan yleisiä asioita pohdittiin joko (harvempien) neuvosten kokouksissa tai (laajemmilla) herrainpäivillä, joihin kutsuttiin hengelliset ja maalliset suurmiehet. Jos koko kansan mielipidettä kysyttiin, tapahtui se vuotuisten asetarkastusten ("toukokuun kenttien") yhteydessä. Päätösvalta oli hallitsijalla. - K. tahtoi kyllä säilyttää vapaan maata omistavan talonpoikaissäädyn ja sen puolustusvelvollisuuden, mutta suurten sotiensa tähden hänen oli pakko turvautua vasallien apuun ja edisti siten läänityslaitoksen kehitystä. - Valtio sai tulonsa kuninkaantiloista, joita K. hoiti suurella huolella, sakoista, vapaa ehtoisista lahjoista y. m.; veroja ei ollut, vaan sen sijaan persoonallisia suorituksia; täytyi esim, toimittaa hallitsijalle ja hänen seurueelleen ylläpitoa matkoilla. Voimakas oli K: n sivistyksen harrastus; varttuneella iällä hän innokkaasti koki korvata tietojensa puutetta esim. latinaa ja kirjoitustaitoa oppimalla. Hän kokosi ympärilleen aikakautensa etevimmät oppineet; näiden joukossa olivat anglosaksilainen Alkuin ja langobardilainen Paulus Diaconus. Heistä tuli sen koulun etevimmät opettajat, jonka K. perusti hoviinsa; sen oppilaita taas olivat Angilbert, runoilija ja valtiomies, sekä Einhard, K:n elämäkerran kirjoittaja. Useita muita kouluja perustettiin luostarien ja tuomiokirkkojen yhteyteen. K. koetti herättää henkiin klassillista sivistystä; hänen jälkeensä tosin seuraa taas rappeutumisen aika, mutta hänen ansiostaan joku yhteys muinaisuuden kulttuurin kanssa kuitenkin säilyi, josta uusi kehitys voi alkaa. K. suosi sen ohessa myös oman kansansa henkisiä tuotteita; hän antoi koota vanhoja germaanilaisia sankarilauluja, joka kokoelma kuitenkin on joutunut hukkaan. Sivistyksen kannattajaa, pappissäätyä, K. suosi, mutta vaati siltä paljon eikä alentunut sen välikappaleeksi. - Rakennustaidetta K. erityisesti harrasti: hän teetti suuria kirkko- ja linnarakennuksia, kuten Nimwegeniin, Ingelheimiin ja varsinkin Aacheniin. Paraiten hän viihtyi näillä seuduin, frankkilaisten vanhassa emämaassa; varsinaista pääkaupunkia ei hänellä ollut. - Yksityisessä elämässään K. myös yleensä säilytti kansansa vanhat tavat; hänen hovielämässään huomataan kuitenkin myös roomalaista ja bysanttilaista vaikutusta. Kauas kuului hänen maineensa; vieraat ruhtinaat tavoittivat hänen ystävyyttään, kuten kalifi Hârûn arrasid. - K. oli ruumiiltaan terve, voimakas ja karaistunut, ulkomuodoltaan komea ja kunnioitusta herättävä. Hänen elintapansa olivat yksinkertaiset ja kohtuulliset. K. oli uskonnollinen sen ajan käsityksen mukaan; luonteeltaan hän oli kiivas ja intohimoinen. - Hän oli neljästi naimisissa ja hänellä oli useita jalkavaimoja. Ensimäisen puolisonsa, langobardein kuninkaan Desideriuksen tyttären, hän hylkäsi; toisesta puolisostaan, Hildegardista, hänellä oli viisi poikaa ja kolme tytärtä. Pojista jäi kolme eloon, joista Kaarle määrättiin isänsä seuraajaksi, Pippin Italian ja Ludvik ("Hurskas") Akvitanian kuninkaaksi. Mutta kun ensinmainitut kuolivat 811 ja 810, tuli Ludvik ainoaksi perilliseksi ja isänsä seuraajaksi. K. haudattiin rakentamaansa Aachenin tuomiokirkkoon. Fredrik I:n toimesta paavi julisti hänet pyhäksi 1164. K. on valtavasti vaikuttanut myöhempäin sukupolvien mielikuvitukseen; heidän käsityksessään hänestä tuli mahtavan ja urhoollisen, viisaan ja hurskaan hallitsijan ihannekuva. Hän esiintyy saksalaisten, ranskalaisten, alankomaalaisten ja italialaisten y. m. kansojen sadustossa; hänen sankaritekojensa määrää lisättiin uusilla, mielikuvituksen luomilla. Ranskalainen ja provencelainen runous käsitteli varsinkin K:n taisteluja arabialaisia vastaan, kuten kuuluisa Rolandin laulu (Chanson de Roland). Saksassa ja Italiassa mukailtiin suurimmaksi osaksi ranskalaisia esikuvia. vrt. Kaarlentarusto. [Einhard, "Vita Caroli Magni"; Abel, ",Jahrbucher des fränkischen Reichs unter K. dem Grossen"; Mombert, "History of Charles the Great"; Paris, "Histoire poétique de Charlemagne"; Davis, Charlemagne"; Ketterer, "K. der Grosse u. die Kirche"; Ohr, "Die Kaiserkrönung K: s des Grossen".] Lähde: TIETOSANAKIRJA Tietosanakirja-Osakeyhtiö Helsinki 1909 Kaarle oli naimisissa neljä tai viisi kertaa. Hänellä oli noin 14 - 20 lasta. Kaikki eivät olleet avioliitossa syntyneitä. Lapset toivat paljon iloa Kaarlen elämään. Hän rakasti viettää aikaansa lastensa kanssa. Kaarlen tyttäret eivät saaneet mennä naimisiin, koska hän halusi pitää tytöt itsellään. Häntä voidaan jo sanoa omistushaluiseksi isäksi. Vähitellen Kaarlesta tuli myös isoisä tyttäriensä suhteiden kautta. Kaarle Suuri määräsi oman jalkansa pituuden perusyksiköksi valtakunnassaan. http://www.edu.vaasa.fi/ranska-saksa/kaarle.htm (Lateinisch Carolus magnus, französisch Charlemagne). Als bedeutendster Herrscher des Mittelalters prägte Karl auf politischem, kirchlichem und kulturellem Gebiet seine Zeit in außerordentlichem Maße und schuf wesentliche Grundlagen für die geistige und politische Einheit des Abendlands. König der Franken 768-814, Römischer Kaiser seit 800, * 2. 4. 742, 28. 1. 814 Aachen; bedeutendster Karolinger, Sohn Pippins III. des Jüngeren, seit dem Tod seines Bruders Karlmann (771), mit dem er die Herrschaft teilte, Alleinherrscher. Karl setzte zunächst die Politik seines Vaters fort, beendete die Unterwerfung Aquitaniens (769) und eroberte das Langobardenreich (773/74). Seit 774 König der Langobarden, erneuerte Karl die Pippinische Schenkung und übernahm die Schutzherrschaft über den Kirchenstaat. Die 778 begonnenen Kämpfe gegen die Omajjaden von Córdoba dienten der Sicherung Aquitaniens und führten 795 zur Errichtung der Spanischen Mark. In zahlreichen blutigen Feldzügen (772-804) wurden die Sachsen unterworfen und christianisiert. 782 befahl Karl die Hinrichtung Hunderter (4500?) von Sachsen zu Verden an der Aller. Die slawischen Obodriten mussten sich mit Karl dem Grossen verbünden, die Dänen 811 die Eidergrenze anerkennen, 788 wurde Bayern dem fränkischen Reich eingegliedert. 795/96 folgte die Unterwerfung des Awarenreichs. Zum Schutz des Herrschaftsbereichs wurden weitere Marken eingerichtet (Awarische, Bretonische, Dänische Mark, Mark Friaul, Karantanische Mark, Nordmark, Serbische, Tolosanische Mark). Außerdem lag ein Kranz slawischer Tributsstaaten vor der Grenze des Reichsgebiets. In Kämpfen über drei Jahrzehnte gelang es Karl, die Grenzen des Frankenreichs so zu erweitern, dass es zum bedeutendsten Großreich des abendländischen Mittelalters wurde. Die europäische Machtstellung, die Herrschaft über Italien und Rom und die von Pippin dem Jüngeren begründete enge Verbindung von fränkischem Königtum und Papsttum waren die Voraussetzung für die Erhebung Karls zum Kaiser, die Weihnachten 800 von Papst Leo III. vollzogen wurde. Damit wurde die Tradition des Römischen Reichs wieder aufgenommen und mit dem fränkisch-christlichen Königtum verbunden. Karl förderte nicht nur nachdrücklich die christliche Mission in den eroberten Gebieten, sondern auch kirchliche Reformen. Der Hof Karls wurde durch die Anwesenheit angesehener Gelehrter (u. a. Alkuin, Einhard, Paulus Diaconus) auch zum geistigen Zentrum Europas. Von ihm wurde eine Bildungsreform getragen, die zu einer Blüte der Wissenschaften und Künste führte (karolingische Kunst). Karl hat so auf politischem, kirchlichem und kulturellem Gebiet seine Zeit in außerordentlichem Maße geprägt und die wesentlichen Grundlagen für die geistige und politische Einheit des Abendlands geschaffen. Als Idealfigur des christlichen Herrschers verherrlicht und später als Heiliger verehrt, wurde Karl der Große 1165 auf Wunsch Kaiser Friedrichs I. durch den (Gegen-)Papst Paschalis III. kanonisiert. KARL DER GROSSE Der Mythos vom Vater Europas ROM AM 25. DEZEMBER DES Jahres 800 in der alten Basilika Sankt Peter: Karl der Grosse, schon ein alter Mann mit langem Bart, kniet vor einem Altar, gekleidet wie ein römischer Patrizier. Von hinten tritt Papst Leo III. an ihn heran, setzt ihm die Krone auf und macht ihn zum ersten Nachfolger der römischen Cäsaren nördlich der Alpen. Karl scheint die Ehrung zu überraschen, wenn nicht sogar zu ärgern. Lähde: Reader´s Digest "Das Beste" März 2001 Römisch-deutscher Kaiser ( 800 bis 814 ). Er übernahm 768 mit seinem Bruder Karlmann, 771 allein die Regierung. 773 bis 774 eroberte er das Langobardenreich und krönte sich mit der Eisernen Krone, In langen, immer erneut aufflammenden Kriegen unterwarf Karl die noch heidnischen Sachsen. Auch das Herzogtum Bayern wurde dem Frankenreiche einverleibt. Weniger erfolgreich kämpfte Karl in Spanien; bis 803 gelang ihm die Eroberung bis zum Ebro. Am Weihnachtstage 800 wurde Karl in Erneuerung des weströmischen Kaisertums vom Papst Leo III zum Kaiser gekrönt.- Die Verwaltung des Reiches erfolgte durch beamtenmässig bestellte Grafen und Markgrafen, die unter der Aufsicht der Königsboten (missi dominici) standen. Eine eigene Residenz gab es nicht. Karl hielt sich abwechselnd in verschiedenen Pfalzen ( Aachen, Ingelheim usw. ) auf. Jährlich wurde ein Reichstag einberufen. Karl bemühte sich um eine Fixierung der bestehenden Volksrechte, die durch ergänzende Gesetze ( capitularia ) verbessert wurden. Dauernd bestrebt, sein eigenes Wissen zu vermehren, suchte er durch Gründung von Schulen und Heranziehung bedeutender Gelehrter ( Alkuin, Einhard, Paulus Diaconus ) die allgemeine Bildung zu fördern.- Das keineswegs in sich geschlossene und aus den verschiedensten Völkerstämmen zusammengesetzte Reich wurde nur durch die überragende Persönlichkeit Karls zusammengehalten, der dem durch die Völkerwanderung zerfallenen Europa eine neue Form gab und ihm einen Halt verlieh, der die ganze spätere Geschichte beeinflusste. Quelle: Dr. Robert Durrer 1867 - 1934 Schweiz und Agnes von Segesser 1884 - 1964 Schweiz Die Waadtländer (Schweiz) Saucisson-Wurst Gesichte: Wir schreiben das Jahr 879, als sich der deutsche Kaiser Karl der Grosse und seine beiden Neffen mit ihren jeweiligen Gefolgschaften in Orbe einfinden. Der Aufenthalt erstreckt sich über mehrere Wochen. Als die Fleischvorräte zur Neige gehen, kommt einer der Köche auf die Idee, Kohl in das Wurstfleisch zu mischen, um dieses so zu strecken. Dies ist die Geburtsstunde der «Saucisse aux choux vaudoise». Coopzeitung 27.11.2007 Schweiz St. Galler Mönch, der als älteste Hersteller fassbar ist: Tancro hatte ein Glocke für Kaiser Karl den Grossen gegossen.
St. Galler Mönch, der als älteste Hersteller fassbar ist: Tancro hatte ein Glocke für Kaiser Karl den Grossen gegossen. (Die CD der Jahrtausende) Lähde: Wiler Zeitung, 10.05.2008 Glocken-Lebende Klangzeugen Herausgeber: Bundesamt für Kultur So bleibt die Frage offen, was genau eine Besenbeiz zu einer solchen macht. Es gibt sie eigentlich nicht, und trotzdem wird sie in aller Munde geführt. Woher sie kommt, ist allerdings nicht ganz geklärt. Verschiedene Quellen weisen auf längst vergangene Tage hin, als Karl der Grosse den Winzern erlaubte, den eigenen Wein in sogenannten «Kranzwirtschaften» an Durstige auszu-schenken. Nun, ob Kränze oder Besen, die «Besenbeiz» erfährt vom Gesetzgeber im Kanton St. Gallen keine Definition, der Volksmund jedoch weiss genau, wovon er spricht. Wiler Zeitung 30.08.2008 Aachener Dom ist 1200 Jahre alt Eine Datierung von verbautem Eichenholz in Fundament und Kuppel des Aachener Doms zeigt, dass Karl der Grosse den Aachener Dom vor rund 1200 Jahren gebaut hat. Bislang hatten Experten das Alter des Weltkulturerbes nur anhand von Indizien festlegen können. Gemäss den Forschern haben die Bauarbeiten frühestens im Jahr 793 begonnen und waren 813 abgeschlossen. Das Ergebnis stehe im Einklang mit Karls Auf-enthalten in Aachen, (sda) Wiler Zeitung 04.06.2009 Zürich, diese Stadt ist eine Macht. Schon zur Römerzeit eine Siedlung, von den Ungarnzügen vermutlich verschont, ist sie nach der Überlieferung eine politische Schöpfung der Frankenkönige. Karl der Grosse soll die Propstei des Grossmünsters gegründet haben. Sein Enkel Ludwig der Deutsche habe dann für seine Tochter ein kleines Frauenkloster zur Fraumünsterabtei aufgewertet, der er seine Besitzungen in Zürich schenkte. Beide Klöster sind den heiligen Märtyrern Felix und Regula geweiht, die mit der Thebäischen Legion und der letzten grossen Christenverfolgung (303 - 305) in Zusammenhang gebracht werden. Womit Zürichs Mitwirkung an der Herausbildung der christlichen Identität des Mittelalters belegt wird. Lähde / Quelle: Joëlle Kuntz Schweizer Geschichte
1. puoliso Himiltrude N. . Vihitty: 768. Perhesuhteet: (vermutlich eine Friedelehe um 768).
Die Friedelehe ist eine Eheform des Frühmittelalters.
"Friedel" leitet sich vom mittelalterlichen "friudiea" ab, was soviel wie Geliebte heißt; "Ehe" stammt vom mittelalterlichen Wort "etwa" mit der Bedeutung "Recht, Gesetz";
Charakteristika der Friedelehe sind:
* Der Ehemann wird nicht Vormund der Frau
* Die Ehe beruhte auf einer Willensübereinkunft zwischen Mann und Frau; beide hatten also den Wunsch zu heiraten
* Die Frau hatte wie der Mann ein Recht darauf die Scheidung zu verlangen
* Die Friedelehe wurde in der Regel zwischen Paaren aus unterschiedlichen Ständen geschlossen
* Friedelehen ermöglichten Polygynie
* Die Kinder aus einer Friedelehe unterstanden nicht der Verfügungsgewalt des Vaters, sondern lediglich der der Mutter
* Kinder aus einer Friedelehe waren zunächst voll erbberechtigt; durch den zunehmenden Einfluss der Kirche wurde ihre Position aber immer mehr abgeschwächt
* Eine Friedelehe kam allein durch öffentliche Heimführung der Braut und die Hochzeitsnacht zu stande; zudem erhielt die Braut eine Morgengabe
* Eine Friedelehe konnte zu einer Muntehe umgewandelt werden, wenn der Ehemann nachträglich den Brautschatz leistete
Die Friedelehe wurde durch die Kirche im 9. Jahrhundert als illegitim erklärt. Trotzdem haben sich Reste dieser Eheform bis in die Neuzeit hinein in der Form der morganatischen Ehe (auch Ehe zur linken Hand genannt) erhalten.
Neben der Friedelehe existierte im Mittelalter des weiteren die bereits erwähnte Muntehe, die Kebsehe und die Raub- oder Entführungsehe.
Nach neueren Forschungen könnte es sich bei der Friedelehe jedoch um ein bloßes Forschungskonstrukt handeln.
Lähde:
Wikipedia
Isä: Didier Desiderio Re de Lombardie; King of Lombards, Langobarden König.
3. puoliso Schwaben af / Bayern af, Hildegard, Vintschgau s. 758 Ranska. k. 30.04.0783 St. Arnulf bei Metz (in alte Grablege des Hauses) . Vihitty: 781. Lisätietoja: Kuoli 25 vuotiaana.
Hildegard tilhørte gjennom sin mor, Imma, de gamle Schwabenhertugers hus. Hun var søster til Gerold, en bayersk markgreve som nød stor og velfortjent anseelse hos «Karl den Store » og Udalrich, som i 802 var greve i Argengau og Linzgau. Hun ledsaget Karl til Italien og Roma i 773-774. En av hennes døtre, Adelheid, ble født under Pavias beleiring foran byens porter. Hennes lykkelige ekteskap ble avbrutt ved hennes død 30.04.783 i Dudenhofen ved Mosel etter at hun hadde født Hildegard. I «Genealogische Tabellen» av Johann Hübner kalles hun datter til hertug Childebrand i Schwaben og Brandenburg og barnebarn til den alemanniske hertug Gotfred. Det siste sier von Dunkern er feil i «Aus dem Blute Widukinds».
Isä: Vintschgau de, Gérold Ier Grafen aus Schwaben.
Äiti: d´Alemanie, Imma, Vintschgau de Einer Tochter des alemannischen dux Hnabi.
Isä: Radolf s. Gebürtig östlich des Rheins. Fränkischen Graf.
Karlman / Italy / Lombards of, Pepin (taulusta 1. Isä: Karl I., der Große / Carolus Magnus / Karolus Magnus, Charlemagne / KAARLE SUURI) s. 04.00.0773. k. 08.07.0810. Italia / Lombardian kuningas 781 - 810, Lomabardian kuningas 781.
1. puoliso vaimo
Ludvig I. Hurskas / Louis I the Pious of Aquitaine (taulusta 1. Isä: Karl I., der Große / Carolus Magnus / Karolus Magnus, Charlemagne / KAARLE SUURI) s. 08.00.0778 Casseuil-sur-Garonne. k. 20.06.0840. Kaiser im Frankreich bis 840. Ranskan keisari vuoteen 840. Frankkien keisari. Ammatinlisäyksiä: King of France.
Ludwig I. gerät 829 in Konflikt mit seinen Söhnen um die Reichsteilung. Die von Karl der Grösse gegründete gesetzliche Armenpflege verschwindet; sie geht an die Kirche, Grundherren, später auch Zümfte u. Städte über und nimmt die Form unsystematischer Almosen an. Um 814 > Unter Kar der Grosse Sammlung von Heldensagen un Versuch einer deutschen Grammatik Römisch-deutscher Kaiser ( 814 bis 833 ), Kaiserkrönung 813, 816. Er setzte 817 eine Erbfolgeordnung zugunsten seiner drei Söhne fest, versuchte sie aber 829 zugunsten seines 823 aus zweiter Ehe geborenen Sohnes Karl umzustossen. Der älteste Sohn Lothar (l. ), seit 817 Mitregent, erhob sich gegen Ludwig, zwang ihn 830 auf dem Reichstag zu Compiègne zu einem Schuldbekenntnis und 833 nach der Niederlage auf dem Lügenfelde bei Colmar zur öffentlichen Kirchenbusse. Der als entthront geltende Kaiser wurde in ein Kloster gebracht, jedoch von seinen jüngeren Söhnen befreit. Nach seinem Tod ging der Streit um die Erbschaft weiter, bis das Reich 843 im Vertrage von Verdun geteilt wurde. Quelle: Dr. Robert Durrer 1867 - 1934 Schweiz und Agnes von Segesser 1884 - 1964 Schweiz
1. puoliso Hesbaye de, Irmgard, Hesbain of k. 0818. Vihitty: 0798.
Isä: von Bayern, Welf Grafen in Schwaben, von Bayern.
Äiti: Heilwig Sächsische Adelige, edle Sächsin.
Bernard I (taulusta 2. Isä: Karlman / Italy / Lombards of, Pepin ) s. n. 0797. k. 17.04.0818. Italian Kuningas 813.
Hän ryhtyi vanhimman haaran perijänä neuvonantajiensa kehoituksesta kapinaan setäänsä, Keisari Louis Piouxia (Hurskas) vastaan 817. Yritys epäonnistui. Keisari määräsi rangaistukseksi ajan tavan mukaan veljenpoikansa sokaistavaksi 817, jonka jälkeen tämä kuoli. (Priha 2.s.6).
1. puoliso Kunigunde k. 0835 jälkeen.
Kunigunde utstedte et dokument i Parma 15.06.835 angående nonneklosteret San Alessandro, som hun hadde bygget.
Louis II the German (taulusta 3. Isä: Ludvig I. Hurskas / Louis I the Pious of Aquitaine) s. 0805 (syntymäaika on noin). k. 0876. Kaiser von Bayern, King of Bavaria 825, King East Franks.
1. puoliso Emma of Bavaria
Germanie de, Lothar I (taulusta 3. Isä: Ludvig I. Hurskas / Louis I the Pious of Aquitaine) s. 0795 Altdorf, Saksa. k. 29.09.0855 Prüm, Saksa. Mitregent.
Ludvig I. teilt das Frankreich unter seine Söhne Lothar I., Pippin und Ludvig (den Deutschen). Lothar wird Mitregent, Ludwig erhält Bayern, Pipping Aquitanien. Frankkilais-Roomalaisen valtakunnan muodollinen Keisari 840., s. 0795, k. 0855. Testamentti aiheutti riitaa etupiireissä, mikä johti avoimeen taisteluun veljesten välillä. Valtakunta jaettiin Verdunin sopimuksella kolmeen osaan: Länsi-Frankkia, Lothringen ja Itä-Frankkia, jotka olivat itsenäisiä. Lothar sai vanhimpana pitää muodollisen Keisarin arvon. Myös hän jakoi saamansa valtakunnan kolmen poikansa kesken pienemmiksi kuningaskunniksi, jotka olivat Italia, Provence ja Lothringen. Hänen poikansa Lothringenin Kuninkaan Lothar II kuoltua 870 tämän sedät Kaarle Kaljupää ja Ludvig Saksalainen jakoivat Lothringenin keskenään.
1. puoliso Tours de, Irmgard k. 20.03.0851. Vihitty: 15.10.0821.
Isä: Toursin Kreivi
Gisela, Friaul von (taulusta 3. Isä: Ludvig I. Hurskas / Louis I the Pious of Aquitaine) Perhesuhteet: Gisela wird 14.04.869 als Witwe bezeichnet.
1. puoliso Friaul von, Eberhard k. 16.12.0867 (vermutlich). Markgraf, Herzog nach 828, Stifter des Klosters Gysoing.
Kaarle II Kaljupää / Karl der Kahle (taulusta 3. Isä: Ludvig I. Hurskas / Louis I the Pious of Aquitaine) s. 13.06.0823 Franfurt am Main, Deutschland. k. 06.10.0877 Avrieux bei Modane; Ranska. Länsi-Francian l. Ranskan kuningas v.sta 843, keisari v:sta 875.
K. (II) Kaljupää (823-77), Länsi-Francian l. Ranskan kuningas v.sta 843, keisari v:sta 875, Ludvik Hurskaan poika, sai 829 Alemannian, josta aiheutui Ludvikin riita hänen ensimmäisestä aviosta syntyneitten poikainsa kanssa, sekä myöhemmin suurimman osan Länsi-Franciaa. Kun Ludvikin kuoltua 840 hänen vanhin poikansa, keisari Lothar, vaati koko valtakunnan, teki K. 841 liiton toisen velipuolensa Ludvik Saksalaisen kanssa; Lothar voitettiin Fontenoyn tappelussa ja pakotettiin Verdunin sovintoon 843. K. sai siinä pitää Länsi-Francian (Akvitanian, Septimanian ynnä Espanjan rajamaan, Länsi-Burgundin, Neustrian, Bretagnen ja Flanderin). - Normannien hävityksistä K. pääsi vapaaksi vain veroa maksamalla. Vuonna 870 tapahtui Lothar II :n kuoleman jälkeen uusi jako Mersenissä K: n ja Ludvik Saksalaisen välillä: K. sai lisäksi Etelä-Friislannin sekä Maasin, Ourthen, Moselin ja Rhônen länsipuolisen alueen. - K. turvautui etupäässä hengellisiin, jotka kannattivat häntä maallisia vasalleja vastaan. Ludvik II: n kuoltua paavi kruunasi K: n keisariksi ja hänet tunnustettiin Italiankin hallitsijaksi 876, mutta hänen yrityksensä anastaa Itä-Francia Ludvik Saksalaisen kuoltua samana vuonna ei onnistunut; kuoli palatessaan toiselta Italianretkeltään. [Lot ja Halphen, "Le règne de Charles le chauve".] Lähde: TIETOSANAKIRJA Tietosanakirja-Osakeyhtiö Helsinki 1909
Lapset:
1) Juurit (katso taulu 13)
Pepin II Quentin (taulusta 4. Isä: Bernard I) s. 0817. k. 0840. Vermandoisin Kreivi.
1. puoliso Vaimo ??, Pepin II Quentin
Jeune d´Italie, Ludwig II (taulusta 6. Isä: Germanie de, Lothar I) s. 0825. k. 12.08.0875 Brescia. Frankkilais-Roomalaisen valtakunnan Keisari 855.
1. puoliso Alsace of / Spoleto di, Engelberge k. 0900.
Friaul von, Hadwig (taulusta 7. Äiti: Gisela) k. 903.
1. puoliso Otto dem Erlauchten Herzog von Schwaben 880 - 912.
Isä: Liudolf Sachsenfürst.
Äiti: Oda
Berengar I, (taulusta 7. Äiti: Gisela) Römischer Kaiser seit 915, Markgraf von Friaul seit 873, König von Italien 888.
Berengar gelangte aber nicht zur wirklichen Macht. Er rief die Ungarn gegen König Rudolf II von Hochburgund zu Hilfe. In dieser Zeit der Zerrissenheit wurde das Papsttum zum Spielball der Parteien. Gestorben ( ermordet ) am 7. Apr.924 Quelle: Dr. Robert Durrer 1867 - 1934 Schweiz und Agnes von Segesser 1884 - 1964 Schweiz
Lapset:
1) Adelbert (katso taulu 18) k. 925. Markgraf von Ivrea.
Juurit (taulusta 8. Isä: Kaarle II Kaljupää / Karl der Kahle)
1. puoliso Baudouin I Rautakäsi Flanderin kreivi.
Vermandois, Herbert I (taulusta 9. Isä: Pepin II Quentin) s. n. 840. k. 905. Vermandoisin kreivi ?, Greve. Lisätietoja: Pipin var antagelig greve av Vermandois.
1. puoliso ??, Vermandois
Pepin I Comte de Senlis Seigneur de Valois (taulusta 9. Isä: Pepin II Quentin) s. 0845. k. 0893.
Lapset:
1) Pepin II Comte de Senlis Seigneur de Valois (katso taulu 21)
2) Bernhard Count of Valois (Senlis) k. 0946 jälkeen.
Lothringen of / Franken von, Ermengarde (taulusta 10. Isä: Jeune d´Italie, Ludwig II) s. 0855 (syntymäaika myös 852). k. 22.06.0896. Lisätietoja: Syntymäaika myös 0852, kuoliaika myös 0897.
Irmengard var i 866 forlovet med keiser Basilios av Bysants. Etter at hun hadde forgiftet sin første gemal, bortførte Boso henne. Hun var kjent for å være meget stolt. Irmengard døde i 897, før 2. juni.
1. puoliso Nieder-Burgund v., Boson V, Provence de s. 0850 (syntymäaika myös 844). k. 11.01.0887. Niederburgundin eli Provencen Kuningas 879 - 887. Vihitty: 03.00.0872.
Alkuperäinen Kuningas, Keisari Lotharin poika Charel oli kuollut 863 lapsettomana. Saiko Boso Kuninkaan aseman vaimonsa syntyperän perusteella vai oliko hänellä itsellään Karolinkiverta suonissaan, ei tiedetä. Vielä tuohon aikaan Karolinkien osavaltakunnat pysyivät suvun jäsenillä.
(Seppo Antero Priha 2.s.45).
Gjennom sin søster Richildis var han svoger til Karl «den Skallede» av Frankrike som gjorde ham til greve av Provence i 871. De burgundiske stormenn valgte ham i 880 til konge, og han stiftet således det nyburgundiske eller cisjuranske kongerike.
Heinrich I (taulusta 11. Äiti: Friaul von, Hadwig) s. 876. k. 02.07.0936 Memleben. König der Franken und Sachsen 919 - 936.
Der erste Herrscher aus dem sächsischen Haus, nüchtern und umsichtig. Franken und Sachsen wählten ihn in Fritzlar zum König; Schwaben, Bayern, Lothringen zwang er zur Anerkennung. Durch ein berittenes Volksheer, durch Burgenbau ("Städtegründer") und durch den Sieg an der Unstrut (933) schützte er Sachsen gegen die Ungarn, kämpfte erfolgreich gegen Dänen und Slawen und zwang 929 Herzog Wenzel v. Böhmen, die deutsche Oberhoheit annuerkennen. Quelle: Dr. Robert Durrer 1867 - 1934 Schweiz und Agnes von Segesser 1884 - 1964 Schweiz
1. puoliso ??, ?? Vihitty: ??.
2. puoliso Widukinds, Mathilde k. 14.03.0968 Quelinburg. Stifterin von Klöstern in Enger, Nordhausen, Pöhlde und Quelinburg. Vihitty: 909.
Isä: Widukinds, Dietrich Grafen aus Sachsen.
Adelbert (taulusta 12. Isä: Berengar I, ) k. 925. Markgraf von Ivrea.
1. puoliso Gisela
Baudouin II Kalju (taulusta 13. Äiti: Juurit) s. 863. k. 10.09.0918. Graf und Markgraf von Flandern.
1. puoliso Aelfthryth Englanniin kuninkaan Alfred Suuren tytär.
Isä: Alfred Suuri Englannin kuningas.
Vermandois af, Beatrice (taulusta 14. Isä: Vermandois, Herbert I )
1. puoliso Frankrike von, Robert I le Vaillant s. 866. k. 923 Soissonin taistelussa kaatunut. Kuolinsyy: Sodassa kaatunut.
Robert «den Tapre» var hertug av «Ile de France». Da hans bror, kong Eudes døde, ble han hertug i Seine-Loire-landet. I 922 ble han valgt som motkonge mot Karl «den Enfoldige». Han falt 923 i slaget ved Soisson.
Pepin II Comte de Senlis Seigneur de Valois (taulusta 15. Isä: Pepin I Comte de Senlis Seigneur de Valois )
Lapset:
1) Herbert
2) Bernhard Comte (katso taulu 29)
Provence v., Willa (Gisele) (taulusta 16. Äiti: Lothringen of / Franken von, Ermengarde) k. 0929.
1. puoliso Rudolph I s. 0847 Burgundy, Ranska. k. 0912.
Ludvig III der Blinde (taulusta 16. Äiti: Lothringen of / Franken von, Ermengarde) s. n. 0883. k. 0928. Keisari, Ala-Burgundin kuningas 887, Italian kuningas 900.
1. puoliso Adelheid Vihitty: 18.01.0915.
Burgund of , Engelberga , Plantevelue de (taulusta 16. Äiti: Lothringen of / Franken von, Ermengarde) s. 877. k. 912.
1. puoliso Plantevelue de, Giullaume 1. k. 0918. Auvergnen Kreivi ja Aquitanian Herttu.
Hän peri isänsä maaomaisuuden ja tuli äitinsä perijänä Auvergnen Kreiviksi. Kun Eudes Capet 888 kruunattiin Kuninkaaksi, näki Guillaume mahdollisuuden kasvattaa valtaansa. Hänen vaimonsa Engelberga oli kuudennessa polvessa Kaarle Suuren jälkeläinen. Hän hankki merkittävimmät paikalliset suvut liittolaisikseen ja luovutti Toulousen kreivikunnan Eudes de Toulouselle, Bernard de Toulousen pojalle. Hän oli karolinkisukuinen Poitoun Kreivin läheinen ystävä. Yhdessä he valvoivat koko Etelä-Ranskaa Gascongea ja Cataloniaa lukuunottamatta. Heistä ei kumpikaan karolinkisukuisena tai sen lähellä olevana tukenut uutta Kuningasta. Kuitenkin Guillaume pysyi lojaalina Eudesille senkin jälkeen, kun Karolinki, Kaarle Yksinkertainen oli kruunattu Kuninkaaksi. Guillaumen vaikutuisvalta perustui lähinnä hänen kykyynsä johtaa Kreivejä, Varakreivejä ja Lordeja. Hänellä oli tytär, mutta ei poikia.
(Seppo Antero Priha s.46 ja 75-76).
Isä: Plantevelue de, Bernard
Otto I. der Grosse (taulusta 17. Isä: Heinrich I) s. 912. k. 07.05.0973. Deutscher Kaiser.
Als Nachfolger seines Vaters 936 aum König gewählt, brach Otto die Selbständigkeit der Herzöge zugunsten einer starken Zentralgewalt und stützte diese durch, die Erhebung von Bischöfen zu Reichsfürsten. Otto unterwarf in Italien 951 Berengar v. Ivrea, befreite und heiratete die burgundische Königstochter Adelheid. 955 besiegte er die Ungarn auf dem Lechfelde bei Augsburg. Auf einem zweiten Italienzuge wurde Otto 962 vom Papst Johannes XII. zum Kaiser gekrönt. Die Eroberung des noch unter oströmischer Herrschaft stehenden Unteritaliens misslang. Ottos Verdienst ist die innere Festigung des Reiches; seine Hinwendung nach Italien leitete aber eine auf die Dauer verhängnisvolle Politik ein. Quelle: Dr. Robert Durrer 1867 - 1934 Schweiz und Agnes von Segesser 1884 - 1964 Schweiz Pfalz von König Otto I. in Zizers entdeckt. In der Baugrube eines Mehrfamilienhauses in Zizers haben Archäologen einen Sensationsfund gemacht: die Ruinen des im Jahr 955 urkundlich erwähnten Kö- . nigshofs von Otto I. dem Grossen (912-973). Fundstücke lassen darauf schliessen, dass der Hof schon im 9. Jahrhundert erbaut wurde. Als Königshöfe oder Pfalz wurden die Stützpunkte der herumreisenden Könige bezeichnet. DerZizer-ser Königshof ist neben der Pfalz auf dem Lindenhof in Zürich erst der zweite, dessen Überreste in der Schweiz gefunden wurden. Der Bund hat den Königshof zur Ausgrabung von nationaler Bedeutung erklärt. Damit muss der Bau des Mehrfamilienhauses zuwarten. Kantonsarchäologe Urs Clavadetscher hofft, dass die Hofruine erhalten bleibt. Viel Einfluss nehmen könne er aber nicht. Der Bauherr müsste enteignet und entschädigt werden. Veranlassen könnten das nur der Kanton oder der Bund, so Clavadetscher. (sda) Quelle: Wiler Zeitung 03.06.2010
1. puoliso Edith k. 946. Einer angelsächsischen Fürstentochter. Vihitty: 929.
Isä: Rudolpf II s. 0887 Burgundy, Ranska. Burgundin kuningas.
Äiti: Swabia of, Bertha s. 0907 Swabia, Saksa.
Otto Wilhelm (taulusta 18. Isä: Adelbert) Regierte 995 - 1027.
Sein Bruder Berengar II., König von Italien, suchte 941, vom König Hugo bedrängt, Zuflucht am deutschen Hof. Nach seiner Rückkehr nach Italien erkämpfte er sich 950 die Königskrone die er seit 952 als Vasall des deutschen Königs Otto I. trug. Dieser setzte, vom Papst Johannes XII. zu Hilfe gerufen, Berengar II. ab. Das italienisch Königtum blieb von da an mit dem deutschen vereinigt. Quelle: Dr. Robert Durrer 1867 - 1934 Schweiz und Agnes von Segesser 1884 - 1964 Schweiz
Lapset:
1) Reinald (katso taulu 34) Regierte 1027 - 1057.
Arnoul I Suuri (taulusta 19. Isä: Baudouin II Kalju) k. 27.03.0964. Flanderin kreivi.
1. puoliso Vermandois de, Adele
Frankrike von, Hugo le Grand (taulusta 20. Äiti: Vermandois af, Beatrice) s. 897. k. 17.06.0956. Pariisin herttua.
Hugo «den Store var hertug av Paris. Hans far fikk i kamp med Karl «den Enfoldige» kongenavn i 922, men døde i 923. Hugo var da hertug av France, som omfattet store strekninger av området ved Paris. I 936 var Hugo Frankrikes mektigste mann, men ønsket ikke selv å bære kongenavn. Hugo var gift 1. gang med Rotilda, 2. gang med Ethilda, datter til kong Edvard av England, og 3. gang i 938 med Hedwig (Haduid) av Sachsen.
1. puoliso Sachsen, Hedvig Heindrichsdotter s. 922 Saksa. k. 14.05.0965 Saksa. Vihitty: 938.
Isä: Sachsen, Heinrich I Fuglefangeren s. n. 875.
Äiti: Ringelheim von, Mathilde Theodorikesdotter, Sachsen s. n. 890 Saksa.
Senlis Seigneur de Valois de, Bernhard Comte (taulusta 21. Isä: Pepin II Comte de Senlis Seigneur de Valois )
Lapset:
1) Adele dame (katso taulu 38)
Rudolpf II (taulusta 22. Äiti: Provence v., Willa (Gisele)) s. 0887 Burgundy, Ranska. k. 11.07.0937. Burgundin kuningas.
1. puoliso Swabia of, Bertha s. 0907 Swabia, Saksa. k. 02.01.0966.
Äiti: Provence v., Willa (Gisele)
Swabia of, Bertha (taulusta 22. Äiti: Provence v., Willa (Gisele)) s. 0907 Swabia, Saksa. k. 02.01.0966.
1. puoliso Rudolpf II s. 0887 Burgundy, Ranska. k. 11.07.0937. Burgundin kuningas.
Isä: Rudolph I s. 0847 Burgundy, Ranska.
Äiti: Provence v., Willa (Gisele)
Luitgard (taulusta 25. Isä: Otto I. der Grosse) k. 953.
1. puoliso Konrad dem Roten Herzog von Lothringen, regierte 944 - 954 (abgesetzt).
Otto II (taulusta 25. Isä: Otto I. der Grosse) s. 0955 Rooma, Italia. k. 07.12.0983 Rooma. Rooman keisari, Germaanien kuningas.
1. puoliso Theophana k. 0991.
Burgund von, Reinald (taulusta 26. Isä: Otto Wilhelm) Regierte 1027 - 1057.
Lapset:
1) Wilhelm (katso taulu 43) Regierte 1057 - 1087.
Bauduin III Nuori (taulusta 27. Isä: Arnoul I Suuri) k. 17.01.0961. Flanderin kreivi.
1. puoliso Mathildit
Frankrike von, Beatrice (taulusta 28. Isä: Frankrike von, Hugo le Grand) s. n. 938. k. 978.
Beatrice var første gang gift ca. 954 med Fredrik I av Øvre Lothringen. Han tilhørte ardennergrevenes hus og døde i 978.
1. puoliso Burgund von, Rudolf s. n. 935. k. 1010. Kreivi. Vihitty: n. 978.
Greve av (transjuransk) Burgund 1000 - 1018. Det ble tidligere antatt at hans hustru var en datter til Cuno av Öhringen, men dette er ikke riktig. Hans far var hertug Rudolf av Burgund og hans mor en grevinne av Walbeck.
Isä: Burgund von, Rudolf Herzog.
Äiti: Wahlbech von, ??, Burgund von Kreivitär.
Frankrike von, Hugo I Capet (taulusta 28. Isä: Frankrike von, Hugo le Grand) s. 938 - 941. k. 24.10.0996. Ranskan kuningas 987 - 996. König von Frankreich.
Konge av Frankrike 987 - 996. Ved farens død i 956 fikk Hugo hertugdømmet France, men kong Lothar måtte også la ham beholde hertugdømmet Burgund og dertil overdra Aguitania til ham. Lothar døde i 986 og da den karolingiske ætt døde ut i 987 med hans sønn, Ludvig V «den Dovne», valgte de franske storvasaller Hugo til konge i Noyon. Hans og hans nærmeste ætlingers kongedømme eksisterte nærmest bare i navnet. De første kapetinger hersket nemlig egentlig bare over sitt eget arveland som hovedsakelig besto av Ile-de-France, øya med Seine og dens bielver, med Paris som hovedstad. Kongens «lentagere» var i virkeligheten selvstendige hertuger og grever, og den sterkeste av dem alle var hertugen av Normandie. Da han i 1066 hadde gjort seg til Englands konge, var han faktisk langt mektigere enn sin «lensherre», kongen av Frankrike. Det så ikke til at det skulle være håp om noensinne å få bygget opp et virkelig rike av alle de småstatene, som kapetingerne i navnet regjerte over. Frankrike var, så langt man kunne dømme om det, et rike i oppløsning. Ingen kunne dengang drømme om at den mannen, som i 987 ble valgt til Frankrikes konge, skulle bli stamfar til et mektig dynasti, som skull e regjere landet i åtte hundre år og gjennom sine sidelinjer Valois og Bourbon i visse perioder også beherske den pyrenéiske halvøy, Ungarn og Polen foruten store deler av Italia. Politisk sett var Frankrike altså ved Hugos tronbestigelse en uensartet samling av innbyrdes selvstendige småstater. Og fra et kulturelt synspunkt, var Paris enda på ingen måte Frankrikes hjerte, slik det ble på 1100-tallet takket være sitt berømte universitet, som ble besøkt av studenter fra alle land. Kapetingerslekten var konger av Frankrike fra 987 til 1328. Slekten var også hertuger av Burgund fra 1032 til 1361 og konger av Portugal fra 1139 til 1640. Hertugdømmet Burgund (Bourgogne) lå i Frankrike, mens Portugal var et grevskap i kongeriket Leon før det ble skil t ut som eget kongerike fra 1139.
1. puoliso Poitou von, Adele, Frankrike von s. n. 945. k. n. 1004. Vihitty: 969.
Valois de, Adele dame (taulusta 29. Isä: Senlis Seigneur de Valois de, Bernhard Comte )
1. puoliso Vexin de, Gauthier II 'le Blanc' Comte Vihitty: 0989.
Isä: Valois de, Gauthier I
Äiti: Dreux de, Adele
Burgundy of, Adelaide (taulusta 30. Isä: Rudolpf II) s. 0931 Burgundy, Ranska. k. 16.12.0999 Selz, Alsace (Elsas), Ranska / Saksa. Lisätietoja: Kuolinpäivä myös 17.12.
Witwe von König Lothars von Italien, nachdem er sie aus der Gefangenmschaft dessen Nachfolgers befreit hat.
1. puoliso Lothair Italian kuningas, Arlesin kreivi.
2. puoliso Otto I. der Grosse s. 912. k. 07.05.0973. Deutscher Kaiser.
Als Nachfolger seines Vaters 936 aum König gewählt, brach Otto die Selbständigkeit der Herzöge zugunsten einer starken Zentralgewalt und stützte diese durch, die Erhebung von Bischöfen zu Reichsfürsten. Otto unterwarf in Italien 951 Berengar v. Ivrea, befreite und heiratete die burgundische Königstochter Adelheid. 955 besiegte er die Ungarn auf dem Lechfelde bei Augsburg. Auf einem zweiten Italienzuge wurde Otto 962 vom Papst Johannes XII. zum Kaiser gekrönt. Die Eroberung des noch unter oströmischer Herrschaft stehenden Unteritaliens misslang. Ottos Verdienst ist die innere Festigung des Reiches; seine Hinwendung nach Italien leitete aber eine auf die Dauer verhängnisvolle Politik ein.
Quelle:
Dr. Robert Durrer
1867 - 1934
Schweiz
und Agnes von Segesser
1884 - 1964
Schweiz
Pfalz von König Otto I. in Zizers entdeckt.
In der Baugrube eines Mehrfamilienhauses in Zizers haben Archäologen einen Sensationsfund gemacht: die Ruinen des im Jahr 955 urkundlich erwähnten Kö- . nigshofs von Otto I. dem Grossen (912-973). Fundstücke lassen darauf schliessen, dass der Hof schon im 9. Jahrhundert erbaut wurde. Als Königshöfe oder Pfalz wurden die Stützpunkte der herumreisenden Könige bezeichnet. DerZizer-ser Königshof ist neben der Pfalz auf dem Lindenhof in Zürich erst der zweite, dessen Überreste in der Schweiz gefunden wurden.
Der Bund hat den Königshof zur Ausgrabung von nationaler Bedeutung erklärt. Damit muss der Bau des Mehrfamilienhauses zuwarten. Kantonsarchäologe Urs Clavadetscher hofft, dass die Hofruine erhalten bleibt. Viel Einfluss nehmen könne er aber nicht. Der Bauherr müsste enteignet und entschädigt werden. Veranlassen könnten das nur der Kanton oder der Bund, so Clavadetscher. (sda)
Quelle:
Wiler Zeitung 03.06.2010
Isä: Heinrich I s. 876. König der Franken und Sachsen 919 - 936.
Äiti: Widukinds, Mathilde Stifterin von Klöstern in Enger, Nordhausen, Pöhlde und Quelinburg.
Wormsfelde, Otto (taulusta 32. Äiti: Luitgard) Graf vom Wormsfelde, Herzog von Kärnten, regierte ungefähr 1002 - 1004.
1. puoliso Tuntematon / Unbekannt, Wormsfelde
Ezzo (Ehrendfried) (taulusta 33. Isä: Otto II) k. 1034. Lothringenin kreivi.
1. puoliso Saxony of, Matilda k. 1024.
Isä: Otto II s. 0955 Rooma, Italia. Rooman keisari, Germaanien kuningas.
Saxony of, Matilda (taulusta 33. Isä: Otto II) k. 1024.
1. puoliso Ezzo (Ehrendfried) k. 1034. Lothringenin kreivi.
Isä: Otto II s. 0955 Rooma, Italia. Rooman keisari, Germaanien kuningas.
Äiti: Theophana
Hochburgund von, Wilhelm (taulusta 34. Isä: Burgund von, Reinald) Regierte 1057 - 1087.
Lapset:
1) Stephan (katso taulu 51) Mitgraf von Mâcon, Graf von Burgund, regierte 1087 - 1102.
Arnoul II (taulusta 35. Isä: Bauduin III Nuori) k. 30.03.0989. Flanderin kreivi.
1. puoliso Susanna Rosala
Isä: Berengar I Italian kuningas.
Rheinfelden von, Chuno (taulusta 36. Äiti: Frankrike von, Beatrice) s. n. 978. k. 1026. Chuno var antagelig greve i Albgau, kreivi.
1. puoliso ??, Rheinfelden af
Frankrike von, Hedvig, Hainaut (taulusta 37. Isä: Frankrike von, Hugo I Capet) k. 1013 jälkeen.
Lapset:
1) Beatrix (katso taulu 54)
Frankrike von, Robert II le Pieux (taulusta 37. Isä: Frankrike von, Hugo I Capet) s. 970. k. 20.07.1031. Ranskan kuningas 996 - 1031. König von Frankreich. Lisätietoja: "Robert Hurskas / Pyhä".
Robert «den Fromme» eller «den Hellige» var konge av Frankrike 996 - 1031. Han ble i 987 kronet som farens medregent. Sitt tilnavn fikk han fordi han bygde mange kirker og diktet kirkehymner. Robert var gift 1. gang i 989 med Rozela (Susanna), datter til kong Berengar II av Italien, skilt i 992, 2. gang i 997 med Berta, datter til kong Konrad av Burgund. Han var hennes kusine og de ble skilt ca. 1000 etter forlangende av pave Gregor V.
1. puoliso Arles von, Constance, Frankrike von s. n. 988. k. 25.07.1032. Provencen kreivitär, Gräfin. Vihitty: 1002.
Crepy de, Raoul II (taulusta 38. Äiti: Valois de, Adele dame)
1. puoliso Breteuil de, Adele s. 1000. k. 11.09.1051. Vihitty: 1020.
Isä: Vicomte de Chartres de Creil, Hilduin
Speyer, Heinrich (taulusta 40. Isä: Wormsfelde, Otto) k. 1004. Graf vom Speyer.
1. puoliso Metz von, Adelheid, Speyer
Isä: Egisheim, ??
Lothringen von, Richeza (taulusta 41. Isä: Ezzo (Ehrendfried)) k. 1063.
1. puoliso Miezko II Lambert s. 990. k. 10.05.1034. Puolan kuningas.
Mâcon von, Stephan (taulusta 43. Isä: Hochburgund von, Wilhelm) Mitgraf von Mâcon, Graf von Burgund, regierte 1087 - 1102.
Lapset:
1) Reinald III. Pfalzgraf von Mâcon, regierte 1127 - 1148.
Baudouin IV Partainen (taulusta 44. Isä: Arnoul II) k. 30.05.1036. Flanderin kreivi.
1. puoliso Nimeltä tuntematon Richard II:n tytär.
Isä: Richard II Normandian herttua.
Rheinfelden von, Rudolf (taulusta 45. Isä: Rheinfelden von, Chuno) s. n. 1015. k. 15.10.1080 Merseburg, Saksa. Herttua, kuningas.
Hertug av Schwaben 1057 - 1080. Motkonge av Tyskland 1077 - 1080. Han ble første gang gift i 1059 med Mathilde av Tyskland (1045 - 1060). Rudolf, som var hertug av Schwaben fra 1057, ble 15.03.1077 valgt til motkonge mot Henrik IV. På det møte i Forchheim hvor han ble valgt av de opprørske tyske fyrster, mått e han love at Tyskland heretter skulle være et valgrike og at kongen skulle velges av fyrstene. Han lovet biskopene kanoniske valg. Han slo Henrik ved Mellrichstadt 07.08.1078 og ved Forchheim 27.01.1080. Rudolf døde i oktober 1080 i Merseburg av de sår han dagen før hadde fått under slaget ved Mölsen mot Henrik IV.
1. puoliso Savoya von, Adelheid, Rheinfelden af k. 1079 Grevinne. Grevinne av Savoya, Savoijan kreivi. Vihitty: n. 1064.
Isä: Savoya von, Otto s. n. 1021 Greve.
Äiti: Susa von, Adelheid, Savoya von s. n. 1015.
Hainaut von, Beatrix, Roucy von (taulusta 46. Äiti: Frankrike von, Hedvig)
Beatrix av Hainaut (Hennegau) ble annen gang gift i 1035 med Manasse Calve Asina av Rameru som døde etter 1055.
1. puoliso Roucy von, Ebles I Roucyn kreivi 997 ja Reims´in arkkipiispa.
Isä: Roucy von, Giselbert s. 956 syntynyt ennen.
Crepy de, Raoul III (taulusta 48. Isä: Crepy de, Raoul II) s. n. 1021. k. 1074. Comte de Valois, de Crepy et de Vexin.
1. puoliso Bar-sur-Aube de, Adele s. 1000. k. 1053.
Isä: Bar-sur-Aube de , Nocher III
Konrad II. (taulusta 49. Isä: Speyer, Heinrich) s. 990 (Geburtstag ca.). k. 04.06.1039 Utrecht haudattu im Dom zu Speyer. Deutscher König und Kaiser 1024 - 1039.
Der erste Salier, kam nach dem Aussterben der Sachsenkaiser zur Regierung. Er stärkte die Königsmacht durch Erwerbung der Herzogtümer Schwaben und Bayern, liess sich 1026 / 1027 zum Lombardenkönig und zum Kaiser krönen, erbte Burgund, eroberte im Kampf gegen Polen Meissen und die Lausitz, trat aber Schleswig an Dänemark ab. Er liess den Dom in Speyer erbauen. Quelle: Dr. Robert Durrer 1867 - 1934 Schweiz und Agnes von Segesser 1884 - 1964 Schweiz
1. puoliso Gisela von Schwaben s. 990. k. 1043 haudattu im Dom zu Speyer.
Kazimierz I Karol "Odnowiciel" (taulusta 50. Äiti: Lothringen von, Richeza) s. 25.07.1016 Krakowa. k. 19.03.1058. Puolan kuningas. Lisätietoja: 28.11. on toinen kuolinaika.
1. puoliso Kiev av, Maria Dobronega s. n.1011 Kiew, Ukraina. k. 1087. Kiewin prinsessa.
Baudouin V Hurskas (taulusta 52. Isä: Baudouin IV Partainen) k. 01.09.1067. Flanderin kreivi.
1. puoliso Adéle
Isä: Robert Hurskas Ranskan kuningas.
Rheinfelden von, Adelheid, Ungarn (taulusta 53. Isä: Rheinfelden von, Rudolf) s. n. 1064. k. 05.00.1090.
Adelheid var ifølge Encyclopædia Brittanica mor til Piriska. Hun hadde 1 sønn og 3 døtre med Laszlo.
1. puoliso Ungarn von, Laszlo I den Hellige s. n. 1045. k. 19.07.1095 Nyitra. Unkarin kuningas 1077 - 1095, König. Vihitty: 1079.
Konge av Ungarn 1077 - 1095. Laszlo (Ladislaus) etterfulgte sin bror Geza I. I 1088 ble han av de tyske prinser tilbudt keisertronen, men avslo. Han gjorde sitt rike uavhengig av den tyske keiser, og erobret Kroatien og Dalmatien. I 1091 tvang han kumanerne til å anta kristendommen. Han fremmet ro og orden, ga lover og var like god kriger som en vis lovgiver. Konsiliet i Plaisance valgte ham til leder av det første korstog. Han mottok denne utmerkelse, men døde en tid etter, da han bega seg til Bøhmen. Laszlo var første gang gift med Gisela. I 1198 ble han kanonisert av pave Cölestin III. Hans grav i katedralen i Nagy-Varad ble et søkt sted for pilgrimmer.
Isä: Ungarn von, Bela I s. 1016. Kuningas, König.
Äiti: Polen von, Richiza, Ungarn s. n. 1020.
Roucy von, Adele, Rameru von (taulusta 54. Äiti: Hainaut von, Beatrix) k. 1063.
1. puoliso Rameru von, Hilduin Roycy´n kreivi, Graf. Vihitty: 1031 vihitty ennen.
Valois of, Adele (taulusta 55. Isä: Crepy de, Raoul III) s. 1032. k. 1080.
Lapset:
1) Odo l'Insente (katso taulu 67) k. 1085 jälkeen. Herr v St.Simon.
Heinrich III. (taulusta 56. Isä: Konrad II.) s. 28.10.1017. k. 05.10.1056 Pfalz, Burg Bodfeld im Harz, Deutschland haudattu Speyer. Deutscher Kaiser 1039 - 1056.
Heinrich war einer der bedeutendsten Herrscher aus dem Hause der Salier, voll hoher Ideale, feingebildet und weitblickend. Das Reich gewann unter ihm die grösste Ausdehnung. Bereits 1026 zum deutschen König gewält ( 1028 gekrönt ), wurde er 1027 Herzog v. Bayern, 1058 Herzog v. Schwaben, 1039 Herzog v. Kärnten. Auch als Kaiser behielt er die Herzogtümer meist in seiner Hand; Böhmen und Ungarn anerkannten die deutsche Oberhoheit . Auf der Synode von Sutri beseitigte er das Schisma dreier Päpste 1046 und ernannte in der Folge vier deutsche Päpste, die der Kirchenreform in Rom Eingang verschafften. Er förderte Kunst - Dome von Worms, Mainz und Speyer - und Wissenschaft und sorgte für den Landfrieden. Quelle: Dr. Robert Durrer 1867 - 1934 Schweiz und Agnes von Segesser 1884 - 1964 Schweiz
1. puoliso Gunhild (Kunigunde; Ætheltryth) von Dänemark k. 18.07.1038 Italien haudattu Limburg, Klosterkirche.
Isä: Knud den Store s. 995. König in England 1016, König in Dänemark 1018, in Norwegen 1028.
Äiti: Emma von der Normandie
Wladyslaw I Herman (taulusta 57. Isä: Kazimierz I Karol "Odnowiciel") s. 1043 Krakowa. k. 04.06.1102. Puolan prinssi.
1. puoliso Böhmen av, Judith s. 1058 Praha, Tsekki. k. 25.12.1086. Böhmin prinsessa.
Robert I Friisiläinen von Flandern (taulusta 58. Isä: Baudouin V Hurskas) s. n. 1030. k. 13.10.1093. Flanderi kreivi; Count of Flanders.
1. puoliso Gertrude von Sachsen s. n. 1030. k. 04.08.1113 Veurne.
Ungarn von, Piriska, Komnenos (taulusta 59. Äiti: Rheinfelden von, Adelheid) s. n. 1088. k. 1133. Prinsessa. Lisätietoja: Piriska var prinsesse av Ungarn. Hun antok navnet Irene.
1. puoliso Komnenos, Johannes II s. 1087. k. 08.04.1143 Kilikien. Bysantin keisari 1118 - 1143.
Keiser av Bysants 1118 - 1143. Johannes fikk tilnavnet Calo-Johannes, «den Smukke» Han ble bysantisk keiser etter sin far 16.08.1118 og kronet i Sofia. Han var rettskaffen og dyktig regent. Han kjempet med hell på rikets nordgrense mot petschenger, serbere og magyarer, men var mindre heldig mot venetianerne. Disse tvang ham til å gi dem tilbake endel handelsprivilegier som Johannes hadde berøvet dem i 1126. Han vendte seg senere mot seldschukkerne i Lilleasien, hvor han gjorde store erobringer. Han hadde planer om å trenge inn i Syrien, helt ned til Jerusalem, men døde i Kilikien under et uhell på jakten.
Roucy von, Felicitas, Aragon von (taulusta 60. Äiti: Roucy von, Adele) k. 24.04.1086.
1. puoliso Aragon von, Sancho I s. 1043 - 1045. k. 1094. Aragon´in kuningas 1063 - 1094, Navarra´n kuningas 1076 - 1080 (Sancho V) König. Perhesuhteet: Sancho var gift 2. gang med Mathilde Philippa av Toulouse.
Vermandois of, Odo l'Insente (taulusta 61. Äiti: Valois of, Adele) k. 1085 jälkeen. Herr v St.Simon.
1. puoliso Hedwig Angeblich Erbin der Herrschaft St.Simon.
Heinrich IV. (taulusta 62. Isä: Heinrich III.) s. 11.10.1050 Goslar. k. 07.08.1106 haudattu Speyer. Deutscher Kaiser 1056 - 1106.
Hochbegabt und vielgewandt, verteidigte er zäh die Rechte des Königtums, dem er in den Städten und in den Ministerialen eine neue Machtgrundlage gewann. Mit sechzehn Jahren mündig erklärt, ernannte er Unwürdige zu Bischöfen und trieb die Sachsen durch Zwingburgen zum Aufstand ( 1073 bis 1075 ), schlug sie aber nieder bei Homburg ( Unstrut ). Im Investiturstreit traten ihm die Päpste Gregor VII, und Urban II. entgegen; Heinrich liess Gregor VII. im Konzil seiner Bischöfe zu Worms absetzen, worauf der Papst mit dem Bann antwortete. Durch den Gang nach Canossa ( 1077 ) konnte sich Heinrich den Folgen des Bannes entziehen; er schlug den Gegenkönig Rudolf v. Rheinfelden 1080 und liess sich 1084 vom Gegenpapst Clemens III. zum Kaiser krönen, musste aber vor Robert Guiscard aus Rom entweichen und verlor die Herrsnhaft über Italien, wo sich sein ältester Sohn Konrad zum Gegenkönig aufwarf ( 1093 bis 1101 ) . Um der allgemeinen Fürstenerhebung zuvorzukommen, empörte sich 1104 auch der jüngere Sohn Heinrich und zwang den Vater 1105 in Ingelheim zur Abdankung. Quelle: Dr. Robert Durrer 1867 - 1934 Schweiz und Agnes von Segesser 1884 - 1964 Schweiz
1. puoliso Berta k. 1087. Vihitty: 1066.
Isä: Otto Grafen von Savoyen und Turin.
Boleslaw III "Krzywousty" (taulusta 63. Isä: Wladyslaw I Herman) s. 20.08.1085 Krakowa. k. 28.10.1138. Lisätietoja: Syntymäaika myös 1086.
1. puoliso Berg- Schelklingen av, Salome s. n. 1095. k. 27.07.1144. Countess, kreivitär.
Adele von Flandern (taulusta 64. Isä: Robert I Friisiläinen von Flandern) s. n. 1058 Flandern, France; Ranska. k. 04.00.1115.
Adela, die Tochter des flandrischen Grafen Robert I. kehrte nach dem Tod ihres Mannes in ihre Heimat zurück. Ihr Sohn Karl wurde seinerseits Graf von Flandern. Lähde: Wikipedia
1. puoliso Knut IV den Helige / der Heilige s. 1043. k. 10.07.1086 St. Albans, Odense haudattu St. Albans, Odense, später St. Knuds (1100). Jarl in Sjælland, Tanskan kuningas. Vihitty: 1081. Perhesuhteet: Saattaa olla avioton.
Als er 1086 Truppen zusammenzog, um England zu erobern, brach ein Volksaufstand aus. Grund waren weniger seine Expansionspläne als seine wiederholten Eingriffe in die überlieferte Rechtsordnung des Landes. Knut und sein Bruder Benedikt wurden in der von ihm errichteten St.-Albans-Kirche erschlagen, der heutigen Knutskirche.
Da Knut für seine kirchenfreundliche Politik bekannt war und in einer Kirche erschlagen wurde, wurde er zum Märtyrer erklärt. 1101 wurde er heilig gesprochen. Festtage sind der 19. Januar und der 10. Juli.
Er ist der Schutzpatron Dänemarks.
Lähde:
Wikipedia
ja
S. Otto Brenner
Nachkommen GORMS DES ALTEN
Isä: Svend Estridssen s. n. 1020. Kuningas, hallitsi Tanskaa 1047 1076.
Äiti: Gunhild Sveinsdatter
Komnenos, Andronikos (taulusta 65. Äiti: Ungarn von, Piriska)
1. puoliso Manases, Irene, Komnenos
Aragon von, Ramiro II el Monje (taulusta 66. Äiti: Roucy von, Felicitas) s. 1075 - 1080. k. 16.08.1147. Kuningas, König.
1. puoliso Poitou von, Agnes, Aragon von Vihitty: 1134. Perhesuhteet: Agnes var første gang gift før 1117 med Amalrich V av Thouars som døde i 1127.
Isä: Aquitania, Vilhelm IX le Jeune s. n. 1071. Herttua, Herzog.
Äiti: Toulouse von, Mathilde-Philippa, Aquitania s. 1068.
Agnes (taulusta 68. Isä: Heinrich IV.) k. 1143.
1. puoliso Friedrich I. s. 1050. k. 1105. Ritter von Staufen, Herzog von Schwaben, regierte 1079 - 1105.
Swantoslawa of Poland, Ryksa (taulusta 69. Isä: Boleslaw III "Krzywousty") s. 12.04.1116 Poland. k. 16.06.1185. Lisätietoja: Syntymäaika myös 1117.
1. puoliso Sverker "den äldre" s. 1100 Östergötland. k. 25.12.1156 Östergötland, Alvastra haudattu Kyrkan, Västra Tollstad, Sweden. Ruotsin kuningas n. 1130 - 1156. Kuolinsyy: Murhattu.
Cecilia von Dänemark (taulusta 70. Äiti: Adele von Flandern) Lisätietoja: Levde 1131.
1. puoliso Erik auf Falster Jarl auf Falster, Dänemark 1131 -1146.
Knut I / Knut Eriksson (taulusta 70. Äiti: Adele von Flandern) s. n. 1160. k. 08.04.1196. Von 1167 bis 1196 König von Schweden.
Als 1187 die Esten in Schweden einfielen, erbaute Knut Eriksson, um die Räuber abzuhalten, an der Stelle, wo sich das heutige Stockholm befindet, ein Schloss, um welches sich nach und nach ein Flecken bildete. Auch das Schloss Kalmar geht zurück auf einen Verteidigungsturm, den Knut Eriksson 1180 erbauen ließ, zum Schutz gegen Piraten und andere Feinde, die von der See her die Stadt bedrohten. Knut Eriksson übernahm 1167 den schwedischen Thron von Karl VII. 1196 folgte Sverker II. den yngre Knut I. auf den Thron. Lähde: Wikipedia
1. puoliso Schweden von, Cecilia Vihitty: 1160.
Karl I. der Gute (taulusta 70. Äiti: Adele von Flandern) s. 1084. k. 02.03.1127 Brügge (Westflandern in Belgien) haudattu Donationskirche, später Saint-Sauveur. Graf von Flandern. Kuolinsyy: Väkivaltainen kuolema.
Nachdem sein Vater 1086 erschlagen worden war, ging seine Mutter mit ihm nach Flandern zurück. Dort wuchs er am Hof seines Onkels Robert II. bzw. seines Vetters Balduin VII. auf und erhielt eine fundierte Ausbildung. 1127 wurde er in der Kirche St. Donatus in Brügge von Angehörigen einer mächtigen Dienstleute-Familie ermordet, deren Einfluss er eingeschränkt hatte. Er starb ohne Erben, auf Vermittlung von König Ludwig VI. von Frankreich beerbte ihn sein Vetter zweiten Grades, Wilhelm Clito. Lähde: Wikipedia
1. puoliso Margarete von Clermont Vihitty: 1117.
Isä: Rainald II. Graf von Clermont-en-Beauvaisis.
Danmark av, Ingegard Knudsdatter (taulusta 70. Äiti: Adele von Flandern) s. 1086 Roskilde. Tanskan prinsessa; Princess of Denmark.
Ingegard Knudsdatter, hon är en anmoder till Bjälboätten. Lähde: S. Otto Brenner Nachkommen GORMS DES ALTEN
1. puoliso Folke den Tjocke s. n. 1078 Foulque de Montrevault. Jarl i Östergötland. Perhesuhteet: Folkungien suvun kantaisä.
Folkungaätten sägs härstamma från Folke den tjocke.
Folkungaätten, medeltida stormannaätt, av vilken endast ett fåtal medlemmar tillhörde folkungarnas parti. Ätten konstruerades i efterhand av bl.a. Olaus Petri, och dit fördes medlemmar ur vitt skilda släkter.
Ätten sägs härstamma från Folke den tjocke (1100-talet), vars mytiske farfar skulle ha varit Folke Filbyter. Bland medlemmarna märks jarlen Birger Brosa (död 1202), vars son Filip Birgersson (död 1200) blev jarl i Norge. Birger Brosa sägs också ha haft sonen Folke Jarl, ledare för folkungapartiet, samt bröderna Karl Jarl (död 1220) och Magnus Månesköld. Den sistnämnde hade flera framstående söner, bl.a. Birger Jarl. Dennes son Valdemar valdes till svensk kung 1250, och genom brodern Magnus Ladulås, dennes son Birger Magnusson och sonson Magnus Eriksson stannade tronen inom ätten till 1364.
Det mest använda Folkungavapnet var ett lejon över tre bjälkar, som nu ingår i Sveriges riksvapen.
"Probably the same as Foulques (Fulco) von Beaumont a. Montrevault"
Isä: Rudolphe of Beaumont to Lude
Äiti: Agate of Vendome
Komnenos, Theodora, Österreich von (taulusta 71. Isä: Komnenos, Andronikos) k. 02.01.1184. Perhesuhteet: Theodora war Nichte zu Keiser Manuel von Bysant.
1. puoliso Österreich von, Heinrich II Jasomirgott s. 02.04.1112. k. 13.01.1177 Wien, Itävalta haudattu Wien Schotten-Kloster. Pfalzgraf bei Rhein, Markgraf und Herzog von Österreich, Herzog von Bayern . Vihitty: 1149. Lisätietoja: Der Heinrichs Frömmigkeit betonende Beiname erst seit dem Spätmittelalter belegt. Kuolinsyy: Starb durch einen Sturz vom Pferd, kuoli pudotessaan hevosen selästä. Ammatinlisäyksiä: Markgraf = rajakreivi.
Markgreve av Østerrike 1141-1156. Hertug av Østerrike 1156-1177. Heinrich ble også hertug av Bayern, men måtte senere avstå dette til Henrik Löwe. Til gjengjeld fikk han avstått til seg det nåværende Øvre Østerrike og begge sine land forenet ti l Hertugdømmet Østerrike, utskilt fra den tidligere avhengighet av Bayern. Han forla sitt fyrstesete til Wien og påbegynte bygningen av Stefanskirken. I 1147 deltok han i det annet store korstog. Han var første gang gift 01.05.1142 med Gjertrud, datter til keiser Lothar III. Hun døde 18.04.1143. Heinrich døde da han falt av hesten i 1177.
Markgraf bzw. Herzog von Österreich, aus der Familie der Babenberger. 1140 Pfalzgraf bei Rhein, 1141 Markgraf von Österreich, 1143-56 auch Herzog von Bayern, ab 1156 Herzog von Österreich. Er unterlag 1146 gegen die Ungarn, nahm 1147/48 am 2. Kreuzzug teil, erreichte in hartnäckigen Verhandlungen das Privilegium minus vom 17. 9. 1156 (Erhebung Österreichs zum Herzogtum), unterstützte dann die Politik Kaiser Friedrichs I. gegen Papst Alexander III. und hatte zuletzt Kriege mit allen Nachbarn zu bestehen. Heinrich II. verlegte seinen Herrschaftssitz nach Wien, wo 1147 die Stephanskirche (Stephansdom) vollendet wurde. 1155 stiftete er das Kloster der Schotten. Unter seiner Regentschaft entstanden in Österreich mehrere Klöster und Burgstädte. Seine erste Ehe schloss er 1142 mit Gertrud († 1143), der Tochter Kaiser Lothars III. und Witwe Heinrichs des Stolzen von Bayern; in 2. Ehe (1148) war er mit Theodora Komnena, der Tochter des Sebastokrators Andronikos und Nichte Kaiser Manuels I. von Byzanz vermählt. Ende des 13. Jahrhunderts entstand der Beiname "Jochsamergott" (Bedeutung ungeklärt), der später in "Jasomirgott" umgedeutet wurde.
Heinrich II. Jasomirgott. Während seiner Regierungszeit wurde Österreich 1156 zum Herzogtum erhoben. Er nahm am zweiten Kreuzzug teil, die Fahrt auf dem Meer ist hier zu sehen. Im Hintergrund ist das, noch romanische, Schottenkloster zu sehen, das Heinrich gegründete. Kaiser Friedrich I. Barbarossa weilte im Juli 1165 in Wien, wo er in der Babenberger Residenz "Am Hof" von Heinrich II. und Gattin Theodora Komnena zwei Wochen lang beherbergt wurde.
Isä: Leopold III, der Heiliger s. 29.09.1073. Babenberger-Markgraf.
Äiti: Savoya von, Agnes s. n. 1074.
Aragon von, Petronilla, Barcelona von (taulusta 72. Isä: Aragon von, Ramiro II el Monje) s. 1135. k. 1173. Aragon´in kuningatar 1137 - 1162. Lisätietoja: Petronilla var arving til kongeriket Aragonien. .
1. puoliso Barcelona von, Ramon Berenguer I (IV) el Santo s. n. 1114. k. 06.08.1162 Genova, Italia. Kreivi, ruhtinas. Aragon´in kuningas 11.08.1137.
Ramon «den Hellige» var Greve av Barcelona 1131-1162. Fyrste av Aragon 1137 - 1162. Greve av Provence 1144-1162 (som Raimond Berenguer I). Ramon var den siste som hadde titelen greve av Barcelona. Ifølge sin fars testamente arvet han i 1131 som den førstefødte grevskapene Barcelona, Tarragona, Manresa, Gerona, Ausona, Peralada, Besalù, Vallespir, Fonollet, Perapertusa, Cerdaña, Conflet, Carcasona og Redés. 11.08.1137 ble han konge av Aragon
Isä: Barcelona von, Raimond Berenguer III el Grande Kreivi, Graf.
Äiti: Rouerque von, Dulcia, Barcelona von s. n. 1095. Kreivitär, Gräfin.
Staufen von, Friedrich II. (taulusta 73. Äiti: Agnes) s. 1090. k. 1147. Herzog von Schwaben, regierte 1105 - 1147. Lisätietoja: Einäugig.
1. puoliso Welfin / Welfen / Bayern von, Judith k. 1135. Vihitty: 1123. Lisätietoja: Tochter von Herzog Heinrich IX. der Schwarze; Neffe von König KONRAD III. .
Isä: Heinrich IX. der Schwarze
Johann Sverkersson (taulusta 74. Äiti: Swantoslawa of Poland, Ryksa) Ruotsin prinssi.
Lapset:
1) Cecilia Johansdotter (katso taulu 93) Schwedische Königin. Lisätietoja: Tiedot epäselviä.
Sik, Sune Sverkersson (taulusta 74. Äiti: Swantoslawa of Poland, Ryksa) s. 1132.
1. puoliso Ms of Kalundborg, , Sik s. Danmark.
Karl Eriksen (taulusta 75. Äiti: Cecilia von Dänemark) Jarl in Halland (Dänische Besitz bis 1658), Schweden. Lisätietoja: Levde 1145 - 1152.
1. puoliso Asa Eskilsdatter
Isä: Eskil in Lund s. 1100. Bischof in Roskilde, Erzbischof in Lund 1139 - 1177.
Inger Eriksdatter (taulusta 75. Äiti: Cecilia von Dänemark) k. 1157.
1. puoliso Asser Rig in Fjenneslev (Hvide) k. 1151 haudattu Sorö Kirche.
Isä: N.N. Jarl in Sjaelland und Häuptling auf Rügen Skjalm Hvide.
Äiti: Signe
Sigrid Knutdotter (taulusta 76. Isä: Knut I / Knut Eriksson)
1. puoliso Knut Birgersson k. 31.01.1208 Kungslena, Ruotsi. Jarl von Schweden. Kuolinsyy: Er starb in der Schlacht bei Lena.
Isä: Birger Brosa Schwedischer Jarl (Herzog) von 1174 bis 1202.
Erik Knutsson / Erik X (taulusta 76. Isä: Knut I / Knut Eriksson) s. 1180. k. 10.04.1216 In der Burg Näs auf Visingsö haudattu Kirche von Varnhem. König von Schweden von 1208 bis 1216 .
Erik heiratete Rikissa von Dänemark und liess sich als erster schwedischer König krönen. Aus seiner Ehe entsprangen drei Töchter und ein Sohn. Letzterer wurde später selbst König – Erik XI. Lähde: S. Otto Brenner Nachkommen GORMS DES ALTEN ja Wikipedia Erich X. führte ab 1196 ständig Thronkriege gegen Sverker II. und verjagte ihn zuletzt 1208 nach der Schlacht bei Lena und besiegte ihn 1210 bei Gistelren und wurde endgültig König. Er ließ sich als erster König vom Erzbischof von Uppsala krönen, wodurch sich der Einfluß der Kirche und das Prinzip der Wahlmonarchie verstärkten. Er erhielt nach 1210 Unterstützung von Dänemark, christianisierte Schweden völlig und öffnete Finnland dem Christentum durch die Gründung des Bistums Turku-Abo. Er erließ ein erstes Landschaftsgesetz für Västergötaland. Lähde: http://www.mittelalter-genealogie.de/mittelalter/koenige/schweden/erich_10_koenig_1216.html
1. puoliso Rikissa von Dänemark / Richiza / Richza s. 1174. k. 08.05.1220 haudattu Ringsted Kirche. Vihitty: 1210.
Isä: Valdemar der Grosse s. 14.01.1131. Kuningas, hallitsi Tanskaa 1157 - 1182.
Äiti: Sophie von Nowgorod / Minsk s. 1141. Princess of Novgorod, Dronning af Danmark, Dronning.
Erich X (taulusta 76. Isä: Knut I / Knut Eriksson) s. 1180. k. 10.04.1216 In der Burg Näs auf Visingsö, Ruotsi haudattu Kirche von Varnhem. Von 1208 bis 1216 König von Schweden.
Lapset:
1) Sophie von Schweden (katso taulu 101) k. 24.06.1241 (vor).
Arnulf (taulusta 78. Äiti: Danmark av, Ingegard Knudsdatter) s. n. 1100. k. 23.10.1157 Gradehede. Königliche Rat, Häupling in Ribe. Lisätietoja: Erhebt 1127 Anspruch auf Flandern, 1129 Riber-Ulf (auf Ulfsborg beim Ribe).
1. puoliso Ingerd Pedersdatter auf Pedersporg k. 1113.
Isä: Peder Thorstensen auf Pedersborg Ritter.
Äiti: Cecilie Skjalmsdatter s. Hvide.
Bengt Snivil Folkasson (taulusta 78. Äiti: Danmark av, Ingegard Knudsdatter)
Lähde: Nachkommen GORMS DES ALTEN Auskunf nach Saxo Grammaticus
1. puoliso Lakman, Sigrid
Österreich von, Leopold V (taulusta 79. Äiti: Komnenos, Theodora) s. 1157. k. 31.12.1194 Graz, Steiermark, Itävalta. Ab 1177 Herzog von Österreich.
Ab 1177 Herzog von Österreich, ab 1192 durch die Georgenberger Handfeste auch Herzog von Steiermark. Als treuer Gefolgsmann Kaiser Friedrichs I. Barbarossa erreichte er die Festlegung der Grenze zu Böhmen, auch die lehensrechtlichen Bindungen von Oberösterreich an Bayern erloschen. An der Grenze der Herzogtümer Österreich und Steiermark gründete Leopold V. 1194 Wiener Neustadt. Unter ihm entstanden im Grenzbereich Burgstädte und Burgen sowie bedeutende Bauten der Romanik (Heiligenkreuz, Zwettl, Schotten in Wien). In Klosterneuburg schuf Nikolaus von Verdun 51 kunstvolle Emailtafeln (Verduner Altar), der Minnesang blühte, und das Rittertum stand auf dem Höhepunkt. 1191 nahm Leopold V. am 3. Kreuzzug und an der Eroberung von Akkon teil und wurde von Richard I. Löwenherz beleidigt. Auf seiner Heimreise geriet Richard Löwenherz am 21./22. 12. 1192 in Erdberg bei Wien in Gefangenschaft Leopolds V., der ihn dann an Kaiser Heinrich VI. auslieferte. Seinen Anteil am beträchtlichen Lösegeld verwendete Leopold V. für den Ausbau mehrerer Städte. Er wurde gebannt, starb nach einem Unfall und wurde in Heiligenkreuz begraben
1. puoliso Ungarn von, Helena k. 25.03.1199. Vihitty: 1174.
Isä: Ungarn von, Geza II s. 1130. König, kuningas.
Äiti: Kijev von, Euphrosyne Mstislavsdatter s. n. 1130.
Friedrich I. Barbarossa (taulusta 81. Isä: Staufen von, Friedrich II.) s. 1123 Weiblingen ?. k. 10.06.1190 Saleph, Gök-su, Kleinasien haudattu Eingeweide in Tarsus, "Fleisch" im Dom von Antiochia, Gebeine in Tarsus . Deutscher Kaiser 1152 - 1190. Lisätietoja: Der 'Rotbart' oder 'Barberossa', wie Friedrich I. wegen seiner blonden Manneszie. Perhesuhteet: Aus dem Hause der STAUFER, 10 Kinder. Kuolinsyy: Ertrunken beim baden.
Friedrich, eine der glänzendsten Gestalten der deutschen Kaiser des Mittelalters, hatte ein hohes Bewusstsein seiner Mission als Herr der abendländischen Christenheit und kämpfte zäh um die Anerkennung seiner Stellung. Wie Otto I. stützte er seine Macht auf die Bischöfe des Reiches. Den deutschen weltlichen Fürsten musste er jedoch bedeutende Konzessionen machen. Unter dem Einfluss seines Kanzlers Reinald v. Dassel geriet Friedrich in schwere Konflikte mit Papst Hadrian IV. und mit Alexander III. um die Suprematie der weltlichen oder geistlichen Macht. Erst 1177 wurde der Streit im Frieden von Venedig beigelegt; Kaiser und Papst anerkannten gegenseitig ihre Unabhängigkeit und Selbständigkeit. Ausser dem deutschen Episkopat stützte Friedrich seine Stellung auf seinen Hausbesitz in Deutschland und auf die wirtschaftlich weit entwickelten lombardischen Städte, die sich aber unter der Führung Mailands und im Bund mit dem Papst erfolgreich widersetzten. Zwar hatte sie der Kaiser 1158 gezwungen, die Beschlüsse von Roncaglia anzunehmen. 1162 war das renitente Mailand sogar geschleift worden. Schliesslich aber wahrten die Städte im Frieden von Konstanz 1183 ihre Autonomie, wenn sie auch die formelle Oberhoheit des Kaisers anerkannten.- Durch den Besitz der Mathildischen Güter in Mittelitalien und durch die Verlobung seines Sohnes Heinrich mit der Erbtochter von Sizilien blieb die Stellung Friedrichs in Italien immer noch stark. Nach dem Fall Jerusalems unternahm Friedrich den dritten Kreuzzug und siegte bei Ikonium. Dr. Robert Durrer 1867 - 1934 Schweiz und Agnes von Segesser 1884 - 1964 Schweiz Friedrich Barbarossa ertrank am 19.06.1190 beim Baden im Fluss Salef in Kleinasien auf dem Weg des Kreuzfahrerheers ins Heilige Land. Zeitweise am Hof seines Onkels KONRAD III. erzogen, übernahm FRIEDRICH 1146 als Friedrich III. die schwäbische Herzogsgewalt für den erkrankten Vater und beteiligte sich am 2. Kreuzzug. Am 5. März 1152 in Frankfurt zum König gewählt, am 9. März 1152 in Aachen gekrönt. Er setzte zunächst die Politik seines Vorgängers fort, besonders das Bündnis mit dem Byzantinischen Reich zur Eroberung des sizilischen Normannenreiches. Um dieses Zieles willen legte er 1153 im Konstanzer Vertrag mit Papst Eugen III. die Bedingungen seiner Kaiserkrönung fest, erreichte die Annullierung seiner kinderlosen Ehe mit Adela von Vohburg und betrieb die Rückgabe des bayerischen Herzogamtes an Heinrich den Löwen. Die Kaiserkrönung fand am 18. Juni 1155 in Rom statt. Seine Begegnung mit Gesandten des byzantinischen Kaisers bei Ancona (Ende Juli) machte das Bündnis mit Byzanz gegenstandslos. Während Byzanz im Alleingang das Normannenreich vergeblich zu vernichten suchte, arbeitete FRIEDRICH seit dem Jahreswechsel 1155/56 auf seine Heirat mit Beatrix, Erbin der Grafschaft Burgund, hin; die Hochzeit fand am 10./17. Juni 1156 in Würzburg statt. Papst Hadrian erkannte währenddessen in Benevent das Einheitsreich der Normannen und sein Königtum an. FRIEDRICH beschränkte September 1156 in Regensburg im "Privilegium minus" den BABENBERGER Heinrich Jasomirgott auf das zum Herzogtum erhobene Österreich. Auf einem sehr besuchten Reichstag zu Konstanz im März 1153 ließ sich König FRIEDRICH von seiner Gemahlin Adela, Tochter des Markgrafen Diepold von Vohburg, unter dem Vorwande naher Verwandtschaft, in der Tat jedoch wegen Abneigung und wohl in der Absicht, eine politische Verbindung einzugehen, scheiden. Adelahatte ihm übrigens die vohburgischen Besitzungen um Eger, sowie Giengen an der Brenz, in die Ehe gebracht und er behielt solche Güter auch nach der Auflösung der letzteren. Im Jahre 1156 vermählte er sich mit der schönen Beatrix, Erbtochter Graf Rainalds III. von Hoch-Burgund, während Adela nachher mit Dito aus der welfischen, in der Folge staufischen Ministerialenfamilie von Ravensburg eine zweite Ehe einging.
1. puoliso Vohlburg von, Adelheid s. 27.05.1110. Vihitty: 1149. Perhesuhteet: Ehe kinderlos, 1153 aufgelöst.
Isä: Diepold III. Markgraf.
2. puoliso Burgund von, Beatrix s. 1148. k. 1184. Die Erbin der Pfalzgrafschaft Burgund. Vihitty: 1156 Würzburg.
Cecilia Johansdotter (taulusta 82. Isä: Johann Sverkersson) Schwedische Königin. Lisätietoja: Tiedot epäselviä.
Okänd svensk kvinna, om vilkens släktförhållanden man endast vet att hon hade en bror som hette Knut. Genom ett påvebrev från 1193, som bevarats i avskrift, vet man att hon under en livshotande sjukdom avlade avhållsamhetslöfte och gick i kloster efter att ha tillfrisknat. Kung Knut ansökte senare hos påven om att hon skulle befrias från löftet. Lähde: Wikipedia
1. puoliso Knut Eriksson s. n. 1145 Uppsala, Ruotsi. k. 08.04.1196 Eriksberg kungsgård, Södermanland, Ruotsi haudattu Varnhem Klosterkirche; i Varnhems klosterkyrka. König in Schweden 1173 - 1191.
Isä: Erik IX der Heilige Jedvardsson s. 1120 Västergötland. Von 1156 bis 1160 König von Schweden und gilt als Schutzheiliger Schwedens.
Äiti: Dänemark von, Christine Bjornsdottir s. 1130.
Ingrid, Ylva Sunesdotter von Bjelbo, Minnesköld (taulusta 83. Isä: Sik, Sune Sverkersson) s. n. 1180 Vreta Kloster. k. n. 1251 Bjälbo, Östergötland, Ruotsi haudattu 1252. Lisätietoja: Dödtid också 1253, var en medeltida svensk högättad kvinna.
Kyrktornet i Bjälbo där Ingrid Ylva enligt sägnen skall ha haft en vävkammare, sedermera känd som "Ylvas valv".
1. puoliso Minnesköld, Magnus Minnesköld s. 1150 Bjälbo, Östergötland. k. 31.01.1208 Lena (Bjolbo?). Jarl in Schweden, lagman. Vihitty: ??. Kuolinsyy: Gefallen bei Lena.
Magnus Minnesköld var storman i Östergötland och anges i Västgötalagens lagmanslängd som ägare till gården Bjälbo, belägen (Mjölby kommun) Göstrings härad i Östergötland. Gården låg invid kyrkan i Bjälbo, vilken tillkom under 1100-talets senare del
Magnus Minnesköld antas ha varit gift två gånger. Namnet på kvinnan i första giftet är okänt. När han blev änkling i slutet av 1100-talet, gifte Magnus om sig med Ingrid Ylva, antagligen dotter till Sune Sik. Magnus och Ingrid Ylva hade sonen Birger - Birger jarl.
Magnus Minnesköld dödades i slaget vid Gestilren i Västergötland 1210.
Han död 31 januari 1208, i slaget vid Lena. Andra uppgifter säger att han stupade i slaget vid Gestilren 17 juli 1210. Undersökningar av det som ter sig vara Birger jarls kvarlevor i Varnhem, anger att jarlen var 50-55 år när han dog 1266. Då Magnus Minnisköld var dennes far, måste Magnus alltså fortfarande ha varit i livet omkring 1210.
Lähde:
Wikipedia
Isä: Bengt Snivil Folkasson
Äiti: Lakman, Sigrid
Esbern Snare auf Kalundborg (taulusta 85. Äiti: Inger Eriksdatter) s. 1127 Fjenneslev. k. 1204 Sæbygård. Dänischer Adeliger und Heerführer; Häupling und Krieger.
Mit war er auch Berater des Dänenkönigs Waldemar I. 1170 gründete er die Kalundborg, aus der später die gleichnamige Hafenstadt entstand. Lähde: S. Otto Brenner Nachkommen GORMS DES ALTEN ja Wikipedia
1. puoliso Holmfred k. haudattu Sorö Klosterkirche.
2. puoliso Ingeborg k. haudattu Sorö Klosterkirche.
3. puoliso Helena Guttormsdotter k. früeste 1211 haudattu Vreta Klosterkirche.
Isä: Guttorm Jarl in Schweden.
Ingefred Assersdatter Hvide (taulusta 85. Äiti: Inger Eriksdatter) s. n. 1130 Fjenneslev, Sjælland, Dänemark. k. 1157 nacher Dänemark.
1. puoliso Peder N.N. s. 1130 vor. k. 1157 nacher. Lisätietoja: Levde 1157.
Ingeborg (taulusta 87. Isä: Erik Knutsson / Erik X) k. 1254.
1. puoliso Birger II Folkung Jarl von Schweden k. 01.10.1266.
Sofie (taulusta 87. Isä: Erik Knutsson / Erik X)
1. puoliso Heinrich Burwin III k. 1278. Fürst von Mecklenbur. Vihitty: 1237.
Märte (taulusta 87. Isä: Erik Knutsson / Erik X)
1. puoliso Niels Sixtensson Sparre
Marianne (taulusta 87. Isä: Erik Knutsson / Erik X) k. 1252.
1. puoliso Barnim I k. 14.02.1278. Fürst von Pommern.
Sophie von Schweden (taulusta 88. Isä: Erich X) k. 24.06.1241 (vor).
1. puoliso Henrik Borwin III von Mecklenburg s. n. 1220. k. 01.08.1278 haudattu Bad Doberan (Rostock), Deutschland; Saksa. Fürst von Mecklenburg-Rostock.
Heinrich Borwin III. war 1226 zusammen mit seinen Brüdern und von 1234 bis 1278 alleiniger Herr zu Rostock.
Isä: Henrik Borwin II von Mecklenburg Fürst.
Äiti: Christine von Schweden
Karl Ulfsson (taulusta 89. Isä: Arnulf) k. haudattu Klosterkirche, Sorö, Dänemark. Jarl in Schweden.
Lapset:
1) Karl Döve (katso taulu 121) k. 08.08.1220 Rotala, vid Leal. Jarl in Schweden, Kreutsritter. Perhesuhteet: Birger Jarl´in serkku. Kuolinsyy: Gefallen im Kampf.
Birger Bengtsson Brosa (taulusta 90. Isä: Bengt Snivil Folkasson) k. 09.01.1202 Visingsö. Jarl in Schweden 1174 - 1202, und trug als Wappen eine französische Lilie.
Er war zu seiner Zeit der mächtigste Mann in Östergötland und besaß neben dem Ahnensitz in Bjälbo mehrere Höfe in Östergötland, Närke und Värmland.
1. puoliso Birgitta Haraldsdotter Gille s. 1135. k. 1209.
Isä: Harald IV Gille von Norwegen s. 1103 Irland. König in Norwegen 1130 - 1136.
Minnesköld, Magnus Minnesköld (taulusta 90. Isä: Bengt Snivil Folkasson) s. 1150 Bjälbo, Östergötland. k. 31.01.1208 Lena (Bjolbo?). Jarl in Schweden, lagman. Kuolinsyy: Gefallen bei Lena.
Magnus Minnesköld var storman i Östergötland och anges i Västgötalagens lagmanslängd som ägare till gården Bjälbo, belägen (Mjölby kommun) Göstrings härad i Östergötland. Gården låg invid kyrkan i Bjälbo, vilken tillkom under 1100-talets senare del Magnus Minnesköld antas ha varit gift två gånger. Namnet på kvinnan i första giftet är okänt. När han blev änkling i slutet av 1100-talet, gifte Magnus om sig med Ingrid Ylva, antagligen dotter till Sune Sik. Magnus och Ingrid Ylva hade sonen Birger - Birger jarl. Magnus Minnesköld dödades i slaget vid Gestilren i Västergötland 1210. Han död 31 januari 1208, i slaget vid Lena. Andra uppgifter säger att han stupade i slaget vid Gestilren 17 juli 1210. Undersökningar av det som ter sig vara Birger jarls kvarlevor i Varnhem, anger att jarlen var 50-55 år när han dog 1266. Då Magnus Minnisköld var dennes far, måste Magnus alltså fortfarande ha varit i livet omkring 1210. Lähde: Wikipedia
1. puoliso Ingrid, Ylva Sunesdotter von Bjelbo, Minnesköld s. n. 1180 Vreta Kloster. k. n. 1251 Bjälbo, Östergötland, Ruotsi haudattu 1252. Lisätietoja: Dödtid också 1253, var en medeltida svensk högättad kvinna.
Kyrktornet i Bjälbo där Ingrid Ylva enligt sägnen skall ha haft en vävkammare, sedermera känd som "Ylvas valv".
Isä: Sik, Sune Sverkersson s. 1132.
Äiti: Ms of Kalundborg, , Sik s. Danmark.
Leopold VI (taulusta 91. Isä: Österreich von, Leopold V) s. 1176. k. 28.07.1230 San Germano, Italien haudattu Lilienfeld (Han ble bisatt i klosteret Monte Casino). Babenberger-Herzog von Österreich und Steiermark.
Vater von Friedrich II. (dem Streitbaren); 1194 Herzog von Steiermark, nach dem Tod seines Bruders Friedrich I. 1198 auch von Österreich. Gründete 1202 Lilienfeld und begünstigte die Bettelorden in den Städten. Der Versuch, ein Landesbistum zu gründen, scheiterte. Unter ihm erfolgte die Gründung der Bistümer Seckau und Lavant durch den Erzbischof von Salzburg. Zahlreiche Städte wurden erweitert (Neuer Markt in Wien), Burgstädte gegründet und Stadtrechte verliehen (1212 Enns, 1221 Wien). Sein Hof war Pflegestätte des Minnesangs (Walther von der Vogelweide, Neidhart von Reuental, Ulrich von Liechtenstein, Reinmar von Zweter), Nibelungenlied und Kudrun-Lied entstanden. 1212 Kreuzzug gegen die Albigenser in Südfrankreich, 1217/19 nach Ägypten. Er hielt Kontakte zu den Kaisern, vermählte seine Tochter Margarethe mit Heinrich VII., dem Sohn Kaiser Friedrichs II., und vermittelte im Streit zwischen Kaiser und Papst. Durch seine Ehe mit Theodora Angeloi erneuerte er die Kontakte zu Byzanz. Er erwarb Besitzungen in Oberösterreich und Slowenien. Bestattet wurde er in Lilienfeld. Unter ihm erreichte das babenbergische Österreich den Zenit seines Ansehens, seine Ehe mit der byzantinischen Prinzessin Theodora Angeloi gibt davon Zeugnis, ebenso wie sein Vermittlungsversuch zwischen dem Kaiser Friedrich II. und dem Papst, während dem er 1230 in Italien starb. Seine Tochter war Constantia von Österreich. Lähde: Enzyklopädie Wikipedia
1. puoliso Bysants von, Theodora k. 23.06.1246. Vihitty: 1203. Perhesuhteet: Enkelin Kaiser Isaaks II. Angelos .
Theodora var «neptis ex filia Isak II», dvs. niese til kong Philips gemalinne Irene, som var datter til keiser Isak Angelos.
Tochter (taulusta 92. Isä: Friedrich I. Barbarossa) k. 1184.
1. puoliso Richard I. Löwenherz König von England.
Agnes (taulusta 92. Isä: Friedrich I. Barbarossa)
1. puoliso Emmerich s. 1174. k. 30.11.1204. König von Ungarn.
Burgund von, Otto I. (taulusta 92. Isä: Friedrich I. Barbarossa) s. 1166 - 1173. k. 20.01.1191. Pfalzgraf.
1. puoliso Tuntematon / Unbekannt, Burgund von
Erik Knutsson (taulusta 93. Äiti: Cecilia Johansdotter) k. 10.04.1216 Visingö, Ruotsi. Ruotsin kuningas. Kuolinsyy: i hastig feber på Näs borg på Visingsö.
1. puoliso Richiza / Rikissa von Dänemark k. 08.05.1220.
Isä: Valdemar der Grosse s. 14.01.1131. Kuningas, hallitsi Tanskaa 1157 - 1182.
Sigrid Knutsdotter Princess of Sweden (taulusta 93. Äiti: Cecilia Johansdotter) s. n. 1169 Tukholma. k. 1195.
1. puoliso Folkunga, Knut Birgersson s. n. 1162 Torpa, Östergötland, Sweden. k. 31.01.1208 in der Schlacht bei Lena. Jarl von Schweden.
Isä: Birger Bengtsson Brosa Jarl in Schweden 1174 - 1202, und trug als Wappen eine französische Lilie.
Äiti: Birgitta Haraldsdotter Gille s. 1135.
Sigrid Knutsdotter (taulusta 93. Äiti: Cecilia Johansdotter) s. 1100-luvulla. Ruotsalainen prinsessa.
1. puoliso Magnus Broka Knutsson s. n. 1190. k. 1230 nacher. Perhesuhteet: Stammt aus dem Bjälbo-Geschlecht.
Es ist ungeklärt, mit wem er verheiratet war. Nach Meinung des schwedischen Historikers Dick Harrissons möglicherweise mit Sigrid Knutsdotter. Eine Quelle gibt an, seine Frau sei eine Tochter von Erik Knutsson, Katharina von Schweden, die er zwischen 1225 und 1230 ehelichte. Belegt ist, dass er einen Sohn mit Namen Knut Magnusson hatte, der laut der norwegischen Håkonssaga Thronanwärter auf den schwedischen Thron nach Erik Erikssons Tod 1250 war.
Harrison, Dick: Jarlens sekel, Ordfront förlag, Stockholm 2002, sid. 184. ISBN 91-7324-999-8.
Isä: Folkunga, Knut Birgersson s. n. 1162 Torpa, Östergötland, Sweden. Jarl von Schweden.
Äiti: Sigrid Knutsdotter Princess of Sweden s. n. 1169 Tukholma.
Folkunga, Hafrid Magnusdotter, Folkunga (taulusta 94. Äiti: Ingrid, Ylva Sunesdotter von Bjelbo)
1. puoliso Sigtrygg Bengtsson (Boberg) k. 1252.
Han är nämnd 1219 då han redan var död, modern okänd. Samma år sigillerar Sigtrygg och hans bror Lars ett brev och deras vapensköld blir därmed det äldsta i sigill bevarade med en urskiljbar sköldteckning.
Sigtrygg var gift två gånger, andra gången med en dotter till Magnus.
Lähde:
Wikipedia
Isä: Bengt Matsson (Boberg)
Bengt Magnusson Folkunge (taulusta 94. Äiti: Ingrid, Ylva Sunesdotter von Bjelbo) k. 1237. Biskop; piispa. Lisätietoja: 1219-1220.
Han afterträdde Karl som biskop, tog initiativ till ombyggnation av Linköpings domkyrka. Lähde: Birger Magnusson -den siste jarlen- Skrifter från Västgötlands museum nr. 35
Lapset:
1) Magnus Bengtsson Folkungaättens lagmansgren (katso taulu 134) k. 1263. Lagman in Östergötland 1247.
Eskil Magnusson Folkunge (taulusta 94. Äiti: Ingrid, Ylva Sunesdotter von Bjelbo) k. n. 1277. Lagman in Västergötland 1219-20.
Västgötalagen Den Äldre Västgötalagen är den äldsta av de svenska landskapslagarna och man tror att Birger Jarls storebror lagman Eskil lät skriva ner den på 1220-talet. Den finns bevarad i ett handskriftsfragment från 1250-talet. På Kungliga biblioteket finns en mer fullständig version (handskriftsnummer B59) och med ledning av uppgifter i handskriften härden daterats till 1280-talet. Den Yngre Västgötalagen är en omarbetning av den äldre. Lähde: Birger Magnusson -den siste jarlen- Skrifter från Västgötlands museum nr. 35
1. puoliso Blaka, Christina Nilsdotter s. n. 1180. k. 1254. Lisätietoja: (norska jarlänka).
Isä: Nils Blaka s. n. 1147 Uppsala, Schweden. Häuptling; en svensk stormann.
Äiti: Katarina Eriksdotter von Schweden s. 1160 Schweden.
Elof Magnusson Folkunge (taulusta 94. Äiti: Ingrid, Ylva Sunesdotter von Bjelbo) k. haudattu Alvastra Klosterkyrka. Lisätietoja: Levde 1253 - 1268.
Elof, är jämförelsevis anonym och framträder först i brev daterade 1253 och 1268. Elofs ättlingars sigill skiljer sig från de övriga släktmedlemmarnas; det har därför spekulerats i att han inte var son till Magnus Minnesköld utan till Ingrid Ylva i ett senare äktenskap, alternativt att han var son till Magnus och en annan kvinna. I vilket fall som helst är det svårt att föreställa sig en och samma mor till samtliga bröder. Eskil var aktiv redan på 1190-talet. Han lär knappast ha haft Ingrid Ylva, som dog så sent som 1251, till mor. Lähde: Birger Magnusson -den siste jarlen- Skrifter från Västgötlands museum nr. 35
1. puoliso N. N. k. haudattu Alvastra Klosterkirche.
Johannes Esbernsen (taulusta 95. Isä: Esbern Snare auf Kalundborg) k. 1213 Lübeck haudattu Sorö Klosterkirche. Dänische Marschall. Perhesuhteet: Aus unbestimmbarer Ehe.
1. puoliso Etle k. haudattu Sorö Klosterkirche.
Ingeborg Esbernsdatter / Hvide auf Kalundborg (taulusta 95. Isä: Esbern Snare auf Kalundborg) k. 1267 Hedeby, Schleswig. Lisätietoja: In hohem alter.
1. puoliso Ulfeldt, Peder Strangesen s. 1170 Kalundborg, Dänemark. k. 1241 Ribe, auf die Reise auf heilges Land. Dänische Hauptling, königliche Staller.
Isä: Ulfedt, Strange Den unge Ulfedt s. n. 1145. Marschal.
Äiti: Gro s. n. 1150.
Niels Esbernsen Muhle (taulusta 95. Isä: Esbern Snare auf Kalundborg) k. haudattu Sorö Klosterkirche. Königliche Stallmeister.
1. puoliso Margarete
Cecilie Esbernsdatter auf Kalundborg (taulusta 95. Isä: Esbern Snare auf Kalundborg) s. 1189 Sæbygård. k. 1259.
1. puoliso Anders Grosen Ulfedt in Treslöse s. n. 1175 Kalundborg købstad, Holbæk amt, Norwegen; Norja. k. 1259. Ridder, Godseier i Tersløse, Godsejer i Tersløse, Grundbesitder, maanomistaja. Vihitty: 1214.
Alexander Pedersen in Borup (taulusta 96. Äiti: Ingefred Assersdatter Hvide) s. 1160 früher Borup, Sjælland. k. 1201 nacher. Dänische Krieger, Präfekt; Kreuzritter 1185 1201.
1. puoliso Margarete s. 1170 früher.
Döve, Karl Döve (taulusta 102. Isä: Karl Ulfsson) k. 08.08.1220 Rotala, vid Leal. Jarl in Schweden, Kreutsritter. Perhesuhteet: Birger Jarl´in serkku. Kuolinsyy: Gefallen im Kampf.
Lähde: S. Otto Brenner Nachkommen GORMS DES ALTEN Stupad i strid 8 augusti 1220 i Estland tillsammans med sin brorson och namne, Linköpingsbiskopen Karl Magnusson. Stampen till Karl Döves ryttarsigill är den äldsta bevarade sigillstampen i Sverige. Lähde / Quelle: Wikipedia
Lapset:
1) Ulf Fase / Fasi (katso taulu 150) k. 1247-1248. Jarl in Schweden. Perhesuhteet: Möjligen gift med sin kusin Folke jarls dotter Katarina Folkesdotter.
2) Karl Karlsson (katso taulu 151) s. 1220-1221. k. 1253 (tidigast;aikaisintaan). Han förde en vingad pilspets i skölden och nämnes "dominus" (riddare/herre).
Ingegärd Birgersdotter Folkunge (taulusta 103. Isä: Birger Bengtsson Brosa) s. n. 1180. k. 07.04.1230.
1. puoliso Sverker den yngre Karlsson s. 1164. k. 17.07.1210 vid slaget vid Gestilren haudattu Alvastra Klosterkirche. Kung av Sverige 1196-1208. Kuolinsyy: Kaatunut sodassa.
Isä: Karl Sverkersson König in Schweden 1156 und 1161.
Äiti: Christine Stigsdatter (Hvide)
Filip Birgersson Folkunge (taulusta 103. Isä: Birger Bengtsson Brosa) s. 1163. k. 04.01.1200 Oslo, Norwegen, Akershus. Jarl des norwegischen Königs Sverre.
Lapset:
1) Katarina Filipsdotter (katso taulu 152)
Folkunga, Knut Birgersson (taulusta 103. Isä: Birger Bengtsson Brosa) s. n. 1162 Torpa, Östergötland, Sweden. k. 31.01.1208 in der Schlacht bei Lena. Jarl von Schweden.
1. puoliso Sigrid Knutsdotter Princess of Sweden s. n. 1169 Tukholma. k. 1195.
Isä: Knut Eriksson s. n. 1145 Uppsala, Ruotsi. König in Schweden 1173 - 1191.
Äiti: Cecilia Johansdotter Schwedische Königin.
Folke Birgersson (taulusta 103. Isä: Birger Bengtsson Brosa) s. 1164 Uppsala. k. 17.07.1210 Schlacht bei Gestilren / i slaget vid Gestilren. Jarl (Fürst) 1208 bis 1210 unter dem schwedischen König Sverker II. Lisätietoja: Folke Birgersson gilt als Namensgeber der Folkunger.
1. puoliso Ulfhild
Folkunge, Birger Jarl Magnusson til Bjälbo (taulusta 104. Isä: Minnesköld, Magnus Minnesköld) s. 1200-1210 in Bjälbo, Östergötland, Ruotsi (inte långt från Skänninge). k. 21.10.1266 Bjälbo, Ruotsi haudattu Vernhem Kloster. Ruotsin hallitusmies; Reichsvorsteher.
Birgel Jaarli kuului Mahtavaan Folkungeinin ylimyssukuun. Vuonna 1248 hän tuli lankonsa, silloisen Ruotsin kuninkaan Eerik XI:n jaarliksi ja oli senjälkeen Ruotsin valtakunnan todellinen hallitsija ainan kuolemaansa asti. Vuonna 1249 Birger teki ristiretken Suomeen tullen laivoinensa "hämäläisten" satamaan, josta kulki Hämeeseen. Hän pakoitti hämäläiset kasteeseen ja perusti Kronoborgin eli Hämeen linnan (1250). Tällä välin Eerik kuningas oli kuollut ja Birger Jaarlin poika Valdemar valittu kuninkaaksi, mutta Birger johti yhä hallitustoimia. Hänen ansionsa ovat suuret varsinkin läinsäätäjänä; hän sääsi n. s. rauhanlait, koti-, nais-, käräjä-, ja kirkkorauhan, lakkautti orjuuden kokonaan kieltäen ketään antautumasta toisen orjaksi, antoi uuden perintölain, jonka mukaan sisar peri puolet siitä kuin veli. Hän suosi ninikään kauppaa ja antoi sen edistämiseksi Lyypekille ja Hampurille laajat kauppaoikeudet Ruotsin valtakunnassa. Tukholman kaupunkia hän varusti, jonka vuoksi häntä pidetään sen varsinaisena perustajana. Birger Jaarlista on sanottu, että hän oli Ruotsin valtakunnan ensimmäinen todellinen valtiomies. Hän oli Ruotsin viimeinen jaarli, sillä hänen jälkeensä tämä korkea virka lakkautettiin. Lähde: TIETOSANAKIRJA Tietosanakirja-Osakeyhtiö Helsinki 1909 Vem var Birger Jarl? Birger Jarl (född kring år 1210, död 1266) blev svensk regent kring 1250 som förmyndare för sonen Valdemar. BJ stärkte ättens ställning genom stöd till kyrkan och våld mot konkurrenter och allmoge, företog korståg till Finland 1250. BJ var en betydande lagstiftare (fridslagarna) och slöt viktiga handelsavtal. Grundade Stockholm 1252. BJ hade många barn, bland andra sönerna Valdemar och Magnus (Ladulås) som båda blev kungar. Nya fakta om Birger Jarl Öppnandet av Birger Jarls grav i maj 2002 Graven framför lekmannaaltaret i Varnhems kyrka öppnades och undersöktes 21-24 maj. Syftet var främst att med moderna analysmetoder försöka fastställa identiteten hos de gravlagda och samtidigt få reda på så mycket som möjligt om dessa personer. De metoder som osteologer (benforskare) arbetar med idag ger säkrare resultat än man kunde få på 1920-talet när graven undersöktes första gången. Efter att ha gått igenom skelettdelarna kunde osteologen Torbjörn Ahlström från Lunds Universitet bekräfta att graven innehöll tre personer och att dessa sannolikt var Birger Jarl, hans andra hustru drottning Mechtild och sonen hertig Erik. I korthet gav den osteologiska analysen följande preliminära uppgifter: Birger Jarl - han var ca 55 år när han dog år 1266 vilket innebär att han bör ha varit född runt 1210. Skelettet tydde på en kraftig muskulös kroppsbyggnad och en längd på ca 172 cm. Ansiktets utseende bör ha präglats mycket av den markerade underkäken. Hakan var "fyrkantig" med en skåra i mitten. Över högra ögat syntes spåren en läkt skada, kanske efter ett svärdshugg. Hans tänder var mycket fina utan karies och inte alls så slitna som man kunde förvänta hos en så pass gammal man på medeltiden. Det tyder på att han åt finare mat än folket i övrigt. På Birger Jarls bröstkotor fanns utväxter som visade att han varit stel i delar av ryggen de sista åren i livet. Drottning Mechtild - hon var ca 65 när hon dog år 1288. Skelettet var tydligt märkt av den höga åldern. Benen var tunna med så kallad osteoporos, det vill säga benskörhet. På halskotorna fanns förslitningsskador och åldersförändringar vilket betydde att hon hade ont och svårt att vrida nacken. Hennes tänder var fina med påtagligt lite slitage för den höga åldern, precis som på Birger Jarls käke. Dock hade hon en del karies i tandhalsarna. Det var en följd av att tandbenet dragit sig tillbaka, som det gör hos äldre personer, och de blottade tandrötterna angreps då av karies. Hertig Erik - han var i 25-årsåldern när han dog år 1275. Skelettet visar att han var några centimeter längre än sin far men betydligt klenare byggd. Hans muskelfästen var svagt utvecklade. På kotor och bröstben fanns vissa spår av sjukliga förändringar. Osteologerna arbetar vidare med att mer exakt bestämma vilket typ av förändringar det handlar om och om Erik eventuellt hade någon sjukdom som kan förklara varför han dog så ung. Han kallades Erik Allsintet av sin samtid och det syftar på att han inte fick någon titel av sin far. Hans tre bröder blev kung, hertig (och senare kung) respektive biskop. Först när Magnus Ladulås blev kung fick Erik överta hans titel och kunde kalla sig hertig. Han dog sedan några månader senare och fick inte njuta av titeln så länge. Vid undersökningen togs också prov för DNA-analys. Svaret på den får vi inte förrän tidigast i augusti. Om DNA-analysen lyckas får vi en säker könsbestämning av individerna i graven och vi kommer också att kunna bekräfta att det är far och son som ligger där. DNA-analys på arkeologiskt skelettmaterial är ännu så länge inte så utvecklad som metod. Men de prov som har tagits kan dock komma att bli mer användbara om 5-10 år när analystekniken utvecklats och man kanske också kommer att kunna spåra exempelvis olika sjukdomar via DNA. Skelettdelarna har nu lagts tillbaka i den kopparkista som gjordes vid gravöppningen år 1922. Resultaten av undersökningen, när alla data bearbetats och de olika analyserna blivit färdiga, kommer förhoppningsvis att kunna redovisas samlat i en bok om Birger Jarls grav i Varnhem. Birgeristä tuli Ruotsin viimeinen jaarli. Hänen jälkeensä jaarli-nimityksen tilalla alettiin käyttää arvonimeä herttua.
1. puoliso Ingeborg Eriksdotter av Sverige s. 1212. k. 17.06.1254 haudattu Varnhem Kloster. Prinses av Sverige. Vihitty: 1235.
Isä: Erik Knutsson Ruotsin kuningas.
Äiti: Richiza / Rikissa von Dänemark
Minnesköld, Bengt Magnusson Folkunge (taulusta 104. Isä: Minnesköld, Magnus Minnesköld) k. 1237-1237. Linköpingin piispa 1220.
Lapset:
1) Magnus Bengtson (katso taulu 163) k. 1263. Fogde på Kalmar slott i Östergötland, Lagman in Östergötland från 1247. Ammatinlisäyksiä: Itä-Götlandin laamanni.
Agnes, Sachsen von (taulusta 105. Isä: Leopold VI) s. 1206. k. 29.08.1225.
1. puoliso Sachsen von, Albrecht k. 26.06.1261. Herzog von Sachsen regierte das Herzogtum Sachsen nach dem Tode seines Vaters.
Isä: Sachsen von, Bernhard s. 1140. Fürst von Anhalt.
Äiti: Judith, Sachsen von s. n. 1152. Polnische Prinzessin.
Burgund von, Alice, Châlons von (taulusta 108. Isä: Burgund von, Otto I.) Pfalzgräfin.
1. puoliso Châlons von, Hugo
Ingeborg Eriksdotter av Sverige (taulusta 109. Isä: Erik Knutsson) s. 1212. k. 17.06.1254 haudattu Varnhem Kloster. Prinses av Sverige.
1. puoliso Folkunge, Birger Jarl Magnusson til Bjälbo s. 1200-1210 in Bjälbo, Östergötland, Ruotsi (inte långt från Skänninge). k. 21.10.1266 Bjälbo, Ruotsi haudattu Vernhem Kloster. Ruotsin hallitusmies; Reichsvorsteher. Vihitty: 1235.
Birgel Jaarli kuului Mahtavaan Folkungeinin ylimyssukuun. Vuonna 1248 hän tuli lankonsa, silloisen Ruotsin kuninkaan Eerik XI:n jaarliksi ja oli senjälkeen Ruotsin valtakunnan todellinen hallitsija ainan kuolemaansa asti. Vuonna 1249 Birger teki ristiretken Suomeen tullen laivoinensa "hämäläisten" satamaan, josta kulki Hämeeseen. Hän pakoitti hämäläiset kasteeseen ja perusti Kronoborgin eli Hämeen linnan (1250). Tällä välin Eerik kuningas oli kuollut ja Birger Jaarlin poika Valdemar valittu kuninkaaksi, mutta Birger johti yhä hallitustoimia. Hänen ansionsa ovat suuret varsinkin läinsäätäjänä; hän sääsi n. s. rauhanlait, koti-, nais-, käräjä-, ja kirkkorauhan, lakkautti orjuuden kokonaan kieltäen ketään antautumasta toisen orjaksi, antoi uuden perintölain, jonka mukaan sisar peri puolet siitä kuin veli. Hän suosi ninikään kauppaa ja antoi sen edistämiseksi Lyypekille ja Hampurille laajat kauppaoikeudet Ruotsin valtakunnassa. Tukholman kaupunkia hän varusti, jonka vuoksi häntä pidetään sen varsinaisena perustajana. Birger Jaarlista on sanottu, että hän oli Ruotsin valtakunnan ensimmäinen todellinen valtiomies. Hän oli Ruotsin viimeinen jaarli, sillä hänen jälkeensä tämä korkea virka lakkautettiin.
Lähde:
TIETOSANAKIRJA
Tietosanakirja-Osakeyhtiö
Helsinki 1909
Vem var Birger Jarl?
Birger Jarl (född kring år 1210, död 1266) blev svensk regent kring 1250 som förmyndare för sonen Valdemar. BJ stärkte ättens ställning genom stöd till kyrkan och våld mot konkurrenter och allmoge, företog korståg till Finland 1250. BJ var en betydande lagstiftare (fridslagarna) och slöt viktiga handelsavtal. Grundade Stockholm 1252. BJ hade många barn, bland andra sönerna Valdemar och Magnus (Ladulås) som båda blev kungar.
Nya fakta om Birger Jarl
Öppnandet av Birger Jarls grav i maj 2002
Graven framför lekmannaaltaret i Varnhems kyrka öppnades och undersöktes 21-24 maj. Syftet var främst att med moderna analysmetoder försöka fastställa identiteten hos de gravlagda och samtidigt få reda på så mycket som möjligt om dessa personer. De metoder som osteologer (benforskare) arbetar med idag ger säkrare resultat än man kunde få på 1920-talet när graven undersöktes första gången. Efter att ha gått igenom skelettdelarna kunde osteologen Torbjörn Ahlström från Lunds Universitet bekräfta att graven innehöll tre personer och att dessa sannolikt var Birger Jarl, hans andra hustru drottning Mechtild och sonen hertig Erik. I korthet gav den osteologiska analysen följande preliminära uppgifter:
Birger Jarl - han var ca 55 år när han dog år 1266 vilket innebär att han bör ha varit född runt 1210. Skelettet tydde på en kraftig muskulös kroppsbyggnad och en längd på ca 172 cm. Ansiktets utseende bör ha präglats mycket av den markerade underkäken. Hakan var "fyrkantig" med en skåra i mitten. Över högra ögat syntes spåren en läkt skada, kanske efter ett svärdshugg. Hans tänder var mycket fina
utan karies och inte alls så slitna som man kunde förvänta hos en så pass gammal man på medeltiden. Det tyder på att han åt finare mat än folket i övrigt. På Birger Jarls bröstkotor fanns utväxter som visade att han varit stel i delar av ryggen de sista åren i livet.
Drottning Mechtild - hon var ca 65 när hon dog år 1288. Skelettet var tydligt märkt av den höga åldern. Benen var tunna med så kallad osteoporos, det vill säga benskörhet. På halskotorna fanns förslitningsskador och åldersförändringar vilket betydde att hon hade ont och svårt att vrida nacken. Hennes tänder var fina med påtagligt lite slitage för den höga åldern, precis som på Birger Jarls käke. Dock hade hon en del karies i tandhalsarna. Det var en följd av att tandbenet dragit sig tillbaka, som det gör hos äldre personer, och de blottade tandrötterna angreps då av karies.
Hertig Erik - han var i 25-årsåldern när han dog år 1275. Skelettet visar att han var några centimeter längre än sin far men betydligt klenare byggd.
Hans muskelfästen var svagt utvecklade. På kotor och bröstben fanns vissa spår av sjukliga förändringar. Osteologerna arbetar vidare med att mer exakt bestämma vilket typ av förändringar det handlar om och om Erik eventuellt hade någon sjukdom som kan förklara varför han dog så ung. Han kallades Erik Allsintet av sin samtid och det syftar på att han inte fick någon titel av sin far. Hans tre bröder blev kung, hertig (och senare kung) respektive biskop. Först när Magnus Ladulås blev kung fick Erik överta hans titel och kunde kalla sig hertig. Han dog sedan några månader senare och fick inte njuta av titeln så länge.
Vid undersökningen togs också prov för DNA-analys. Svaret på den får vi inte förrän tidigast i augusti. Om DNA-analysen lyckas får vi en säker
könsbestämning av individerna i graven och vi kommer också att kunna bekräfta att det är far och son som ligger där. DNA-analys på arkeologiskt skelettmaterial är ännu så länge inte så utvecklad som metod. Men de prov som har tagits kan dock komma att bli mer användbara om 5-10 år när analystekniken utvecklats och man kanske också kommer att kunna spåra exempelvis olika sjukdomar via DNA.
Skelettdelarna har nu lagts tillbaka i den kopparkista som gjordes vid gravöppningen år 1922. Resultaten av undersökningen, när alla data bearbetats
och de olika analyserna blivit färdiga, kommer förhoppningsvis att kunna redovisas samlat i en bok om Birger Jarls grav i Varnhem.
Birgeristä tuli Ruotsin viimeinen jaarli. Hänen jälkeensä jaarli-nimityksen tilalla alettiin käyttää arvonimeä herttua.
Isä: Minnesköld, Magnus Minnesköld s. 1150 Bjälbo, Östergötland. Jarl in Schweden, lagman.
Folkunge, Cecilia Knutsdotter (Bjälbo-Geschlecht) (taulusta 110. Äiti: Sigrid Knutsdotter Princess of Sweden) s. n. 1185 Östergötland, Ruotsi. k. haudattu Vårfruberga Kloster, Ruotsi.
1. puoliso Blaa / Aspenäsetten, Filip Birgersson BLAA s. n. 1184 Ruotsi. k. 1279 (spätestens; senast; viimeistään haudattu Vårfruberga kloster, Ruotsi.
Magnus Broka Knutsson (taulusta 110. Äiti: Sigrid Knutsdotter Princess of Sweden) s. n. 1190. k. 1230 nacher. Perhesuhteet: Stammt aus dem Bjälbo-Geschlecht.
Es ist ungeklärt, mit wem er verheiratet war. Nach Meinung des schwedischen Historikers Dick Harrissons möglicherweise mit Sigrid Knutsdotter. Eine Quelle gibt an, seine Frau sei eine Tochter von Erik Knutsson, Katharina von Schweden, die er zwischen 1225 und 1230 ehelichte. Belegt ist, dass er einen Sohn mit Namen Knut Magnusson hatte, der laut der norwegischen Håkonssaga Thronanwärter auf den schwedischen Thron nach Erik Erikssons Tod 1250 war. Harrison, Dick: Jarlens sekel, Ordfront förlag, Stockholm 2002, sid. 184. ISBN 91-7324-999-8.
1. puoliso Sigrid Knutsdotter s. 1100-luvulla. Ruotsalainen prinsessa.
Isä: Knut Eriksson s. n. 1145 Uppsala, Ruotsi. König in Schweden 1173 - 1191.
Äiti: Cecilia Johansdotter Schwedische Königin.
Ulfhild Sigtryggsdotter (Boberg) (taulusta 112. Äiti: Folkunga, Hafrid Magnusdotter, Folkunga) k. 1263 (jälkeen) haudattu Nydala kloster.
1. puoliso Lejonbalk, Karl Ingeborgsson k. 1268-1273.
Magnus Bengtsson Folkungaättens lagmansgren (taulusta 113. Isä: Bengt Magnusson Folkunge) k. 1263. Lagman in Östergötland 1247.
1. puoliso Ragnhild k. 1262.
Filip Elofsson (taulusta 115. Isä: Elof Magnusson Folkunge) Lisätietoja: 1262.
Lapset:
1) Peter Filipsson k. 1262 (spätestens,jung).
N.N. Elofsdotter (taulusta 115. Isä: Elof Magnusson Folkunge)
1. puoliso Werner Brunkow k. 03.12.1290 (tai 15.02.1300). Ritter 1286, Reichsrat 1288.
Cecilia Elofsdotter (taulusta 115. Isä: Elof Magnusson Folkunge) k. 1287 (jälkeen) haudattu Nydala Kloster.
I testamentet från 1287 är också Hjärtnäs omtalat då "Giniuto de hiartanes" bl.a. erhåller en häst av testator Cecilia Elofsdotter.
1. puoliso Lejonbalk, Magnus Karlsson k. 1321. Ritter, Reichsrat; riksråd, Lagmann in Värend, Ruotsi.
Isä: Lejonbalk, Karl Ingeborgsson
Äiti: Ulfhild Sigtryggsdotter (Boberg)
Bengt Elofsson (taulusta 115. Isä: Elof Magnusson Folkunge) Lisätietoja: Lebte 1293.
1. puoliso Katarina
Ingeborg Elofsdotter (taulusta 115. Isä: Elof Magnusson Folkunge)
1. puoliso Anund Haraldsson s. 1276 (före). k. 1291. Ritter, Reichsrat, Lagmann in Södermanland 1281.
Isä: Harald Gudmunsson Ritter.
Strange / Ulfeldt, Helena Pedersdotter (taulusta 117. Äiti: Ingeborg Esbernsdatter / Hvide auf Kalundborg)
1. puoliso Knut II Holmgersson Långe till Sko k. 1234. König in Schweden 1229 - 1234. Kuolinsyy: Gewaltsamer Tod.
Als der sechsjährige noch unmündige Erik XI. im Jahr 1222 zum König gewählt wurde, gehörte Knut zu den Ratsmitgliedern, die das Land an dessen Stelle leiteten. 1229 verbündete sich Knut mit dem Geschlecht der Folkunger, was zur Schlacht bei Olustra und der Absetzung des nun dreizehnjährigen Königs führte. Danach war Knut bis zu seinem Tod 1234 König.
Aus seiner Ehe (vermutlich mit Helena Pedersdotter Strange) gingen zwei Söhne hervor, die später von Birger Jarl hingerichtet wurden.
Lähde / Quelle:
S. Otto Brenner
Nachkommen Gorms des Alten
und Wikipedia
Isä: Holmger Filipsson Reichsrat; riksråd; valtakunnanneuvos (valtaneuvos) 1191.
Äiti: N.N.
Ulfeldt, Ingeborg Pedersdatter (taulusta 117. Äiti: Ingeborg Esbernsdatter / Hvide auf Kalundborg)
1. puoliso Gleichen von, Ernst IV von Gleichen k. 16.05.1277 (Spätestens) Stolp haudattu Stolp Kloster. Graf von Gleichen 1212. Vihitty: ??.
Man erzählt von diesem Grafen, aus einem ehedem sehr berühmten jetzt aber erloschenen Deutschen Geschlecht, folgende merkwürdige Geschichte. Er wurde auf einem Kreuzzuge in einer Schlacht wider die Türken gefangen in die Türkei geführt und hart gehalten. Eines Tages erblickt ihn auf einem Spaziergange, wo er arbeitet, die Tochter des Sultans, verliebt sich in ihn, und verspricht ihn zu befreien, wenn er sie mit sich nehmen und sie heirathen wolle. Ich habe Frau und Kinder, war seine Antwort. Die Prinzessin, an die Türkische Sitte gewöhnt, daß ein Mann mehrere Weiber haben dürfe, stößt sich nicht hieran; der Graf, ebenfalls nicht eigensinnig, giebt ihr sein Wort: sie befreit ihn, beide gehn zu Schiffe, und kommen glücklich in Venedig an. Hier erfährt der Graf, daß sich seine Gemahlin und Kinder wohl befinden; er eilt nach Rom, und erhält von dem Papst förmlich die Erlaubniß, beide Gemahlinnen zu haben. Bei der Ankunft in Deutschland erweist die Gemahlin des Grafen der Türkischen Dame, welche ihr ihren Gemahl zurück bringt, tausend Liebkosungen: beide Gemahlinnen vertragen sich auf das beste; und ob gleich die Türkin unfruchtbar bleibt, so liebt sie dennoch die Kinder der Deutschen Gräfin aufs zärtlichste. Es ist hier nicht der Ort, historische Untersuchungen über diese Geschichte anzustellen, welche man in Galetti's Thüringischer Geschichte und in einer unlängst erschienenen kleinen Schrift eines gelehrten Kloster-Bibliothekars in Erfurt findet; genug, daß man noch des Grafen Begräbniß auf dem Petersberge zu Erfurt zeigt, wo er mit seinen beiden Gemahlinnen auf dem Leichensteine abgebildet ist. Auch soll auf dem Thüringischen Schlosse Gleichen noch das Bette befindlich sein, in welchem der Graf mit seinen zwei Gemahlinnen geschlafen haben soll.
Quelle:
www.zeno.org
Isä: Gleichen-Tonna von, Lambert II. von Gleichen-Tonna s. n. 1160. Graf von Gleichen, Vogt von Erfurt.
Äiti: Orlamünde von, Sophie von Orlamünde s. n. 1185.
Ulfeldt, N.N. Pedersdatter (taulusta 117. Äiti: Ingeborg Esbernsdatter / Hvide auf Kalundborg)
1. puoliso Olaus Rostock k. 1285. Ritter.
Ulfeldt, Elisabet Pedersdatter Ulfeldt (taulusta 117. Äiti: Ingeborg Esbernsdatter / Hvide auf Kalundborg) s. 1230 Kalunborg, Norwegen. k. 1310 Ellinge, Schweden.
1. puoliso Galen, Niels Erlandsen Galen s. 1220 Ellinge, Schweden. k. 1285 Ellinge, Schweden. Gældker (perfektus Lundensis), kronas högste ämbetsman i Skåne 1251 - 1285 .
Gälkarna var under medeltiden konungens ställföreträdare. De övervakade indrivning av skatt och övade allmän uppsikt.
(Gälkare, the constable of Skåne/ Schonen)
Absalon Andersen / Ulfedt (taulusta 119. Äiti: Cecilie Esbernsdatter auf Kalundborg) k. 1288. Lisätietoja: Lebte 1254.
1. puoliso Cecilie Pedersdatter / Galen k. 1282. Perhesuhteet: Keine Kinder.
Isä: Peder Ebbesen / Galen auf Knardrup
Äiti: Inger Ingmarsdatter
Strange Andersen Ulfeldt auf Jonstrum (taulusta 119. Äiti: Cecilie Esbernsdatter auf Kalundborg) s. n. 1210. k. 1258 - 1268.
Lapset:
1) Cecilie Strangesdatter / Ulfeldt (katso taulu 169) Lisätietoja: 1279 Witwe.
Ulfeldt, Johannes Andersen (taulusta 119. Äiti: Cecilie Esbernsdatter auf Kalundborg)
1. puoliso Lucie
Ingeborg Andersdatter Ulfeldt (taulusta 119. Äiti: Cecilie Esbernsdatter auf Kalundborg)
1. puoliso Lage Gudmundsen Litle k. 1252 Kiel, Saksa. Ritter 1240 - 1250.
N.N. Andersdatter Ulfeldt (taulusta 119. Äiti: Cecilie Esbernsdatter auf Kalundborg)
1. puoliso Knud
Falster, Niels Alexandersen (taulusta 120. Isä: Alexander Pedersen in Borup) Tanskan kuninkaan tallimestari; Stallmeister von Dänische könig 1268.
Lapset:
1) Anders Nielsen Ritter 1267 - 1285.
Ulf Fase / Fasi (taulusta 121. Isä: Döve, Karl Döve) k. 1247-1248. Jarl in Schweden. Perhesuhteet: Möjligen gift med sin kusin Folke jarls dotter Katarina Folkesdotter.
1. puoliso Katarina Folkesdotter Perhesuhteet: Zweifelhafte Tochter.
Isä: Folke Birgersson s. 1164 Uppsala. Jarl (Fürst) 1208 bis 1210 unter dem schwedischen König Sverker II.
Äiti: N.N. Folkasdotter?
Ulf, Karl Karlsson (taulusta 121. Isä: Döve, Karl Döve) s. 1220-1221. k. 1253 (tidigast;aikaisintaan). Han förde en vingad pilspets i skölden och nämnes "dominus" (riddare/herre).
Han förde en vingad pilspets i skölden och nämnes med titeln "dominus" (riddare/herre) i Birger jarls handelstraktat med Lübeck, som vittne tillsammans med de svenska biskoparna och sin brorson Karl Ulfsson, alltså jarlen Ulf fases son (traktaten är odaterad, men hänförd till 1252). Ulvätten, svensk uradel, frälseätt, utgrenad ur Folkungaätten, genom jarlen Karl Döves son Karl Karlsson (Ulv), vars sonson Filip Ulfsson förde en sköld med ett tillbakaseende djur som tolkats som en varg, det vill säga ulv, i vapnet. Ätten dog ut på manssidan 1580 och på kvinnosidan i början av 1600-talet. Lähde/ Quelle: Wikipedia
Lapset:
1) Ulf Karlsson k. 1281 Skänninge Kloster. Ritter 1276.
Katarina Filipsdotter (taulusta 123. Isä: Filip Birgersson Folkunge)
1. puoliso Lars Lagmann Lagman in Tiundaland 1231, Schweden.
Sune Folkesson (Bjälbo-Geschlecht) (taulusta 125. Isä: Folke Birgersson) k. 1247. Lagman i Västergötland; Jarl i Sverige.
Sune soll laut den Annalen des Klosters in Vreta nach der Schlacht bei Gestilren 1210 Helena Sverkersdotter, die Tochter des in der Schlacht gefallenen Königs Sverker II. aus dem Kloster geraubt und dann geheiratet haben. Lähde: Wikipedia
1. puoliso Helena Sverkersdotter von Schweden k. 1247. Svensk prinsessa och sedan abbedissa.
Hon var enligt Magnus Boræn föreståndare i Vreta och gifte sig med jarlen Sune Folkesson efter att ha blivit bortrövad av honom från klostret 1210.
Lähde / Quelle:
Wikipedia
Ättartal för Swea och Götha konungahus J. F. Peringskiöld, Stockholm 1725
Borænius, Magnus i Klostret i Vreta i Östergötland 1724 & 2003 s. 31
Isä: Sverker den yngre Karlsson s. 1164. Kung av Sverige 1196-1208.
Äiti: Benedicta Ebbesdotter s. 1165-1170 Knardrup på norra Själland.
Katarina Folkesdotter (taulusta 125. Isä: Folke Birgersson) Perhesuhteet: Zweifelhafte Tochter.
1. puoliso Ulf Fase / Fasi k. 1247-1248. Jarl in Schweden. Perhesuhteet: Möjligen gift med sin kusin Folke jarls dotter Katarina Folkesdotter.
Isä: Döve, Karl Döve Jarl in Schweden, Kreutsritter.
Folkunge, Bengta Folkasdotter (taulusta 125. Isä: Folke Birgersson) s. n. 1200.
1. puoliso Ängel, Johan
Folkunge / Hama, Holmger Folkason auf Tift (taulusta 125. Isä: Folke Birgersson) s. 1201. k. 1254.
1. puoliso Christina Fastadotter auf Landasjö s. n. 1210. k. n. 1289. Vihitty: n. 1230.
Christine Birgersdotter (taulusta 126. Isä: Folkunge, Birger Jarl Magnusson til Bjälbo) Perhesuhteet: Barn med Mechtild av Holstein?.
1. puoliso Sigge Guttormsson auf Ljuna k. haudattu Alvastra Klosterkirche, Schweden.
Folkunga, Gregorius Birgersson til Ängsjö (taulusta 126. Isä: Folkunge, Birger Jarl Magnusson til Bjälbo) s. n. 1220 Arnon, Overgarn, Uppsala, Ruotsi. k. 1276.
1. puoliso Vaimo tuntematon, Folkunga
Valdemar Birgersson / Waldemar Birgersson von Schweden (taulusta 126. Isä: Folkunge, Birger Jarl Magnusson til Bjälbo) s. 1243. k. 26.12.1303 Nyköpingshus. Konung av Sverige.
Lähde: Wikipedia
1. puoliso Sophie von Dänemark k. 1286.
Isä: Erik IV. Plovpenning (= Pflugpfennig) s. 1216. Ab 1232 Mitkönig seines Vaters in Dänemark und ab 1241 alleiniger König.
Äiti: Sachsen von, Jutta s. n. 1223. Tanskan kuningatar.
Folkunge, Magnus Birgersson Ladulås (taulusta 126. Isä: Folkunge, Birger Jarl Magnusson til Bjälbo) s. 1240. k. 18.12.1290 Auf der Insel Visingö haudattu Riddarholm Kloster in Stockholm. König in Schweden 1275 -1290.
1. puoliso Holstein von, Hedwig / Helwig s. n. 1257 Itzehoe, Schleswig-Holsteins, Deutschland. k. 1324-1326. Schwedische Königin.
Isä: Holstein von, Gerhard I s. 1232. Graf von Holstein-Itzehoe.
Äiti: Mecklenburg von, Elisabeth, Holstein von Fürstin.
Folkunge, Richiza Birgersdotter (taulusta 126. Isä: Folkunge, Birger Jarl Magnusson til Bjälbo) s. 1234. k. 1263.
1. puoliso Håkon Håkansson den Unge s. 10.11.1232 Bergen. k. 30.04.1257 Tønsberg i Vestfold, Norge haudattu St Hallvards kyrka i Oslo. Priz von Norwegen, norsk medkung 1240-1257.
Norske tronarvingen Håkan "den unge" fick kungatitel 1240 vid hertig Skules uppror.
Lähde / Quelle:
S. Otto Brenner
Nachkommen Gorms des Alten
Wikipedia
Isä: Håkan IV "den gamle" av Norge s. 1204 Folkenborg (Folkisberg) i nuvarande Eidsberg, Østfold, Norwegen.
Äiti: Margareta Skulesdotter s. 1208. Norsk drottning 1225-63; Norjan kuningatar.
Folkungaättens oäkta gren, Greger Birgersson (taulusta 126. Isä: Folkunge, Birger Jarl Magnusson til Bjälbo) s. 1247. k. 15.01.1276 1277 ?. Riddare, ritari, godsägare i Ängsö, i Västmanland och på Arnön i Uppland. Lisätietoja: Första gången omnämnd 1272. Perhesuhteet: Stamfar till Folkungaättens oäkta gren.
1. puoliso N.N. Okänd kvinna som ägde gods i Södermanland.
Folkungaättens lagmansgren, Magnus Bengtson (taulusta 127. Isä: Minnesköld, Bengt Magnusson Folkunge) k. 1263. Fogde på Kalmar slott i Östergötland, Lagman in Östergötland från 1247. Ammatinlisäyksiä: Itä-Götlandin laamanni.
1. puoliso Ragnhild
Sachsen von, Jutta (taulusta 128. Äiti: Agnes) s. n. 1223. k. 02.02.1267 kuoli ennen. Tanskan kuningatar.
Dronning av Danmark. Jutta nevnes som vitne i det brev hvori kong Erik få måneder etter sin fars død uttalte sitt ønske om å få dø i Franciskanenes ordensdrakt og begraves i deres klosterkirke i Roskild e. Ellers er det kun opplyst om henne at hun en tid residerte på Skanderborg og derfra i høy gra d plaget munkene i Øm kloster. Det ble klaget over at hun sendte sine svenner ut for å ta klosterets korn og føre munkenes gods på båter til Skanderborg. Jutta fødte sin ektefelle mange barn, om det var sønner blandt disse må de ha vært døde før faren. Av hennes fire døtre ble to dronninger, Sophie i Sverige og Ingeborg i Norge, mens Jutta og Agnes en tid ble satt i kloster. Etter drapet på Erik i 1250 vendte Jutta vistnok tilbake til Tyskland. En datter, Sophie, i hennes 2. ekteskap med Grev Burchard av Rosenburg, borggreve i Magdeburg, ble gift med Erik (Langben) av Langeland. Jutta ble gift tredje gang 07.05.1255 med Johan I av Brandenburg som døde 04.04.1266
1. puoliso Erik IV. Plovpenning (= Pflugpfennig) s. 1216. k. 10.08.1250 Missunde. Ab 1232 Mitkönig seines Vaters in Dänemark und ab 1241 alleiniger König. Kuolinsyy: Er wurde von seinem Bruder Abel gemordet.
Kreuzzuges gegen Estland zu finanzieren, erhob Erik 1249 eine Steuer auf jeden Pflug, wovon er seinen Namen bekam. Zwar konnten alle den kleinen Betrag bezahlen, aber die ruppige Art, sie einzutreiben, erzeugte Unmut, so dass der König 1249 sogar vor aufgebrachten Bauern in Schonen fliehen musste.
Lähde:
S. Otto Brenner
Nachkommen GORMS DES ALTEN
ja Wikipedia
Erik låg i ständiga strider med sina bröder, särskilt med Abel, hertig av Schleswig, som lät mörda honom år 1250. Sitt tillnamn "plogpenning" fick han för att han lade en skatt på varje plog i riket. ("auravero" Viron sotaretkeä varten keräämänsä, aurojen lukumäärään perustuvan veron mukaan)
www.kongehuset.dk/
Isä: Valdemar der Sieger s. 28.06.1170. Kuningas, hallitsi Tanskaa 1202 - 1241.
Äiti: Berengaria von Portugal s. n. 1195.
Châlons von - Mümpelgard, Reinald (taulusta 129. Äiti: Burgund von, Alice) k. 1331.
1. puoliso Neuenburg von, Wilhelmine, Châlons von - Mümpelgard
Blaa / Aspenäsetten, Johan Filipsson (taulusta 131. Äiti: Folkunge, Cecilia Knutsdotter (Bjälbo-Geschlecht)) s. n. 1212 Ruotsi. k. 20.08.1280.
1. puoliso Skarsholm, Ingeborg Svantepolksdotter s. 1272 (vor; ennen) Ruotsi. k. 22.02.1341.
Lejonbalk, Magnus Karlsson (taulusta 133. Äiti: Ulfhild Sigtryggsdotter (Boberg) ) k. 1321. Ritter, Reichsrat; riksråd, Lagmann in Värend, Ruotsi.
1. puoliso Cecilia Elofsdotter k. 1287 (jälkeen) haudattu Nydala Kloster.
I testamentet från 1287 är också Hjärtnäs omtalat då "Giniuto de hiartanes" bl.a. erhåller en häst av testator Cecilia Elofsdotter.
Isä: Elof Magnusson Folkunge
Äiti: N. N.
Margareta Bengtsdotter (taulusta 138. Isä: Bengt Elofsson)
1. puoliso Bielke, Erik Turesson Vihitty: 1315 (spätenstens).
Cecilie Strangesdatter / Ulfeldt (taulusta 145. Isä: Strange Andersen Ulfeldt auf Jonstrum) Lisätietoja: 1279 Witwe.
1. puoliso Oluf Haraldsen Litle s. 1259. k. 1274.
Isä: Marschalls Harald (Marsk)
Äiti: Galen, Christine Ebbesgatter
Ulfedt, Absalon Jonsen (taulusta 146. Isä: Ulfeldt, Johannes Andersen) Ritter 1320-26.
Lapset:
1) Jakob Absalonsen (katso taulu 190) k. 1337-46.
Cecilie Knudsdatter (taulusta 148. Äiti: N.N. Andersdatter Ulfeldt)
Lapset:
1) Åge Krabbe Lisätietoja: 1284.
Filip Larsson (taulusta 152. Äiti: Katarina Filipsdotter) k. 1286. Jarl. Lisätietoja: Flüchtete 1248 nach Norwegen.
1. puoliso Strange / Ulfeldt, Helena Pedersdotter
Isä: Ulfeldt, Peder Strangesen s. 1170 Kalundborg, Dänemark. Dänische Hauptling, königliche Staller.
Äiti: Ingeborg Esbernsdatter / Hvide auf Kalundborg
Folkunge, Benedicta Sunadotter; Benedikta Sunesdotter (taulusta 153. Isä: Sune Folkesson (Bjälbo-Geschlecht)) s. 1245. k. 1261. Svensk nunna i kloster.
Enligt folkvisan "Junker Lars klosterrov" rövades Bengta (Benedicta) bort ur ett kloster av (rymde med) lagmannen i Östergötland Lars Petersson, till Norge. Väl i Norge avled Lars efter ett par år. Då Bengta (Benedicta) återvände till Sverige igen gifte hon sig med Svantepolk Knutsson, frilloson till den danske hertigen Knut Valdemarsson. Lähde / Quelle: S. Otto Brenner Nachkommen Gorms des Alten Wikpedia Agneta Conradi Mattsson: Riseberga kloster, Birger Brosa & Filipssönerna, Vetenskapliga skrifter utgivna av Örebro läns museum 2, 1998, ISBN 91-85642-24-X Dick Harrison: Jarlens sekel - En berättelse om 1200-talets Sverige, Ordfront, Stockholm, 2002, ISBN 91-7324-999-8
1. puoliso Svantepolk Knutsson s. 1230 (1245?). k. 1310. Valtakunnanneuvos Östergötland; Hauptman auf Lödöse. Perhesuhteet: Frilloson, poika jalkavaimon kanssa.
Isä: Knut Valdemarsen / Valdemarinpoika s. 1211. Viron herttua; Herzog von Lolland, Blekinge und Estland.
Äiti: Hedwig von Pommerellen
Folkunga, Magnus Gregersson til Brunnsholm (taulusta 158. Isä: Folkunga, Gregorius Birgersson til Ängsjö) s. n. 1257 Brunnsholm, Nas, Uppsala, Ruotsi. k. 1326 (ennen).
1. puoliso Rumby, Ingegard Filipsdotter, Folkunga s. n. 1266 Rumby, Ed, Stockholm. Vihitty: 04.11.1295 (ennen).
Ingeborg (taulusta 159. Isä: Valdemar Birgersson / Waldemar Birgersson von Schweden) s. n. 1260. k. n. 1290. Prinsessa av Sverige .
1. puoliso Holstein-Segeburg von, Gerard II, Plön? s. 1253. k. 1312. Graf.
Isä: Holstein von, Gerard I s. 1232.
Äiti: Mecklenburg, Elisabeth s. n. 1235.
Richiza (taulusta 159. Isä: Valdemar Birgersson / Waldemar Birgersson von Schweden) s. 1269.
1. puoliso Przemyslaw II. von Polen s. 14.10.1257 Posen. k. 08.02.1296 Rogozno, Polen. König von Polen.
Birger Magnusson (taulusta 160. Isä: Folkunge, Magnus Birgersson Ladulås) s. 1280. k. 31.05.1321. Schwedischer König 1290 - 1319.
1. puoliso Margarethe / Margrete / Märta k. 02.03.1341. Vihitty: 1298.
Isä: Erich V. Klipping / Erik V. Klipping s. n. 1249 Schloss Ålholm (bei Nysted), Lolland, Tanska. Dänische König, 1259 in Viborg zum König gekrönt wurde.
Äiti: Brandenburg von, Agnes von Brandenburg s. 1257. Königin von 1273 bis 1296 von Dänemark.
Erik Magnusson (taulusta 160. Isä: Folkunge, Magnus Birgersson Ladulås) s. 1282. k. 1318 im Gefängnis von Nyköpingshus. Herzog von Södermanland in Schweden.
1. puoliso Ingeborg Håkansdotter von Norwegen Vihitty: 1312 Oslo.
Isä: Håkon V s. 1270. König in Norwegen.
Äiti: Gro Sigursdotter
Heinrich II, der Löwe, der Kahle (taulusta 161. Äiti: Folkunge, Richiza Birgersdotter) s. 1262 Rügen. Fürst in Werle.
1. puoliso Beatrix k. 27.09.1314. Vihitty: 1290.
Folkungaättens oäkta gren, Magnus Gregersson (taulusta 162. Isä: Folkungaättens oäkta gren, Greger Birgersson) s. 1257 Schweden; Ruotsi. k. 1326. Riddare. Lagman i Västmanland, riksråd senast 1291. Lisätietoja: Nämnd levande 1285-1319.
1. puoliso Ragnhild Erlandsdotter (Finstaätten)
Knut Gregersson (Folkungaättens oäkta gren) (taulusta 162. Isä: Folkungaättens oäkta gren, Greger Birgersson) k. 1301.
Lapset:
1) Gregers Knutsson (Folkungaättens oäkta gren) s. n. 1308.
2) Bengt Knutsson (Folkungaättens oäkta gren)
3) Margareta Knutsdotter (Folkungaättens oäkta gren) (katso taulu 194)
4) Kristina Knutsdotter (Folkungaättens oäkta gren) (katso taulu 195)
Karl Gregersson (Folkungaättens oäkta gren) (taulusta 162. Isä: Folkungaättens oäkta gren, Greger Birgersson) k. 1301 - 1308.
1. puoliso Ramborg Israelsdotter k. n. 1331.
Isä: Israel Andersson
Äiti: Ramfrid Gustafsdotter (lejon)
N.N. Gregersdotter (taulusta 162. Isä: Folkungaättens oäkta gren, Greger Birgersson)
1. puoliso Filip Ingevaldsson (Örnsparre) k. 28.05.1318 Hässelby. Svensk riddare, riksråd, lagman. Lisätietoja: Nämnd första gången 1285. Kuolinsyy: Nödad av norrmännen.
Okänd Gregersdotter (taulusta 162. Isä: Folkungaättens oäkta gren, Greger Birgersson)
Lapset:
1) Mats Kettilmundsson Rotsen. Perhesuhteet: Mor möjligen?.
Bjälboätten, Bengt Magnusson (taulusta 163. Isä: Folkungaättens lagmansgren, Magnus Bengtson) k. 1294.
Magnus Bengtsson räknas som stamfar till Bjälboättens lagmansgren. Lähde / Quelle: S. Otto Brenner Nachkommen Gorms des Alten Wikipedia D. Schwennicke: Europäische Stammtafeln, Vol. II, Tafel 116. Marburg, 1984 Prof. H Stoyan, Personendatenbank des höheren Adels in Europa; Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg
1. puoliso Sigrid k. 1289.
Sophie von Dänemark (taulusta 164. Äiti: Sachsen von, Jutta) k. 1286.
1. puoliso Valdemar Birgersson / Waldemar Birgersson von Schweden s. 1243. k. 26.12.1303 Nyköpingshus. Konung av Sverige.
Lähde:
Wikipedia
Isä: Folkunge, Birger Jarl Magnusson til Bjälbo s. 1200-1210 in Bjälbo, Östergötland, Ruotsi (inte långt från Skänninge). Ruotsin hallitusmies; Reichsvorsteher.
Äiti: Ingeborg Eriksdotter av Sverige s. 1212. Prinses av Sverige.
Ingeborg Eriksdotter von Dänemark (taulusta 164. Äiti: Sachsen von, Jutta) s. 1244. k. 26.03.1287.
1. puoliso Magnus VI. Håkonsson Lagabøte von Norwegen s. 01.05.1238 Tönsberg; Tønsberg, Norwegen. k. 09.05.1280 Bergen, Norwegen haudattu St. Olavs Kloster. König von Norwegen 1263 - 1280 . Vihitty: 11.11.1261 Bergen, Norja.
Isä: Håkon IV Håkonsson s. 1204 Folkenborg, heute Eidsberg (Østfold), Norwegen. König von Norwegen 1217 - 1263 .
Äiti: Margret Skulidóttir
Jutta von Dänemark (taulusta 164. Äiti: Sachsen von, Jutta) s. 1246. k. 1286-1295. Äbtissin in St. Agnete Kloster in Roskilde 1266, Dänemark. Verliess dieses 1271. Perhesuhteet: Nebenfrau von König Waldemar Birgersson von Schweden.
Lapset:
1) Erik Valdemarsson s. 1273.
Mümpelgard von, Alice, Châlons von (taulusta 165. Isä: Châlons von - Mümpelgard, Reinald)
1. puoliso Châlons von, Jean k. 1364. Grafen von Auxerre.
Ulfeldt / Axlausen auf Veddinge, Jakob Absalonsen (taulusta 170. Isä: Ulfedt, Absalon Jonsen) k. 1337-46.
1. puoliso Christine Pedersdatter
Ingeborg Svantepolkintytär (taulusta 173. Äiti: Folkunge, Benedicta Sunadotter; Benedikta Sunesdotter) s. n. 1265.
Lapset:
1) Knut Folkinpoika (katso taulu 199) s. n. 1290. k. 1348. Aatelisherra.
Folkunga, Johan Magnusson til Benhamra (taulusta 174. Isä: Folkunga, Magnus Gregersson til Brunnsholm) s. n. 1295 Brunnsholm, Nas, Uppsala, Ruotsi. k. 04.09.1340 (jälkeen).
1. puoliso Vaimon nimeä ei tiedetä, Folkunga
Karl Magnusson (Folkungaättens oäkta gren) (taulusta 180. Isä: Folkungaättens oäkta gren, Magnus Gregersson) s. Brunnsholm. k. 15.07.1347 Nöteborg. Kuolinsyy: Gewaltsamer Tod.
1. puoliso Cecilia Birgersdotter s. 1347. Vihitty: 1343 (viimeistään).
Isä: Birger Job
Äiti: Margareta
Margareta Knutsdotter (Folkungaättens oäkta gren) (taulusta 181. Isä: Knut Gregersson (Folkungaättens oäkta gren))
1. puoliso Birger Tomasson (sparre med två stjärnor och en lilja) k. 23.05.1308.
Kristina Knutsdotter (Folkungaättens oäkta gren) (taulusta 181. Isä: Knut Gregersson (Folkungaättens oäkta gren))
1. puoliso Staffan Röriksson Riddare, riksråd, Lagman i Södermanland. .
Margareta Filipsdotter (Örnsparre) (taulusta 183. Äiti: N.N. Gregersdotter)
1. puoliso Magnus Kristinasson Riddare.
Katariina Pentintytär (taulusta 185. Isä: Bjälboätten, Bengt Magnusson)
1. puoliso Knuut Joninpoika, Aspenäs-sukua k. 1347. Drotsi (kuninkaan hovivirkamies).
Auxerre von, Jeanne (taulusta 189. Äiti: Mümpelgard von, Alice)
1. puoliso Nechatel von, Thibaut, Auxerre von
Knut Folkinpoika (taulusta 191. Äiti: Ingeborg Svantepolkintytär) s. n. 1290. k. 1348. Aatelisherra.
Lapset:
1) Ingeborg Knutintytär (katso taulu 207) s. 1310.
Folkunga, Ingegerd Johansdotter, Eka (taulusta 192. Isä: Folkunga, Johan Magnusson til Benhamra) s. n. 1325 Benhamra, Vada, Stockholm.
1. puoliso Eka, Trotte Petersson s. n. 1311 Eka, Lillkyrka, Uppsala. k. 1364 (ennen).
Filip Karlsson (Folkungaättens oäkta gren) (taulusta 193. Isä: Karl Magnusson (Folkungaättens oäkta gren)) s. Lundås, Ruotsi. k. 31.05.1407 (aikaisintaan) haudattu Uppsala, Tanska. Riddare, riksråd, haradshövding.
1. puoliso Ingeborg Kettilvastadotter
Birger Karlsson (taulusta 193. Isä: Karl Magnusson (Folkungaättens oäkta gren)) s. Lundås. k. 23.04.1402.
1. puoliso Ragnhild Eriksdotter
Bengt Karlsson (Folkungaättens oäkta gren) (taulusta 193. Isä: Karl Magnusson (Folkungaättens oäkta gren))
1. puoliso Ingrid Ragvaldsdotter (Lindöätten)
?? Staffansdotter (taulusta 195. Äiti: Kristina Knutsdotter (Folkungaättens oäkta gren))
1. puoliso Ulf Filipsson (Ulv) Lisätietoja: Mainittu 1325 - 50.
Isä: Filip Ulfsson (Ulv) Riddare, svensk riksråd, Marshall.
Cecilia Knuutintytär, Natt och Dag (taulusta 197. Äiti: Katariina Pentintytär)
1. puoliso Natt och Dag, Bo Niilonpoika k. 1322. Valtaneuvos.
Neuenburg-Blamont von, Mathilde, Neuenburg-Aarberg-Valangin-Willisau (taulusta 198. Äiti: Auxerre von, Jeanne) k. 1410.
Nach, dem Tode ihres Gemahls übernahm Mathilde v. Neuenburg-Blamont die Vormundschaft für ihre Kinder. Auch nach der Volljährigkeit ihres Sohnes , des Grafen Wilhelm v. Neuenburg-Aarberg-Valangin-Willisau, fuhr sie fort, an den Regierungsgeschäften teilzunehmen. Als sie sah, wie die Berner sich der Grafschaft Aarberg bemächtigten, auf die sie selbst Ansprüche erhob, löste sie den Burgrechtsvertrag, den ihr Gemahl mit Bern geschlossen hatte. Ohne die darin festgesetzte Loskaufssumme von 1200 Gulden zu bezahlen, nahm sie Partei für Leopold v. Oesterreich und liess ihr Fähnlein zu dem Heer des Herzogs stossen, der in der Schlacht bei Sempach umkam. Die Berner rächten sich an ihr, indem sie das Val de Ruz sowie Hasenburg und Willisau verwüsteten. Das machte sie vorsichtiger, und 1401 erneuerte sie das Burgrecht mit Bern wieder, 1403 wurde ebenfalls ein Bündnis mit Biel eingegangen. Mathilde und ihr Sohn Graf Wilhelm verliehen 1406 an Valangin die Grande Franchise, womit sie dessen Bürger denjenigen von Neuenburg in bezug auf ihre Person, Güter und Erbrecht gleichstellten. Quelle: Dr. Robert Durrer 1867 - 1934 Schweiz und Agnes von Segesser 1884 - 1964 Schweiz
1. puoliso Neuenburg-Aarberg-Valangin-Willisau von, Jean II. s. 1334. k. 1383.
Jean II, von Neuenburg-Aarberg-Valangin-Willisau gewährte seinen Untertanen weitgehende allgemeine Freiheiten. Im besondern erhielten Freiheitsbriefe Le Locle, La Sagne Les Brenets. Jean sah nach und nach die letzten Sprösslinge der anderen Zweige seines Hauses aussterben und blieb der einzige männliche Nachkomme der ganzen Familie. Seither nahm er den Titel eines Grafen an, indem er ohne Zweifel hoffte, aus dem Aussterben seiner Vettern in Neuenburg Vorteile zu ziehen, umso mehr, als Graf Ludwig ihm Boudevilliers geschenkt und ihn testamentarisch seiner Vasallenpflicht entbunden hatte. Allein die Gräfin Isabella verstand sich nicht dazu, auf ihre Rechte zu verzichten. Jean musste sich endlich dazu bequemen, ihr am 26. Sept. 1373 den Treueid zu schwören. Neue Schwierigkeiten zwischen Lehensherrin und Vasall wurden 1376 schiedsrichterlich geschlichtet. Trotz diesen Streitigkeiten anerkannte aber Isabella die Treue Jeans und wählte ihn als Schiedsrichter in dem Streit, welchen sie gegen ihre Schwiegermutter Margarita von Vufflens führte. Jean nahm an verschiedenen Unternehmungen teil, die ihn nicht bereicherten; auch war er während seiner ganzen Regierungszeit gezwungen, Anleihen aufzunehmen und seinen Gläubigern bis 25 Prozent Zins zu zahlen.
Quelle:
Dr. Robert Durrer
1867 - 1934
Schweiz
und Agnes von Segesser
1884 - 1964
Schweiz
Ingeborg Knutintytär (taulusta 199. Isä: Knut Folkinpoika) s. 1310.
Lapset:
1) Cecilia Nilsintytär (katso taulu 213) s. 1350. k. 1415.
Eka, Magnus Trottesson (taulusta 200. Äiti: Folkunga, Ingegerd Johansdotter) s. n. 1347 Eka, Lillkyrka, Uppsala. k. 25.03.1411 (jälkeen).
1. puoliso Kase, Marta Magnusdotter, Eka s. 1382 Uppsala. k. 05.02.1412 (jälkeen). Vihitty: 1404 (ennen).
Folkunga, Cecilia Filipsdotter, Korke / Kurki (taulusta 201. Isä: Filip Karlsson (Folkungaättens oäkta gren)) k. 20.01.1435 haudattu Uppsala, Tanska. Lisätietoja: Kuolinaika myös 26.09.1434.
1. puoliso Olof Karlsson Vihitty: 20.01.1381. Lisätietoja: Wappenangabe: drei Würfeln; vaakunassa 3 arpaa.
Ulv, Staffan Ulfsson (taulusta 204. Äiti: ?? Staffansdotter) k. 1393. Riddare, riksråd, raatimies.
1. puoliso Juliana Åkesdotter
Natt och Dag, Bo Bonpoika (taulusta 205. Äiti: Cecilia Knuutintytär) k. 1389 jälkeen. Ritari ja valtaneuvos.
Lapset:
1) Sten Bonpoika (katso taulu 219) k. 1411. Ritari ja valtaneuvos.
Neuenburg-Aarberg-Valangin-Willisau von, Wilhelm (taulusta 206. Äiti: Neuenburg-Blamont von, Mathilde) s. 1377 (ungefär). k. 1427. Graf.
Graf Wilhelm war erst sechsjährig, als der Vater starb. Volljährig geworden, fuhr er fort, seine Mutter an den Regierungsgeschäften teilnehmen zu lassen. Wilhelm und seine Mutter verliehen 1406 an Valangin die Grande Franchise, womit sie dessen Bürger denjenigen von Neuenburg in bezug auf ihre Person, Güter und Erbrecht, gleichstellten. Wilhelm konnte es nie verwinden, zu sehen, wie die Nachfolge in der Grafschaft Neuenburg an Fremde überging. Seine Zerwürfnisse mit dem Lehensherrn, mit den Brüdern, seine Teilnahme am Konstanzer Konzil und an den Kriegen in Italien hatten ihn in grosse Schulden gebracht trotz seiner heirat mit der reichen Erbin Johanna v. Beauffremont, welche ihm die Freiherrschaft dieses Namens in Lothringen zubrachte. Um dem Vermögenszustand seiner Herrschaft wieder aufzuhelfen, verfügte er testamentarisch, dass sein Sohn fünf oder sechs Jahre bei einem Prinzen oder grossen Herrn dienen sollte; ausserdem vermachte er ihm ausdrücklich seinen Groll gegen die neuen Herren von Neuenburg, die Grafen Konrad und Jean von Freiburg, sowie die Verpflichtung, wenn Zeit und Umstände es erlaubten, die grossen Beleidigungen zu rächen, welche er von ihnen erlitten zu haben vorgab. So hatte er auf Boudevilliers verzichten und die Zahl der Pfeiler des Galgens seines Gerichtes von vier auf drei vermindern müssen. Seine Geldverlegenheiten erklären teilweise die grossen Abgaben, welche zurückzukaufen er seinen Untertanen gestattete, sowie den Verkauf von Willisau an die Luzerner. Quelle: Dr. Robert Durrer 1867 - 1934 Schweiz und Agnes von Segesser 1884 - 1964 Schweiz
1. puoliso Beauffremont de, Jeanne, Neuenburg-Aarberg-Valangin-Willisau von
Cecilia Nilsintytär (taulusta 207. Äiti: Ingeborg Knutintytär) s. 1350. k. 1415.
Lapset:
1) Magnus (katso taulu 221) s. 1400. k. 1475. Valtakunnanneuvos.
Eka, Karl Magnusson (taulusta 208. Isä: Eka, Magnus Trottesson) s. n. 1410 Eka, Lillkyrka, Uppsala. k. 1473 (ennen).
1. puoliso Pinnow, Birgitta Arentsdotter, Eka s. n. 1414 Finsta, Stockholm. k. 1489 (jälkeen). Vihitty: 1447 (ennen).
Kurki / Kurck, äldre ätten, Elin Nilsdotter, Fleming (taulusta 209. Äiti: Folkunga, Cecilia Filipsdotter) k. 1486.
1. puoliso Fleming, Magnus Klasson s. 1410 Villnäs, Askainen; Turun lähellä. k. 1450 (jälkeen). Asemies, väpnare. Vilnäsin herra Vilnäsen kappeliseurakunnassa. Lisätietoja: Eli vielä 1450.
Övertog Villnäs efter sin svärvfar Nils Kurki.
Vilnäsin herra Vilnäsen kappeliseurakunnassa, asemies, peri appensa valtaneuvos Nils Hermansson Kurjen Askaisissa omistaman Louhisaaren kartanon, antoi Kaarinan Kulhon talon Turun Harmaamunkkiluostarille, elossa 1450. Puoliso ? Elin Nilsintytär Kurki isä Nils Hermansson Kurki (Anthoni pitää mahdollisena, että Elin olisi Nilsin I. aviosta.)
Villnäs, Askainen Tarkoittaa Askaisten Louhisaaren linnaa.
Lähde:
Tiedosto Aimo Ranta
Renhuvud/Ketunpää -vaakunan mukaan suvun edustajia on myös mainittu Finne nimen mukaan.
Isä: Fleming, Klas Pedersson s. 1360 Tanska. Riksråd, lagman, riddare.
Äiti: Hausen ? / Diackn, Cecilia, Fleming s. 1370 Kankarmasku.
?? Olofsdotter (taulusta 209. Äiti: Folkunga, Cecilia Filipsdotter)
1. puoliso Mårten Duva
N.N. Olufsdotter, Duva (taulusta 209. Äiti: Folkunga, Cecilia Filipsdotter)
1. puoliso Duva, Mårten
Ulv, Christina Staffansdotter (taulusta 210. Isä: Ulv, Staffan Ulfsson) k. 1460.
1. puoliso Vinstorpa, Bengt Uddsson k. 25.10.1436 Västergotland, Ruotsi. Ritari.
Isä: Vinstorpa, Udd
Natt och Dag, Sten Bonpoika (taulusta 211. Isä: Natt och Dag, Bo Bonpoika) k. 1411. Ritari ja valtaneuvos.
1. puoliso Ongeborg Kaarlentytär, Natt och Dag
Neuenburg-Aarberg-Valangin-Willisau von, Jean III. (taulusta 212. Isä: Neuenburg-Aarberg-Valangin-Willisau von, Wilhelm) s. 1410. k. 1497. Graf.
Jean III. Graf v. Neuenburg-Aarberg-Valangin-Beauffremont stand nach des Vaters Tod noch, mehere Jahre unter der Vormundschaft von Jean und Thiébaud v. Neuenburg-Blamont. Seine lange Regierung fällt in einen aufgeregten Zeitabschnitt und war hart für die Untertanen. Die diesen seinerzeit bewilligten und im Stift zu Neuenburg niedergelegten Freibriefe waren durch eine Feuersbrunst vernichtet worden. Es handelte sich nun darum, sie wieder herzustellen, was keine einfache Sache war, da darin elf Klassen von Untertanen mit verschiedenen Rechten und Pflichten unterschieden waren. In langem Kampfe mit unzähligen Zeugeneinvernahmen und Schiedsgerichtsurteilen suchte jede Partei die Gelegenheit zu benützen, ihre Stellung zu verbessern. Einererseits wurden Freiheiten beansprucht, die nie gewährt worden waren, andererseits bestritt man die gewährten Zugeständnisse. Im allgemeinen wurden die Streitigkeiten vor das Forum Berns gebracht, welches in fast allen wesentlichen Punkten dem Herrn Recht gab. Dieser hatte die Eidgenossen durch Zuzug unterstützt und war nach der Schlacht bei St. Jakob an der Birs als Friedensvermittler zwischen dem Dauphin und den Eidgenossen tätig. 1445 half er diesen bei den Belagerungen von Rheinfelden und Säckingen, marschierte 1468 mit ihnen zum Entsatz Mülhausens und nahm hierauf an der Belagerung von Waldshut teil. Auch während der Burgunderkriege stand Graf Jean III. auf der Eidgenossen Seite, so schwierig sonst auch seine Lage sein mochte, hatte er doch verwandtschaftliche Beziehungen zu einer Anzahl Familien der Grossen Burgunds, waren doch die Grenzen seiner Ländereien, welche an diejenigen des Feindes stiessen, häufig von den burgundisehen Scharen überschwemmt. Trotz allem aber standen seine Truppen mit an der Tour Bayard, bei Grandson und bei Murten, wo sein Enkel, der Bastard Claude des Pontins, verwundet wurde. Graf Jean III. nahm mit Auszeichnung an vielen Turnieren teil, so an dem von Dijon im Jahre 1443. Er war ein grosser Jäger, und da ihm die Falken des eigenen Landes nicht genügten, liess er solche mit grossen Kosten vom Bischof von Basel kommen. Mit Wilhelm v. Chalons machte er eine Wallfahrt nach Jerusalem und schlug ihn am Heiligen Grab zum Ritter. In seinen Versuchen, sich von der Oberlehensherrlichkeit zu befreien, war er glücklicher als seine Vorfahren. Zwar leistete er Jean v. Freiburg noch den Treueid. Den folgenden Regenten jedoch versprach er diesen bloss noch. Und Rudolf von Hochberg, der des Krieges müde und gewöhnlich ausser Landes war, begnügte sich auch wirklich damit , da er es vorzog, keinen unzufriedenen Vasallen zurückzulassen. Quelle: Dr. Robert Durrer 1867 - 1934 Schweiz und Agnes von Segesser 1884 - 1964 Schweiz
1. puoliso Neuenburg-Vaumarcus von, Louise, Neuenburg-Aarberg-Valangin-Willisau von
Isä: Neuenburg-Vaumarcus von, Jean I. Herrn zu Vaumarcus, Pfandgläubigerder Herrschaft Badenweiler in Schwaben 1424.
Gren, Magnus (taulusta 213. Äiti: Cecilia Nilsintytär) s. 1400. k. 1475. Valtakunnanneuvos.
Lapset:
1) Margareta (katso taulu 230) s. n. 1424. k. 1470.
Eka, Magnus Karlsson (taulusta 214. Isä: Eka, Karl Magnusson) s. n. 1450 Eka, Lillkyrka, Uppsala. k. 1486 (ennen).
1. puoliso Baner, Sigrid Eskilsdotter, Eka s. n. 1454 Lindholmen, Orkesta, Stockholm. k. 1527 Gaddeholm, Södermanland, Ruotsi.
Fleming, Herman Magnusson (taulusta 215. Äiti: Kurki / Kurck, äldre ätten, Elin Nilsdotter) s. n. 1440 Villnäs ? (Turun lähellä, Askainen). k. 1490 (ennen).
1. puoliso Elin Filpusdotter, Fleming Lisätietoja: Eli leskenä 1495.
Isä: Filpus Ivarsson Kastelholmin linnan päällikkö.
Äiti: Fincke, Elin
Fleming, Ingeborg (taulusta 215. Äiti: Kurki / Kurck, äldre ätten, Elin Nilsdotter) k. 1490 (jälkeen).
1. puoliso Hartvik Jakobsson, Garp
Fleming, Margareta (taulusta 215. Äiti: Kurki / Kurck, äldre ätten, Elin Nilsdotter)
1. puoliso Nils Gregersson
Fleming, N.N. (taulusta 215. Äiti: Kurki / Kurck, äldre ätten, Elin Nilsdotter)
1. puoliso Jöns Olofsson Lisätietoja: (vanhempi Stenbock-suku).
Vinstorpa, Märta Bengtsdotter, Tott (taulusta 218. Äiti: Ulv, Christina Staffansdotter) s. 1399 Kristianstad, Ruotsi. k. 12.10.1481.
1. puoliso Tott af Skedebo, Åke Axelsson s. 1405. k. 07.08.1477.
Natt och Dag, Pentti Steninpoika (taulusta 219. Isä: Natt och Dag, Sten Bonpoika) k. 1451.
1. puoliso Kristiina Maununtytär, Natt och Dag
Neuenburg-Valangin-Aarberg von, Jacobea, Bubenberg von (taulusta 220. Isä: Neuenburg-Aarberg-Valangin-Willisau von, Jean III.) Gräfin.
1. puoliso Bubenberg von, Adrian s. 1431 Spiez. k. 08.00.1479 Bern. Vihitty: 1468.
Ritter 1466, Page am Hofe des Herzogs von Burgund, Mitglied des Grossen Rates in Bern 1451, Landvogt zu Lenzburg ( 1457 - 1461 ) und zu Peterlingen 1476, Mitglied des Kleinen Rates 1464, unternahm eine Pilgerfahrt zum Heiligen Grab in Jerusalem 1466, Abgeordneter zur Erneuerung des Bundes mit Savoyen 1467, Schultheiss der Stadt Bern 1468 bis 1469, 1473 - 1474 und 1477 - 1479, Führer der Truppen nach Mülhausen 1468. Im Twingherren-Streit trat er für die Vorrechte der alten adeligen Häuser ein, denen Bern seine Gösse verdankt. Als Freund Burgunds suchte er den Bruch mit dem Herzog Karl dem Kühnen so lange als möglich zu verhindern und wurde daher am 11. Juli 1474 von der französisch gesinnten Partei unter Nicolaus von Diesbachs Führung aus dem Rat gestossen und verbannt, stellte sich aber beim Ausbruch des Krieges mit Burgund wieder zur Verfügung und wurde mit der Verteidigung des Platzes Murten betraut, den er mit 1500 Bernern und 80 Freiburgern vom 9. bis zum 22. Juni 1476 gegen ein Heer von 40´000 Burgundem hielt. Als Verteidiger von Murten zählt er zu den populärsten Gestalten der Schweizergeschichte. Zweimal, im September 1476 und im August 1477, nahm er teil an der Gesandtschaft zum König Ludwig Xl., der sich das zweite Mal wegen der vormals bewiesenen antifranzösischen Gesinnung Bubenbergs durch eine äusserst verletzende Behandlung an ihm rächte. Das von päpstlicher Seite gestellte Begehren schimpflicher Beerdigung, wahrscheinlich weil er im Banne war, konnte mit Mühe abgewiesen werden. 1897 wurde ihm ein Standbild in Bern errichtet.
Quelle:
Dr. Robert Durrer
1867 - 1934
Schweiz
und Agnes von Segesser
1884 - 1964
Schweiz
Isä: Bubenberg von, Heinrich IV
Gren, Margareta (taulusta 221. Isä: Gren, Magnus) s. n. 1424. k. 1470.
Lapset:
1) Bengt (katso taulu 238) s. n. 1450. k. 1495. Valtakunnanneuvos.
Eka, Cecilia Magnusdotter, Vasa (taulusta 222. Isä: Eka, Magnus Karlsson) s. n. 1474 Eka, Lillkyrka, Uppsala. k. n. 1523 Blåtåm, köpenhamina, Tanska.
1. puoliso Vasa, Erik Johansson s. n. 1470 Orby, Uppland, Ruotsi. k. 08.11.1520 Stockholm.
Fleming, Erik Hermansson (taulusta 223. Isä: Fleming, Herman Magnusson) Asemies 1520, pormestari Turussa 1522 - 1532. Lisätietoja: Elossa vielä 1537.
1. puoliso Anna Engelbrechtsdotter, Fleming k. n. 1555 (jälkeen).
Isä: Engelbrekt Larsson till Isnäs
Äiti: Margareta Tuvesdotter
Fleming, Peder Hermansson (taulusta 223. Isä: Fleming, Herman Magnusson) s. n. 1480 Villnäs; Askainen. k. 1532 Masku. Häradshövding; kihlakunnantuomari.
1. puoliso Lydecke, Elin, Fleming k. 20.01.1543.
Isä: Lydecke, Hans
Äiti: Finckenberg, Kerstin Henriksdotter, Lydecke
Fleming, Margareta Hermansdotter (taulusta 223. Isä: Fleming, Herman Magnusson) k. 1546.
1. puoliso Didrik Hansson
2. puoliso Finne, Henrik Stensson, Renhuvud k. 1522.
Tott af Skedebo, Erik Åkesson (taulusta 227. Äiti: Vinstorpa, Märta Bengtsdotter) s. 1438 Hjuleberg, Halland, Ruotsi. k. 14.01.1483. Tanskalainen raatimies.
1. puoliso Moltke, Anna ?, Tott s. 1445 Bavelse, Tyberg, Prästo, Tanska.
Natt och Dag, Maunu Pentinpoika (taulusta 228. Isä: Natt och Dag, Pentti Steninpoika) k. n. 1477. Valtaneuvos ja merirosvo.
1. puoliso Bülow, Ermegård Fikkentytär, Natt och Dag k. n. 1508.
Bubenberg von, Dorothea, Mülinen von (taulusta 229. Äiti: Neuenburg-Valangin-Aarberg von, Jacobea) s. 12.08.1455. k. 26.07.1516.
1. puoliso Mülinen von, Hans Albrecht VII k. 1517. Herrn zu Kastelen, Rauhenstein, Auenstein, Wildenstein und Schinznach.
Bürger zu Bern, seit 1467, Kommandant der Bieler bei Murten 1476, wurde auf dem Schlachtfeld zum Ritter geschlagen, Mitglied des Georgen-Schildes, seit 1484.
Quelle:
Dr. Robert Durrer
1867 - 1934
Schweiz
und Agnes von Segesser
1884 - 1964
Schweiz
Isä: Mülinen von, Hans Albrecht VI. Ritter.
Äiti: Reischach von, Agnes, Mülinen von
Oxienstierna, Bengt (taulusta 230. Äiti: Gren, Margareta) s. n. 1450. k. 1495. Valtakunnanneuvos.
Lapset:
1) Kristiern (katso taulu 252) s. 1478. k. 1520. Valtakunnanneuvos.
Vasa, Margareta Eriksdotter, Brahe (taulusta 231. Äiti: Eka, Cecilia Magnusdotter) s. n. 1497 Lindholmen, Stockholm. k. 31.12.1536 Reval, Eesti.
1. puoliso Brahe, Joakim Persson s. n. 1493 Tarna, Husby-Öppunda, Södermanland. k. 08.11.1520 Stockholm. Vihitty: 30.03.1515 Stockholm.
Fleming, Margareta, Rääf i Finland (taulusta 232. Isä: Fleming, Erik Hermansson) k. 1577 (jälkeen).
1. puoliso Rääf i Finland, Erik Andersson Vouti.
2. puoliso Rääf i Finland, Erik Andersson till Sjölax
Fleming, Per (taulusta 232. Isä: Fleming, Erik Hermansson) k. 03.03.1560.
1. puoliso Ram, Margareta Torstendotter, Fleming Vihitty: 1557.
Isä: Ram, Torsten Salomonsson Slottsfogde; linnavouti.
Äiti: Fleming, Brita Johansdotter, Balk
Fleming, Elin Eriksdotter, Kröpelin / Gröp (taulusta 232. Isä: Fleming, Erik Hermansson) k. 1557.
1. puoliso Kröpelin / Gröp, Henrik Vihitty: 1539 (ennen).
Fleming, Anna (taulusta 232. Isä: Fleming, Erik Hermansson)
1. puoliso Matts Simonsson k. 1587 (jälkeen).
Fleming, Cecilia (taulusta 232. Isä: Fleming, Erik Hermansson)
1. puoliso Göran Andersson
Fleming, Herman Persson (taulusta 233. Isä: Fleming, Peder Hermansson) k. 25.03.1583 Villnäs. Riksråd, krigsöverste, amiral.
Han var Gustav Vasas trogne tjänare och bl a Finlands krigsöverste, slottskommendant över Tavastehus, Reval och Viborg samt kungens befallningshavande i Finland. Ägde Villnäs herrgård. Villnäs, Askainen Tarkoittaa Askaisten Louhisaaren linnaa. Lähde: Martin Gardberg´n tiedosto
1. puoliso Gertrud Håkansdotter, Fleming k. 10.12.1585 Askainen. Vihitty: 29.12.1544 Tukholma.
Isä: Hand, Håkan Pedersson
Äiti: Tun, Kristiina Håkansdotter, Hand
Fleming, Karin Persdotter, Stålarm (taulusta 233. Isä: Fleming, Peder Hermansson) k. 1564 (ennen).
1. puoliso Stålarm, Erik Olofsson Häradshövding.
Svensk adlig ätt nr 32.
Isä: Stålarm, Olof Eriksson
Äiti: N.N. Jönsdotter, Stålarm
Fleming, Magdalena, Finne (taulusta 233. Isä: Fleming, Peder Hermansson) k. 1546 (jälkeen).
On jossain virheellisesti mainittu Margareta nimellä.
1. puoliso Finne, Sten Henriksson, Renhuvud k. 1539.
Fleming, Kristina (taulusta 233. Isä: Fleming, Peder Hermansson) k. 05.12.1573 Karuna.
1. puoliso Henrik Simonsson k. 1570.
Tott, Tönne Eriksson (taulusta 235. Isä: Tott af Skedebo, Erik Åkesson) s. 1467 Skedebo, Roslagen, Ruotsi. k. 02.01.1522 Turku.
1. puoliso Bielke / Bjielke, Karin Eriksdotter, Tott
Natt och Dag, Kristina Maununtytär, Sparre af Rosvik (taulusta 236. Isä: Natt och Dag, Maunu Pentinpoika) k. n. 1519.
1. puoliso Sparre af Rosvik, Sigge Laurinpoika nuorempi k. 1509.
Mülinen von, Agnes, Hohenlandenberg von (taulusta 237. Äiti: Bubenberg von, Dorothea)
1. puoliso Hohenlandenberg von, Ulrich
Herrn zu Hegi, welche Burg er und sein Bruder Hugo von Hohenlandenberg, Bischof von Konstanz ( 1457 bis 1532 ) um 1496 erweitern liessen. Der Bischof war übrigens auf Hegi geboren worden.
Quelle:
Dr. Robert Durrer
1867 - 1934
Schweiz
und Agnes von Segesser
1884 - 1964
Schweiz
Isä: Hohenlandenberg von, Jacob I.
Äiti: Hegi von, Barbara, Hohenlandenberg von
Oxienstierna, Kristiern (taulusta 238. Isä: Oxienstierna, Bengt) s. 1478. k. 1520. Valtakunnanneuvos.
Lapset:
1) Gabriel (katso taulu 267) s. 1510. k. 1591. Vapaaherra.
Brahe, Per "den äldre" Joakimsson (taulusta 239. Äiti: Vasa, Margareta Eriksdotter) s. 05.00.1520 Lindholmen, Stockholm. k. 01.09.1590 Stora Sundby, Södermanland.
1. puoliso Stenbock, Beata Gustafsdotter, Brahe s. 1533 Torpa, Älvsborg, Ruotsi. k. 20.04.1583 Rydboholm, Östra Ryd, Stockholm. Vihitty: 10.03.1549 Gripsholmin linna, Södermanland, Ruotsi.
Anna Eriksdotter, Brand (taulusta 240. Äiti: Fleming, Margareta) k. 1606 (jälkeen). Lisätietoja: Eli vielä 1606.
1. puoliso Brand, Joakim Didriksson k. 1623. Amiraali, useiden linnojen taloudenhoitaja. Vihitty: 08.10.1581.
Jaakko Brand oli luultavasti juuriltaan saksalainen, mutta toimi aluksi Turun porvarina, kunnes ryhtyi kruunun palvelukseen naituaan
Muurlan rälssimies Olavi Hanssinpojan leski tyttären. Jaakko Brandin elämäntyö tapahtui P. Renvallin (Kuninkaanmiehiä ja kapinallisia)
mukaan Itä-Suomessa Savonlinnassa ja Käkisalmessa, jossa hän hoiti linnojen taloutta noin 30 vuotta ja sai lopuksi palveluistaan
rälssikirjan ja vaakunan jossa oli kaksi kekälettä ristissä. Kaarle herttuan noustua valtaan, hänet pidätettiin ja vietiin Tukholmaan
mutta vapautettiin. Hänen pojistaan Henrik nousi Kaarle herttuan luottomieheksi.
Brand, Jaakkima Didrikinpoika (k. 1623), suomalainen soturi, Muurilan herra (Uskelassa), otti kunnialla osaa Eerik XIV:n ja Juhana Ill:n sotiin, oli 1576 Savonlinnan linnueessa, seurasi 1580 Pontus de la Gardieta sillä retkellä, jolla Käkisalmi voitettiin, ja määrättiin Lauri Torste-ninpoika Ramin kanssa valloitetun linnan päälliköksi. Samaan aikaan (1581) hän aateloitiin sillä ehdolla, että, jos venäläiset valloittaisivat Käkisalmen takaisin, hän kadottaisi aatelisarvonsa. Käkisalmen isäntänä ja Laatokassa olevan sotalaivaston päällikkönä B. sitten mainitaan niin kauan kuin linna oli suomalaisten hallussa, v:een 1597. Taisteli 1599 Arvi Stålarmin kanssa Turun linnassa Kaarle herttuata vastaan, mutta vältti kuitenkin sen kuolemantuomion, joka silloin tuli niin monen Suomen herran osaksi. B:sta polveutuu aatelinen Brand-suku Ruotsissa ja Suomessa. Hänen poikansa olivat Juhana B., Savonlinnan isäntä, k. 1644, ja Henrik B., joka oltuansa Sigismundin kamaripalvelijana, palasi kotimaahan, 1605 oli "väliaikaisena sotaeverstinä Suomessa", mutta samana vuonna Kirkholman taistelussa joutui puolalaisten vangiksi ja vietiin Krakovaan, jossa muka karkulaisena mestattiin.
Kustavi Grotenfelt, professori
Lähde:
TIETOSANAKIRJA
Tietosanakirja-Osakeyhtiö
Helsinki 1909
Isä: Brand, Dirik
Äiti: ??, Brand
Fleming, Brita (taulusta 241. Isä: Fleming, Per) k. 1614 ??.
1. puoliso Stierna, Erik Mårtensson k. n. 1600.
Fleming, Kerstin, Stråle / Grip (taulusta 241. Isä: Fleming, Per)
1. puoliso Stråle / Grip, Christoffer Andersson s. 1518. k. 16.05.1599 Kalmar, Ruotsi.
Fleming, Elin, Agricola (taulusta 241. Isä: Fleming, Per) k. 1608.
1. puoliso Agricola, Christian s. 11.12.1550 Turku. k. 02.00.1586 Tallinna, Eesti. Vihitty: 1583.
2. puoliso Stålarm, Hans Johansson Vihitty: 17.11.1588.
Gröp, Margareta Henriksdotter, Ljuster (taulusta 242. Äiti: Fleming, Elin Eriksdotter)
1. puoliso Ljuster, Bertil Eriksson k. 1598.
Isä: Erik
Äiti: Margareta Jönsdotter
Fleming, Lars Hermansson (taulusta 245. Isä: Fleming, Herman Persson) k. 1602. Ståthållare.
Ägde Villnäs. Villnäs, Askainen Tarkoittaa Askaisten Louhisaaren linnaa.
1. puoliso Horn af Kanckas, Anna Henriksdotter, Fleming k. 1602. Vihitty: 08.09.1584.
Isä: Horn af Kanckas, Henrik Klasson s. 1512.
Äiti: Stålarm, Elin Arvidsdotter, Horn af Kanckas
Fleming, Clas Hermansson (taulusta 245. Isä: Fleming, Herman Persson) k. 1616 Mynämäki. Ståthållare.
1. puoliso Horn, Elin Henriksdotter, Fleming k. 1609 (ennen).
Isä: Horn af Kanckas, Henrik Klasson s. 1512.
Äiti: Stålarm, Elin Arvidsdotter, Horn af Kanckas
Fleming, Magnus (taulusta 245. Isä: Fleming, Herman Persson) k. 07.09.1580.
1. puoliso Elin Torstendotter, Fleming
Fleming, Elin Hermansdotter (taulusta 245. Isä: Fleming, Herman Persson) s. 1553. k. 16.01.1603 Helsinki.
1. puoliso Stålarm, Arvid Eriksson k. 05.00.1620. Vihitty: 09.07.1579.
Stålarm, Svante Eriksson (taulusta 246. Äiti: Fleming, Karin Persdotter)
1. puoliso Gyllenmåne, Brita Margareta Goransdotter, Stålarm
Isä: Gyllenmåne, Göran Hansson
Äiti: Metta Tonnesdotter, Gyllenmåne
Tott, Ingeborg Tönnesdotter, Kurck (taulusta 249. Isä: Tott, Tönne Eriksson) s. 1515 Ruotsi. k. 28.10.1584 Laukko.
1. puoliso Kurck, Jöns Knutsson s. 1503 Laukko. k. 1576-1577 Laukaa.
Isä: Kurck, Knut s. 1460 Laukko, Vesiolahti.
Äiti: Kurck, Elin, Kurck
Ingeborg Siggentytär, Horn / Kackas af (taulusta 250. Äiti: Natt och Dag, Kristina Maununtytär)
1. puoliso Horn / Kanckas af, Krister Klaunpoika k. 1520.
Hohenlandenberg von, Beatrix, Hinwil von (taulusta 251. Äiti: Mülinen von, Agnes)
1. puoliso Hinwil von, Hans s. 1498. k. 1544. Gerichtsherrn zu Elgg. Vihitty: 25.01.1523.
Nach Aufgabe seines Zürcher Bürgrechtes 1516, Bürger zu Winterthur, Gerichtsherrn zu Elgg, bischöflichem Vogt zu Güttingen 1527 und zu Meersburg 1530, oberstem Forstmeister des Stiftes Konstanz, Hofmeister des Abtes
von St. Gallen 1543, Verfasser einer Geschichte des Kappelerkrieges ( Manuskript im Kloster Einsiedeln ), Genealogie seines Geschlechtes ( seine Genealogie aus dem Jahre 1541 wird im Archiv der Familie Segesser v. Brunegg
in Luzern aufbewahrt).
Quelle:
Dr. Robert Durrer
1867 - 1934
Schweiz
und Agnes von Segesser
1884 - 1964
Schweiz
Isä: Hinwil von, Georg Gerichtsherrn zu Elgg.
Äiti: Rotenstein, Magdalena, Hinwil von
Oxienstierna, Gabriel (taulusta 252. Isä: Oxienstierna, Kristiern) s. 1510. k. 1591. Vapaaherra.
Lapset:
1) Anna (katso taulu 282) s. n. 1539. k. 1583.
Brahe, Abraham Persson (taulusta 253. Isä: Brahe, Per "den äldre" Joakimsson) s. 25.03.1560 Rydboholm, Stockholm. k. 13.03.1630 Rydboholm, Stockholm.
1. puoliso Gyllenstierna, Elsa Nilsdotter, Brahe s. 06.02.1577 Fogelvik, Tryserums, Kalmar, Ruotsi. k. 21.11.1650 Rydboholm, Stockholm. Vihitty: 13.03.1599.
Brand, Johan (taulusta 254. Äiti: Anna Eriksdotter) k. 1652 ( ehkä 1644 ?). Savonlinnan linnanpäällikkö, Slottshauptman.
1. puoliso Munck af Fulkila, Katarina Mickelsdotter, Brand k. 1652 (ennen).
Isä: Munck af Fulkila, Mikael Påvelsson Munck Linnanvouti.
Äiti: Starck, Margareta Tomasdotter , Munck af Fulkila
Ljuster, Elisabet, Jägerhorn af Spurila (taulusta 258. Äiti: Gröp, Margareta Henriksdotter) k. 1625 (ennen).
1. puoliso Jägerhorn af Spurila, Henrik Classon k. 1625 (ennen).
Isä: Christersson Clas
Äiti: Stålarm, Anna Johansdotter
Ljuster, Erik Bertilsson (taulusta 258. Äiti: Gröp, Margareta Henriksdotter) k. 08.00.1641 Turku.
1. puoliso Boije af Gennäs, Karin, Ljuster k. 1659 (ennen) Nummi.
Isä: Boije af Gennäs, Göran s. n. 1540. Valtaneuvos.
Äiti: Anna Göransdotter, Boije af Gennäs
Fleming, Kerstin Larsdotter, Silfversparre (taulusta 259. Isä: Fleming, Lars Hermansson) k. 1641.
1. puoliso Silfversparre, Isak s. n. 1590. k. 1642.
Fleming, Anna Larsdotter, Boije (taulusta 259. Isä: Fleming, Lars Hermansson) k. 1632.
1. puoliso Boije af Gennäs, Erik s. 29.09.1588 Pernaja. k. 10.01.1647 Pernaja. Everstiluutnantti, överstelöjtnant . Vihitty: 29.09.1633.
Isä: Boije, Mårten
Äiti: Margareta Hansdotter, Boije
Fleming, Margareta Larsdotter, Ulfsparre af Broxvik (taulusta 259. Isä: Fleming, Lars Hermansson)
1. puoliso Ulfsparre af Broxvik, Erik Månsson k. 1633. Ståthållare på Stockholms slott. Vihitty: 15.02.1609 Tukholma.
Fleming, Clas Larsson (taulusta 259. Isä: Fleming, Lars Hermansson) s. 03.00.1592 Askainen. k. 16.07.1644 Femern, Saksa. Amiral, riksråd, överståthållare i Stockholm.
Ägde Villnäs. Han studerade på flera utländska högskolor utomlands och vid hemkomsten 1612 gick han i svensk tjänst och deltog i kriget mot Ryssland, där Gustav II Adolf fick upp ögonen för honom. Han befordrades till en olika tjänster och titlar, bl.a. till ryttmästare vid Upplandsfanan, och 1619 till underamiral. 1625 blev han riksråd, amiral 1629 och president i räknekammaren, rikskammarråd 1630 samt lagman, först i Södermanland 1632 och sedan för Söderfinne lagsaga i Finland två år senare. Han blev utsedd till Sveriges första överståthållare i Stockholm 1634, och tre år senare till president i Kommerskollegium. På sina poster utförde han en stor och omfattande verksamhet. Som överståthållare gynnade han bl.a. Norrmalms planering, anlade gator, fullbordade Jakobs kyrka, byggde slussen, stora barnhuset och repslagarebanan, planerade gator, gårdar och kvarterens läge, slottet återställdes efter branden 1642 m.m. Som biträde till riksamiralen Gyllenhjelm satte han också örlogsflottan i så gott skick igen att den kunde mäta sig med den danska, så att Gustav II Adolf inom kort kunde segla ut med trettio väl beväpnade fartyg till Dünas mynning och erövra Riga. År 1644 fick han själv befälet över flottan och han förde befälet med samma skicklighet som han uppvisat vid dess upprustande. Följande har sagts om honom: "Klas F. är ett av Sveriges vackraste minnen: han var redlig, oegennyttig, klok, verksam och driftig. Få har också för sitt fädernesland uträttat så mycket gott i alla riktningar. Fastän ständigt upptagen av sina många kall, var han en flitig medlem av rådet, där hans stämma alltid höjdes, då det gällde att försvara sanning, billighet och fosterland." Han dog en hjältes död, då han efter sjöslaget i Femern 1644 mot Kristian IV, (kriget mot Danmark 1643-1645) låg med sin flottan i Kielbukten för reparation, träffades han, den 26 juli, av en dansk kula när han stod och tvättade sig i kajutan. Tjänaren som höll handfatet dödades och Fleming fick lårbenet avskjutet och dog två timmar senare. Hans barn upphöjdes sju år efter hans död med friherrlig värdighet. Villnäs, Askainen Tarkoittaa Askaisten Louhisaaren linnaa. Lähde: Martin Gardberg´n tiedosto
1. puoliso Snakenborg, Anna Göransdotter, Fleming k. 06.01.1637. Vihitty: 24.11.1618.
Isä: Snakenborg, Göran Ulfsson
Äiti: Cruus af Edeby, Barbro Nilsdotter, Snakenborg
Fleming, Herman Klasson (taulusta 260. Isä: Fleming, Clas Hermansson) s. 18.06.1579. k. 1652 haudattu 11.08.1652 Askainen.
1. puoliso Ille, Märta, Fleming k. 1625 (ennen).
Isä: Ille, Abraham Månsson
Äiti: Fincke, Elisabet, Ille
Fleming, Elin Klasdotter, Bååt (taulusta 260. Isä: Fleming, Clas Hermansson) s. 1581. k. 1654.
1. puoliso Bååt, Peder Erlansson s. 1589. k. 24.12.1654 Kulla, Uppsala, Ruotsi.
Fleming, Henrik Klasson (taulusta 260. Isä: Fleming, Clas Hermansson) s. 15.08.1584 Lofta, Kalmar, Ruotsi. k. 07.11.1650 Tukholma. Ämbetsman, Ståthållare över Viborgs och Nyslotts fästningar och län 1617. Ammatinlisäyksiä: Mietoisten Lehtisen ym. herra, sotaneuvos.
Anställd som hovjunkare hos Carl IX, ingick han på konungens befallning i krigstjänst och deltog som ryttmästare under Gustaf II Adolf i krigstågen mot Danmark och Ryssland. Ståthållare över Viborgs och Nyslotts fästningar och län 1617, utnämndes han året därefter till överste för karelska krigsfolket och blev 1620 landshövding över Ingermanland. 1622 blev han överste för hela finska rytteriet, 1628 vice amiral och tio år senare assessor i krigsrådet och mönsterherre i Sverige och Finland. Han var landtmarskalk vid riksdagarna 1643 och 1644 samt med några hundra krigare i mars 1644 underlade sig hela Jämtland, var en tapper krigare och utmärkt duglig ämbetsman. I ungdomen lämnades han utan understöd av far och svärfar, som båda ägde stora rikedomar, och måste under några år kämpa med den största fattigdom. Sedermera förtjänte han på leveranser till krigshären, genom handel och kronoarrenden stora summor, så att han före sin död ägde en ansenlig förmögenhet, av hvilken han använde en icke obetydlig del till fromma och allmänt gagnliga stiftelser. Lähde: Martin Gardberg´n tiedosto
1. puoliso Bååt, Ebba Erlandsdotter, Fleming k. 1630. Vihitty: 13.03.1608 Salem, Ruotsi.
Isä: Erland Johansson
Äiti: Beurreus, Margareta
Kurck, Elin Jönsdotter, Stienkors (taulusta 264. Äiti: Tott, Ingeborg Tönnesdotter) s. 1543 Laukaa. k. 23.05.1609 Laukaa.
1. puoliso Stienkors, Ivar Månsson k. 27.09.1573. Sotamarsalkka. Lisätietoja: (Särkilahti).
Horn / Kanckas af, Klas Kristerinpoika (taulusta 265. Äiti: Ingeborg Siggentytär) k. 1566. Vapaaherra, amiraali.
1. puoliso Krumme, Kerstin Jaakontytär, Horn / Kanckas af k. 1611 haudattu 1611 Upsalan tuomiokirkko.
Hinwil von, Catharina, Segesser (taulusta 266. Äiti: Hohenlandenberg von, Beatrix)
Überlebte ihren Gemahl und wurde dann anscheinend Klosterfrau in Gutenzell, vermählt als dritte Gemahlin anfangs des Jahres 1567 Albrecht Segesser
1. puoliso Segesser, Albrecht k. 24.10.1605 Luzern.
Ritter vom Goldenen Sporn, Herrn zu Baldegg, bis 1568, das er von seiner ersten Gemahlin Kunigunde Segesser, geborenen v. Meggen, geerbt hatte, erhielt am 8. Mai 1559 das Luzerner Bürgerrecht als Geschenk, Mitglied des Grossen Rates, seit 1564 und des Kleinen Rates in Luzern, seit 1566, Stubenmeister der adeligen Gesellschaft zum Affenwagen, seit 1567, Landvogt in Beromünster 1568 bis 1569 und im Michelsamt 1569 bis 1572, fürstlich-konstanzischem Obervogt in Arbon 1578 bis 1580, Landvogt in Rothenburg 1581 bis 1594, Gesandten nach Mailand 1585, Tagsatzungsgesandten 1588, 1594, 1595, reiste 1588 nach Malta, Landvogt in Willisau 1595, in Rom, wo er sich seit 1548 aufhielt, mit seinem jüngeren Bruder Jost I. Segesser Verwalter der Gardehauptmannschaft, seit 1599, wurde mit dem genannten Bruder durch Luzern zum Gardekapitän vorgeschlagen, war mit seinem Bruder Jost Segesser gemeinsam Kommandant der päpstlichen Schweizergarde in Ravenna, seit 1560, seit 1567 wieder in Rom, war dort seit anfangs des Jahres 1568 Leutnant seines Bruders in der päpstlichen Schweizergarde, Hauptmann im projektierten Hilfszug des Landammanns Melchior Lussi nach Venedig 1572, an dem er aber nicht teilnahm, Hauptmann eines Luzerner Fähnleins in Frankreich 1573, nahm dort 1573 an der Belagerung von La Rochelle teil, Stellvertreter seines Bruders in der Garde zu Rom 1575 bis 1578, ersten Hauptmann ( Oberstleutnant ) im königlich-französischen Regiment Sebastian Tanner.
Erstmals erwähnt als Kind 1534.
Quelle:
Dr. Robert Durrer
1867 - 1934
Schweiz
und Agnes von Segesser
1884 - 1964
Schweiz
Isä: Segesser, Hans Ulrich IV. s. 1521.
Äiti: Breitenlandenberg von, Elisabeth, Segesser
Oxienstierna, Anna (taulusta 267. Isä: Oxienstierna, Gabriel) s. n. 1539. k. 1583.
Lapset:
1) Karin (katso taulu 315) s. 1567. k. 1623. Hoviemäntä.
Brahe, Ebba Abrahamsdotter, Baner (taulusta 268. Isä: Brahe, Abraham Persson) s. 09.01.1601 Gävle, Ruotsi. k. 04.06.1638 Stockholm.
1. puoliso Baner, Axel Gustafsson s. 1594 Djursholm, Danderyd, Stockholm. k. 25.04.1642. Vihitty: 22.05.1631.
Brand, Clas (taulusta 269. Isä: Brand, Johan) k. 1704 haudattu 28.03.1704 Kisko.
1. puoliso Hästesko af Målagård, Catharina, Brand k. 02.00.1713. Vihitty: 21.10.1672 Kisko.
Isä: Hästesko af Målagård, Mårten Lindvedson
Äiti: Gyllenhierta, Anna, Hästesko af Målagård
Brand, Johan (taulusta 269. Isä: Brand, Johan) k. 1689 haudattu 07.07.1689 Tenhola. Luutnantti.
1. puoliso Lindelöf, Anna Catharina, Brand s. 1629. k. 1692 haudattu 24.08.1692 Tenhola.
Isä: Lindelöf, Hans
Äiti: Brand, Brita, Lindelöf
Jägerhorn af Spurila, Elisabet, Hästesko af Målagård (taulusta 270. Äiti: Ljuster, Elisabet) k. 1650 (ennen).
1. puoliso Hästesko af Målagård, Mårten Lindvedson
Isä: Hästesko af Målagård, Linved Claesson
Äiti: Skalm, Margareta, Hästesko af Målagård
Jägerhorn af Spurila, Johan Henriksson (taulusta 270. Äiti: Ljuster, Elisabet) s. 1602. k. 16.04.1643 Rendsborg, Holstein, Saksa.
1. puoliso Gyllenhierta, Hebla, Jägerhorn af Spurila k. 1689 Paimio. Vihitty: 19.11.1639 Turku.
Isä: Gyllenhierta, Clas Christersson
Äiti: Stubbe, Anna Jakobsdotter
Ljuster, Margareta, Munck af Fulkila (taulusta 271. Isä: Ljuster, Erik Bertilsson) k. 1667.
1. puoliso Munck af Fulkila, Johan k. 1639 Saksa.
Ljuster, Erik (taulusta 271. Isä: Ljuster, Erik Bertilsson) k. 1667.
1. puoliso Uggla, Beata, Ljuster
Isä: Uggla, Clas
Äiti: Wachtmeister, Beata, Uggla
Ljuster, Anna, Didron (taulusta 271. Isä: Ljuster, Erik Bertilsson) k. 1680 (jälkeen).
1. puoliso Didron, Mikael Anton k. 1656.
2. puoliso Ramsay, Hans k. 1675 Rappin, Pommern, Saksa.
Isä: Ramsay, Johan
Äiti: Galle i Finland, Märta, Ramsay
Silfversparre, Anna, Creutz (taulusta 272. Äiti: Fleming, Kerstin Larsdotter) s. 17.02.1626 Faringe, Tukholma. k. 04.08.1664 Pernaja.
Anna Gertrudin ja Elsa Margaretan välissä on ollu kaksi nimetöntä ja sukupuoletonta lasta.
1. puoliso Creutz, Ernst Johan s. 20.05.1619. k. 24.02.1684 Turku. Vihitty: 12.07.1646 Tukholma.
Isä: Creutz, Erengisle Larsson
Äiti: Hess von Wichdorff, Catharina, Creutz
Boije, Erik Eriksson (taulusta 273. Äiti: Fleming, Anna Larsdotter) k. 1668 haudattu 31.05.1668 Turun tuomiokirkko. Suomen alijahtimestari.
1. puoliso Stubbe, Anna, Boije k. 1656 haudattu 22.11.1656 Viipuri.
Isä: Stubbe, Henrik Olofsson
Äiti: Tawast, Cecilia Månsdotter, Stubbe
Boije af Gennäs, Christina, Bergh von (taulusta 273. Äiti: Fleming, Anna Larsdotter) k. 1697.
1. puoliso Bergh von, Otto k. 1650. Vihitty: 1648.
2. puoliso Forbes, Ernst Johan s. 07.10.1624 Porvoon maalaiskunta. k. 19.10.1677 Myrskylä. Eversti. Vihitty: 25.09.1652.
Ylioppilas Tartossa 13.9.1638. Depositio 12.9.1638. Ylioppilas Tartossa 13.9.1638. Kapteeni isänsä värvätyssä rykmentissä Riiassa 1641. Everstiluutnantti Karl Ruuthin rykmentissä 1646, ero everstinä 1669. Omisti Myrskylän kartanon. Valtiopäivämies 1660. Helsingin maakuntakokouksen osanottaja 1671.
Lähde:
Ylioppilasmatrikkeli 1640-1852
Isä: Forbes / Forbuss, Matts Myrskylän kartanon herra, eversti.
Äiti: Creutz, Brita Larsdotter, Forbes
Boije af Gennäs, Christer (taulusta 273. Äiti: Fleming, Anna Larsdotter) k. 1679. Vara-amiraali.
Ylioppilas Uppsalassa 15.8.1637. Luutnantti amiraliteetissa 1637. Mukana kolmen vuoden purjehduksella Länsi-Intiaan. Everstiluutnantti 1645, yliluutnantti 1654, kapteeni 1655, majuri 1664. Uudenmaan komppanian päällikkö 1666-75. Amiraaliluutnantti 1674. Vara-amiraali Stenbockin laivaston 3. eskaaderissa 1675, Lorentz Creutzin laivaston 3. eskaaderissa 1676, pidätetty virantoimituksesta virheellisen manööverin takia s.v., syytteessä komissoriaalioikeudessa, vapautettu 1677, muttei saanut virkaansa takaisin. Omisti Pernajan Isnäsin. Lähde: Ylioppilasmatrikkeli 1640-1852
1. puoliso Sabelstjerna, Christina, Boije af Gennäs Perhesuhteet: Oli vielä elossa 1648.
Lähde:
Ylioppilasmatrikkeli 1640-1852
Isä: Sabelhjerta, Jakob Bengtsson Ratsumestari.
Äiti: Stålarm, Kerstin Turesdotter, Sabelhjerta
Boije af Gennäs, Claes Anders (taulusta 273. Äiti: Fleming, Anna Larsdotter) k. 1656 Tykoczin, Puola.
1. puoliso Beuraeus, Elin, Boije af Gennäs k. n. 1694 Tyrväntö.
Isä: Beuraeus, Tomas
Äiti: Sofia Hansdotter, Beuraeus
Boije, Margareta, Ritter von Reitaghausen (taulusta 273. Äiti: Fleming, Anna Larsdotter) k. 1669 Pernaja ?.
1. puoliso Ritter von Reitaghausen, Johan Clausson k. 1652. Vihitty: 09.12.1649 Stettin, Puola.
Boije, Göran (taulusta 273. Äiti: Fleming, Anna Larsdotter) k. 21.02.1646.
1. puoliso Uggla, Estrid, Boije k. 1688. Vihitty: 1648.
Fleming af Liebelitz, Herman (taulusta 275. Isä: Fleming, Clas Larsson) s. 17.09.1619 Villnäs, Askainen. k. 28.07.1673 Tukholma. Amiral, president i kammarkollegie, Finlands generalguvernör.
Huvudman vid introduktionen av den friherrliga ätten Fleming af Liebelitz. Ägde Villnäs och byggde där slottet. Han tillbringade troligen sin barndom i Finland , studerade först i Uppsala och 1640-1644 skeppsbyggeri i Leyden och sjökrigföring i holländska flottan. Sedan han återvänt till Sverige deltog han i sjökriget mot Danmark, utnämndes till holmamiral och fortsatte sina studier i skeppsbyggeri i Holland 1647-1648. Som ämbetsman gjorde han en snabb karriär och kom särskilt att åtnjuta Karl X Gustavs gunst. Då han verkade som ordförande för reduktionskollegiet som skulle genomdriva fjärdepartsräfsten blev han dock föremål för sina högadliga ståndsbröders hat och efter kungens död (1660) fråntogs han sina uppgifter som riksskattmästare och sitt medlemskap i förmyndarregeringen. Han utsågs till generalguvernör över Finland och innehade denna befattning till 1669. Villnäs, Askainen Tarkoittaa Askaisten Louhisaaren linnaa. Lähde: Martin Gardberg´n tiedosto
1. puoliso Rosladin, Christina, Fleming af Liebelitz s. 14.06.1628. k. 12.08.1676 Värmdö, Ruotsi. Vihitty: 15.05.1645.
Isä: Rosladin, Fritz
Äiti: Posse, Christina, Rosladin
Fleming af Liebelitz, Lars (taulusta 275. Isä: Fleming, Clas Larsson) s. 03.01.1621 Värmdö, Ruotsi. k. 09.03.1699 Tukholma. Friherre, hovrättspresident, överkrigskammarpresident vid svenska armén.
Återkommen från sina utländska resor, utnämndes han 1649 till kammarherre, blev två år därefter friherre och kammarråd samt 1652 landshövding över Stockholms län, vartill Uppsala län lades 1654. Sistnämnda år på egen begäran förordnad till landshövding över Dorptska kretsen, försvarade han 1656 med en obetydlig besättning Dorpt i tio veckor mot de överlägsna ryssarna, varefter han utnämndes till överkrigskammarpresident vid svenska armén, hvilket ämbete han förestod både under polska och danska krigen. 1665 utnämnd till president i Dorpts hovrätt, upphöjdes han 1668 till riksråd och blev året därpå kansler för universitetet i Pernau. Han blev 1676 som rikskammarråd förordnad att biträda riksskattmästaren Sten Bjelke vid kammarkollegiets förvaltning. 1680 utnämndes han till lagman i södra Finland. Under sista åren av sin levnad var han för sin svaga hälsa frikallad från alla tjänstebefattningar och bevistade rådets sammanträden, blott då hans krafter tilläto det. Lähde: Martin Gardberg´n tiedosto
1. puoliso Natt och Dag, Anna, Fleming af Liebelitz s. 11.10.1634 Tukholma. k. 16.04.1684 Tukholma. Vihitty: 19.06.1653 Nyköping, Ruotsi.
Isä: Natt och Dag, Ivar Nilsson
Äiti: Posse, Christina, Natt och Dag
Fleming af Liebelitz, Barbro, Sparre (taulusta 275. Isä: Fleming, Clas Larsson) s. 20.05.1624 Värmdö, Ruotsi. k. 03.08.1693 Tukholma. Friherrinna, vapaaherratar.
1. puoliso Sparre, Erik Vihitty: 24.03.1650 Tukholma.
Fleming af Liebelitz, Göran (taulusta 275. Isä: Fleming, Clas Larsson) s. 29.10.1628 Värmdö, Ruotsi. k. 17.09.1667 Breda, Holland. Friherre, riksråd, diplomat.
Han utnämnd 1660 till riksråd och rikskammarråd, skickades 1666 till England för att åstadkomma en närmare förening med Sverige och medla i kriget mellan England och Holland. Dessa underhandlingar ledde till freden i Breda 1667. Lähde: Martin Gardberg´n tiedosto
1. puoliso Gyllenstierna af Lundholm, Sigrid, Fleming af Liebelitz s. 31.03.1639 Tryserum, Klamar, Ruotsi. k. 15.05.1700 Tukholma. Friherrinna, vapaaherratar. Vihitty: 26.04.1656 Tukholma.
Isä: Gyllenstierna af Lundholm, Johan
Äiti: Gyllenhorn, Christina, Gyllenstierna af Lundholm
Fleming, Elin Hermansdotter, Gyllenflög (taulusta 276. Isä: Fleming, Herman Klasson) k. 1673.
1. puoliso Gyllenflög, Carl k. 1698 haudattu 1698 Mynämäki. Vihitty: 29.01.1673.
Fleming, Per Hermansson (taulusta 276. Isä: Fleming, Herman Klasson) k. 1674. Kammarherre, guvernör.
1. puoliso Posse, Märta, Fleming k. 1693.
Isä: Posse, Christer
Äiti: Sparre af Rossvik, Christina, Posse
Fleming, Ebba Hermansdotter, Jordan (taulusta 276. Isä: Fleming, Herman Klasson) k. 1690.
1. puoliso Jordan, Carl k. 16.04.1662 Turku haudattu 06.03.1664 Rauma. Vihitty: 1655.
Isä: Jordan von, Mikael
Äiti: Munkhoven, Christina, Jordan von
Fleming, Elisabet Hermansdotter, Yxkull (taulusta 276. Isä: Fleming, Herman Klasson) s. 1615 (ennen). k. 1685 (jälkeen).
1. puoliso Yxkull, Johan k. 24.11.1654. Vihitty: 24.09.1639 Kulla, Uppsala, Ruotsi.
Fleming, Märta Henriksdotter, Wrede (taulusta 278. Isä: Fleming, Henrik Klasson) k. 1666.
1. puoliso Wrede af Elimä, Carl Henrik s. 06.04.1596 Haapsalu, Eesti. k. 03.11.1654 Tukholma. Vapaaherra. Vihitty: 1635.
Isä: Wrede, Henrik
Äiti: Ungern von, Gertrud, Wrede
Fleming, Johan Henriksson (taulusta 278. Isä: Fleming, Henrik Klasson)
1. puoliso Gyllenstierna, Kerstin, Fleming
Fleming, Helena Henriksdotter, Yxkull (taulusta 278. Isä: Fleming, Henrik Klasson)
På korväggen i Ösmo kyrka, strax söder om det nuvarande koret, sitter ett "Epitafium" av svart marmor med alabasterfigurer. Minnestavlan bär de Flemingska och Bååtska vapnen samt en latinsk inskrift, som hyllar Helena. Hon var uppenbart en inflytelserik dam, som i sina båda äktenskap dessutom knöts samman med ett par andra av tidens mäktiga ätter. Predikstolen i Ösmo kyrka har de Flemingska och Yxkullska vapnen på sitt tak. Under taket hänger en tavla i svart och förgylld ram som ger förklaringen. Nedtill står med stora bokstäver: "Gudh til Ähra och Hans Tempel til Prydno, ähr thenna predikostol af Högvälborna Fru Helena Fleming Friherrinna til Harlund, Fru til Fålnäs och Djursnäs förährat 1667." Kyrkan har också en dopskål av silver med årtalet 1660 och däröver ett krönt monogram, H.F. N.B. (Helena Fleming och Nicolaus (Nils) Bååt). Hon skänkte också 1680 Nibili = Nyble gård till "Sin sockne kyrkia Össmo til Cappelans Bordh". Gården användes som komministerboställe fram till 1911 och huvudbyggnaden disponeras numera av Ösmo Hembygdsgille. Släkterna Yxkull och Fleming hade båda gynnats av olika kungar. När de kungliga förläningarna ifrågasattes, drogs Djursnäs med i reduktionen och Hon fick nöja sig med att bo kvar på livstid. Efter hennes död tillföll godset för en tid kronan. Lähde: Martin Gardberg´n tiedosto
1. puoliso Yxkull, Vollmar s. 1609. k. 1649. Eversti.
Fleming, Maria Elisabet Henriksdotter, Bagge af Berga (taulusta 278. Isä: Fleming, Henrik Klasson)
1. puoliso Bagge af Berga, Erik
Fleming, Henrik Henriksson (taulusta 278. Isä: Fleming, Henrik Klasson) s. 21.12.1625. k. 03.05.1697 haudattu Tukholma. Generalmajor.
Ylioppilas Uppsalassa 30.1.1636. Ylioppilas Leidenissa 16.1.1646. Kapteeni (1650). 1. trondheimilaisen jalkaväkirykmentin eversti 1658. Ångermanlandin (sittemmin Jämtlandin) jalkaväkirykmentin eversti 1659. Porin läänin jalkaväkirykmentin eversti 1661, ero kenraalimajurina 1674. Lähde: Ylioppilasmatrikkeli 1640-1852
1. puoliso Gruus af Edeby, Carin, Fleming k. 1678. Vihitty: 1658.
Fleming af Lais, Erik (taulusta 278. Isä: Fleming, Henrik Klasson) s. 19.02.1616 Edeby Södermanland, Sverige. k. 19.04.1679 Riksten Södermanland, Sverige. Friherre riksråd.
Huvudman vid introduktionen av den friherrliga ätten Fleming af Lais. Han ägde bl a Svidja, Pikkala och Fituna herrgård samt två hemman av Ålö, Rånö och Nåttarö. Den sistnämnda såldes 1720 till familjen Törnflycht på Nynäs. Efter fulländade studier, varunder han i synnerhet vinnlagt sig om bergvetenskapen, skickades han 1635 med assessorn i bergskollegium, Hans Philip till Pite lappmark att upptaga och anlägga Nasa silververk. 1637 befordrad till assessor i bergskollegium, företog han två år därefter en vetenskaplig resa till bergverken i Tyskland, Holland, spanska Nederländerna, England, Skotland och Frankrike och befordrades efter sin hemkomst 1643 till kommissarie i bergskollegium och rikets bergslag. 1651 utnämnd till landshövding över Stora Kopparbergs län och följande året till president i generalbergsamtet och kammarråd, upphöjdes han 1654 till friherre och blev året därefter riksråd och kommissarie i reduktionskollegium. I svenska bergshanteringens historia intager han ett förtjänt rum såsom verksam befordrare av bergslagens utveckling. Såsom enskild man beröms han för sin gudsfruktan, rättskaffenhet och givmildhet till kyrkor och fattiga. Lähde: Martin Gardberg´n tiedosto Ylioppilasmatrikkeli 1640-1852: Ylioppilas Leidenissa 11.8.1640. Opiskeli Pariisissa, Lontoossa ja Roomassa. Matkusti lähetystön mukana Venäjälle 1634. Päävuoriviraston palvelukseen 1635. Vuorikollegion asessori 1637. Tieteellinen matka suureen osaan Euroopan maita 1639-43. Vuorikollegion ja valtakunnan vuorikuntien komissaari 1643. Kopparbergin läänin maaherra 1651-55, samalla vuorikollegion presidentti ja kamarineuvos 1652. Vapaaherra 1654. Valtaneuvos 1655. Reduktiokollegion komissaari s.v., ero 1678. Maamarsalkka valtiopäivillä 1654 ja 1655. Lanko: Turun hovioikeuden asessori Johan Stålhandske, kuollut 1680.
1. puoliso Soop, Maria Eleonora, Fleming af Lais k. 1651. Vihitty: 1642.
2. puoliso Cruus af Edeby, Christina, Fleming af Lais k. 1701. Vihitty: 1653.
Stienkors, Ingeborg, Horn (taulusta 279. Äiti: Kurck, Elin Jönsdotter)
1. puoliso Horn af Kankas, Arvid Henriksson k. 1606. Käskynhaltija.
Isä: Horn af Kanckas, Henrik Klasson s. 1512.
Äiti: Stålarm, Elin Arvidsdotter, Horn af Kanckas
Horn, Krister Klaesinpoika (taulusta 280. Isä: Horn / Kanckas af, Klas Kristerinpoika) k. 1615. Lakimies, vapaaherra.
1. puoliso Bielke, Catharina Turentytär, Horn Valtaneuvoksen tytär.
Segesser, Hans Albrecht I. (taulusta 281. Äiti: Hinwil von, Catharina) k. 04.07.1611 Markdorf haudattu St. Katharinental bei Diessenhofen. Ritter vom Goldenen Sporn -und Römischer Pfalzgraf.
Ritter vom Goldenen Sporn -und Römischer Pfalzgraf durch den Papst Clemens VIII. ( 16. Sept. l600 ), Herr zu Schauensee durch seine Gemahlin, nach Studien in Mailand ( 1591 war er noch dort ) Mitglied des Grossen Rates in Luzern 1591 durch Luzern als Leutnant der päpstlichen Schweizergarde ernannt 1593. Hauptmann seit I606. Quelle: Dr. Robert Durrer 1867 - 1934 Schweiz und Agnes von Segesser 1884 - 1964 Schweiz
1. puoliso Mettenwyl von, Jacobea, Segesser Vihitty: 04.05.1598.
Isä: Mettenwyl von, Hans Ritter, Herrn zu Oberkirch und zu Schauensee.
Äiti: Feer, Benedicta, Mettenwyl von
Kyle, Karin (taulusta 282. Äiti: Oxienstierna, Anna) s. 1567. k. 1623. Hoviemäntä.
Lapset:
1) Hans (katso taulu 362) s. 1601 syntyi ennen. k. 1624.
Baner, Elsa Beata Axelsdotter, Kurck (taulusta 283. Äiti: Brahe, Ebba Abrahamsdotter) s. 05.06.1634 Gävle, Ruotsi. k. 11.04.1682.
1. puoliso Kurck, Gustaf Jonsson s. 10.10.1624 Klackeborg, Östergötland, Ruotsi. k. 12.03.1689. Vihitty: 08.08.1654.
Brand, Clas Johan (taulusta 284. Isä: Brand, Clas) s. 1673. k. 1719 Tukholma.
1. puoliso Gertten von, Christina Elisabet, Brand s. 1670. k. 25.04.1731 Kemiö. Vihitty: 26.12.1724 Kemiö.
Isä: Gertten von, Berndt Johan
Äiti: Kruse af Kaibala, Maria Elisabet, Gertten von
Brand, Peter (taulusta 284. Isä: Brand, Clas) s. 1674. k. 1700 Riika, Latvia.
1. puoliso Linderot, Anna Margaretha, Brand s. 01.07.1669. k. 04.11.1736 Karuna. Vihitty: 1698.
Brand, Gustav (taulusta 284. Isä: Brand, Clas) s. 1676. k. 1743.
1. puoliso Löwen, Sofia Juliana, Brand s. 1697. k. 1748 haudattu 22.06.1748 Karjaa. Vihitty: 1718.
Isä: Löwen, Gerhard Magnus
Äiti: Stålarm, Beata, Löwen
Brand, Anna Catharina, Feychting (taulusta 284. Isä: Brand, Clas)
1. puoliso Feychting, Carl Henrik k. 1697. Vihitty: 05.07.1696 Kisko.
2. puoliso Hammar, Matts Sigfridsson Vihitty: 1707.
Brand, Herman (taulusta 284. Isä: Brand, Clas) s. 1687. k. 1731 haudattu 09.03.1731 Korsberga, Ruotsi.
1. puoliso Papegoja, Anna Brita, Brand s. 1681. k. 16.01.1765 Korsberga, Ruotsi.
Isä: Papegoja, Brynte
Äiti: Hård af Segerstad, Catharina, Papegoja
Brand, Margaretha, Trentz (taulusta 284. Isä: Brand, Clas) k. 1727 haudattu 11.09.1727 Husby-Lyhundra, Ruotsi.
1. puoliso Trentz, Gabriel s. 1672 Västgötaland, Ruotsi. k. 11.11.1747 Närtuna, Ruotsi. Vihitty: 28.11.1725 Tukholma.
Brand, Anna, Körning (taulusta 285. Isä: Brand, Johan) k. 1734 haudattu 25.02.1734 Bromarv.
1. puoliso Körning, Axel k. 1691. Amiralitetslöjtnant. Vihitty: 1683.
Isä: Körning, Erik Ratsumestari.
Äiti: Gyllenlood, Ingeborg, Körning
Hästesko af Målagård, Johan (taulusta 286. Äiti: Jägerhorn af Spurila, Elisabet) k. 08.04.1671 Taivassalo.
1. puoliso Anckarsköld, Maria, Hästesko af Målagård k. 1692 (jälkeen). Vihitty: 1670.
Isä: Anckarsköld, Arvid Göransson
Äiti: Stierna, Maria, Anckarsköld
Hästesko af Målagård, Hebla, Stiernkors (taulusta 286. Äiti: Jägerhorn af Spurila, Elisabet) k. 1663 (jälkeen).
1. puoliso Stiernkors, Lars Månsson Vihitty: n. 1640.
Jägerhorn af Spurila, Johan (taulusta 287. Isä: Jägerhorn af Spurila, Johan Henriksson) s. 28.02.1643. k. 04.01.1712 Somero.
1. puoliso Munck af Sommernäs, Christina, Jägerhorn af Spurila k. 16.08.1698 Paimio. Vihitty: 1680.
Isä: Munck af Sommernäs, Anders
Äiti: Preen von, Maria Eleonora, Munck af Sommernäs
Munck af Fulkila, Anders (taulusta 288. Äiti: Ljuster, Margareta) s. 1638 Somero. k. 18.03.1675 Somero.
1. puoliso Ramsay, Margareta, Munck af Fulkila k. 30.10.1702.
Isä: Ramsay, Johan
Äiti: Galle i Finland, Märta, Ramsay
Ljuster, Anna Margareta, Hästesko-Fortuna (taulusta 289. Isä: Ljuster, Erik) k. 19.09.1697 Vihti haudattu 19.12.1697.
1. puoliso Hästesko-Fortuna, Gustaf k. 1681.
Isä: Skoo / Hästesko-Fortuna, Jakob Carlsson
Äiti: Ekestubbe, Anna Larsdotter, Skoo / Hästesko-Fortuna
Isä: Stålhane, Lars Savonlinnan läänin sihteerinä 1645-48.
Äiti: Falkenberg, Anna Kristiina, Stålhane
Ljuster, Estrid Helena, Sölfverarm (taulusta 289. Isä: Ljuster, Erik) k. 1689.
1. puoliso Sölfverarm, Henrik Adolf s. 07.02.1653. k. 1713 haudattu 04.00.1713 Hauho. Vihitty: 1678.
Isä: Sölfverarm, Erik Eriksson s. 07.08.1628.
Äiti: Gyllenhierta, Beata Margareta, Sölfverarm
Ljuster, Beata Catarina (taulusta 289. Isä: Ljuster, Erik) k. haudattu 08.11.1696.
1. puoliso Rennerfelt, Anders s. n. 1648. k. 28.05.1715 Nummi. Vihitty: 1678 (ennen).
Isä: Rennier / Rennerfelt, Carl s. 1620 (ennen).
Äiti: Munck, Hebla, Rennier / Rennerfelt
Ramsay, Anders (taulusta 290. Äiti: Ljuster, Anna) k. 30.12.1701 Errastfer, Liivinmaa.
1. puoliso Bäck i Finland, Elisabet, Ramsay k. 1741 (jälkeen).
Isä: Bäck i Finland, Hans Johan s. 21.04.1650.
Äiti: Grass, Elisabet, Bäck i Finland s. 1656.
Ramsay, Catarina, Gyldenär (taulusta 290. Äiti: Ljuster, Anna) k. 12.00.1695 Raisio.
1. puoliso Gyldenär, Erik s. 1659. k. 1710 Somero. Vihitty: n. 1675.
Creutz, Catarina Helena, Bellingshausen von (taulusta 291. Äiti: Silfversparre, Anna)
1. puoliso Bellingshausen von, Hans Henrik
Creutz, Johan Lorenz (taulusta 291. Äiti: Silfversparre, Anna) s. 07.08.1652. k. 05.02.1702 Riika, Latvia.
1. puoliso Bonde, Agneta, Creutz s. 1653. k. 05.09.1737 Hillared, Älvsborgs län, Ruotsi. Vihitty: 18.03.1683 Sandhem, Ruotsi.
Isä: Bonde, Carl Filip
Äiti: Uggla, Maria Elisabet, Bonde
Creutz, Anna Gertrud, Zöge (taulusta 291. Äiti: Silfversparre, Anna) k. 1727.
1. puoliso Zöge, Herman Reinhold s. 10.07.1653 Tallinna, Eesti. k. 20.02.1698 Kaarina.
Creutz, Elsa Margareta, Horns af Marienborg (taulusta 291. Äiti: Silfversparre, Anna) s. 21.05.1664. k. 1743 Pirkkala.
1. puoliso Horns af Marienborg, Carl Gustav Vihitty: 05.11.1685.
2. puoliso Ruthenhjelm, Israel Simonsson k. 1723. Vihitty: 1704.
Isä: Ruuth, Simon Persson s. 1608.
Äiti: Nöthebom, Maria Göransdotter, Ruuth s. 1620.
Boije af Gennäs, Henrik (taulusta 292. Isä: Boije, Erik Eriksson) k. 02.03.1684 haudattu Hauhon kirkkoon. Ratsumestari.
Nimettömiä kuolleita lapsia, N.N. haudattu 13.01.1656 Viipuri, N.N.1, N.N.2, ja N.N.3j haudattu 1658 Viipuri Ylioppilas Turussa 1663/64 Boije Henric. Luutnantti Hälsingen rykmentissä 1675. Tanskalaisten sotavankina Kööpenhaminassa. Ratsumestari(?). Omisti Viipurin pitäjän Strömsnäsin, Tuuloksen Toivoniemen ja Luopioisten Ämmätsän. Lähde: Ylioppilasmatrikkeli 1640-1852
1. puoliso Charpentier, Anna Margareta, Boije s. 17.07.1659. k. 03.07.1699.
Isä: Charpentier, Toussaint Turun läänin jalkaväkirykmentin everstiluutnantti.
Äiti: Duck, Anna Magdalena, Charpentier
Boije, Johan Gustav (taulusta 292. Isä: Boije, Erik Eriksson) s. 1665. k. 12.01.1737 Tornby, Linköping, Östergötland, Ruotsi.
1. puoliso Sparre, Margareta, Boije k. 13.08.1720 Fornåsa, Östgötland, Ruotsi. Vihitty: 24.08.1694 Ekebyborna, Östgötland, Ruotsi.
Isä: Sparre, Carl
Äiti: Minningerode von, Catarina Lucia, Sparre
Boije, Erik Gustav (taulusta 292. Isä: Boije, Erik Eriksson) k. 04.06.1709.
1. puoliso Leijonsköld, Christina Juliana, Boije s. 12.04.1667. k. 1725 haudattu 30.01.1725 Vittskövle, Kristianstad, Ruotsi.
Isä: Leijonsköld, Augustin
Äiti: Filseck von, Barbara Veronica Sibilla Moser, Leijonsköld
Boije, Anders (taulusta 292. Isä: Boije, Erik Eriksson) s. n. 1668. k. 1727 Tyrväntö. Eversti.
Ylioppilas Turussa. Voluntaari Turun ja Porin läänin ratsuväkirykmentissä 1684, korpraali 1685, ratsukorpraali 1687, kornetti 1688. Ranskalaiseen palvelukseen 1690. Kapteeni Nils Bielken jalkaväkirykmentissä Pommerissa 1682. Hollantilaiseen palvelukseen 1694. Kapteeni Bohuslänin rakuunarykmentissä 1697. Everstiluutnantti saksilaisista vangeista kootussa pataljoonassa 1707, Uplannin viisikäsratsuväkirykmentissä 1709, Uudenmaan ratsuväkirykmentissä s.v., Inkerin rakuunarykmentissä 1710, eversti 1713. Joutui sotavangiksi Torniossa 1715 ja vietiin Moskovaan, palasi 1723, ero s.v. Varrontaeversti (överste i exspektans) Uudenmaan ja Hämeen läänin rakuunarykmentissä s.v. Omisti mm. Tyrvännön Lepaan kartanon. Lähde: Ylioppilasmatrikkeli 1640-1852
1. puoliso Liewen von, Elsa Christina, Boije s. 11.05.1676 Ösmo, Nynäshamns kommun på södra Södertörn, Ruotsi. k. 1728 Hattula ? haudattu 1728 Hattula. Vihitty: 24.09.1701 Flisby, Jönköping, Ruotsi.
Isä: Liewen von, Gustav Fredrik
Äiti: Kyle, Hillevi Margareta, Liewen von
Forbes, Christina Juliana, Stålhandske (taulusta 293. Äiti: Boije af Gennäs, Christina)
1. puoliso Stålhandske, Henrik Johansson s. 24.06.1647 Kemiö. k. 1714.
Forbes, Brita, Boije af Gennäs (taulusta 293. Äiti: Boije af Gennäs, Christina) s. 1657. k. 1695.
1. puoliso Boije af Gennäs, Hans s. 02.05.1650. k. 16.12.1688. Vihitty: 18.12.1680. Perhesuhteet: Sukupuoleltaan tuntematon lapsi on haudattu 1690 Myrskylä.
Sukupuoleltaan tuntematon lapsi on haudattu 1690 Myrskylä.
Ylioppilas Turussa 1663/64. Majuri Uudenmaan ja Hämeen läänin ratsuväkirykmentissä. Omisti Tyrvännön Lahdentaan sekä Lammin Perttulan ja Ojalan.
Lähde:
Ylioppilasmatrikkeli 1640-1852
Isä: Boije af Gennäs, Claes Anders
Äiti: Beuraeus, Elin, Boije af Gennäs
Boije af Gennäs, Christer (taulusta 294. Isä: Boije af Gennäs, Christer) k. 1700 (jälkeen). Kapteeni amiraliteetissa.
Ylioppilas Turussa kl. 1664. Voluntaari amiraliteetissa 1668, arklimestari 1669, konstaapeli 1670, aliluutnantti 1672, yliluutnantti 1675, kapteeni 1677, ero 1679. Oli välillä ulkomaisessa palveluksessa 1670-72. Uudestaan sotapalvelukseen 1683, ero 1700. Lähde: Ylioppilasmatrikkeli 1640-1852
1. puoliso Stubbe, Hedvig, Boije af Gennäs Vihitty: 13.01.1677.
Isä: Stubbe, ??
Äiti: Kohl, Helena Antonsdotter, Stubbe
Boije af Gennäs, Otto Ernst (taulusta 294. Isä: Boije af Gennäs, Christer) Yliluutnantti amiraliteetissa .
Ylioppilas Turussa 1664. Yliluutnantti amiraliteetissa, ero 1697. Lähde: Ylioppilasmatrikkeli 1640-1852
1. puoliso Grubbe, Anna Dorotea, Boije af Gennäs
Isä: Grubbe, Christoffer
Äiti: Gårffelt, Christina Sigrid, Grubbe
Boije af Gennäs, Göran (taulusta 294. Isä: Boije af Gennäs, Christer) s. 12.12.1661. k. 04.08.1703 Riika, Latvia.
1. puoliso Gyldenbring, Aletha, Boije af Gennäs s. 12.09.1661. k. 1716. Vihitty: 12.06.1683 Tukholma.
Isä: Bring / Gyldenbring, Erik
Äiti: Edenberg, Catharina, Bring / Gyldenbring
Boije af Gennäs, Sofia Margareta, Grass (taulusta 294. Isä: Boije af Gennäs, Christer) k. 1728 haudattu 25.10.1728 Kiikka.
1. puoliso Grass, Henning Johan s. 06.01.1649. k. 11.00.1713 Kiikka. Friherre; vapaaherra. Vihitty: 1679 (ennen).
Boije af Gennäs, Hans (taulusta 295. Isä: Boije af Gennäs, Claes Anders) s. 02.05.1650. k. 16.12.1688. Perhesuhteet: Sukupuoleltaan tuntematon lapsi on haudattu 1690 Myrskylä.
Sukupuoleltaan tuntematon lapsi on haudattu 1690 Myrskylä. Ylioppilas Turussa 1663/64. Majuri Uudenmaan ja Hämeen läänin ratsuväkirykmentissä. Omisti Tyrvännön Lahdentaan sekä Lammin Perttulan ja Ojalan. Lähde: Ylioppilasmatrikkeli 1640-1852
1. puoliso Forbes, Brita, Boije af Gennäs s. 1657. k. 1695.
Isä: Forbes, Ernst Johan s. 07.10.1624 Porvoon maalaiskunta. Eversti.
Äiti: Boije af Gennäs, Christina, Bergh von
Boije, Beata, Pihl (taulusta 297. Isä: Boije, Göran) k. 1687 (jälkeen).
1. puoliso Pihl, Axel k. 1683.
Boije, Clas (taulusta 297. Isä: Boije, Göran) s. 18.07.1641 Tenhola. k. 10.03.1698 Tenhola.
1. puoliso Cronstjerna, Anna Christina, Boije Vihitty: 05.04.1671 Helsinki.
Isä: Cronstjerna, Mikael
Äiti: Stålarm, Brita, Cronstjerna
Fleming af Liebelitz, Christina, Bonde (taulusta 298. Isä: Fleming af Liebelitz, Herman) k. 1705 (jälkeen).
1. puoliso Bonde, Tord s. 24.01.1610 Frötuna, Ruotsi. k. 07.06.1683 Trästena, Ruotsi. Vihitty: 05.00.1675.
Fleming af Liebelitz, Clas (taulusta 298. Isä: Fleming af Liebelitz, Herman) s. 15.02.1649 Tukholma, Ruotsi. k. 31.07.1685 Aachen, Saksa. Landshövding, kungligt råd, maamarsalkka.
Han fick en till hälften civil och till hälften militärisk uppfostran. Han studerade vid Åbo universitet och gjorde också en vidsträckt studieresa genom Europa. 1675 förordnades han till ledamot i den kommision som skulle undersöka förmyndarregeringens förvaltning. 1677 blev han kansliråd och året efter överste för ett finskt kavalleriregemente. 1680 blev han landshövding i Närke och Värmland, och då var han redan lantmarskalk. Han var för reduktionen, och för att vända motviljan mot reduktionen frånkungen personligen, så gav han i förslag att detta förslaget med reduktionen skulle komma ifrån ständerna själva och inte från kungen. För detta blev han belönad av kungen med en plats i rådet och presidentskap i kammar- och kommerskollegierna. 1683 fick han överinseende över gamla reduktionskollegium och året efter tog han över ledningen över rikets kammare, efter Sten Bielke när han dog, och samma år blev han kansler för Lunds universitet. Han jobbade så mycket så han blev överansträngd, och hans sinne blev nedtryckt av alla de många bittra anfall som han blev föremål för. Han var en av de sällsynta män som arbetade hårt utan tanke på egen vinning. Han var också fattig vilket gjorde att Karl XI efter han död hjälpte hans änka, och hans barn blev två år efter hans död upphöjda till grevligt stånd. Ingen av sönerna lämnade dock några manliga avkomlingar så ätten dog ut 1729. Lähde: Martin Gardberg´n tiedosto Oli maamarsalkaksi tullessaan 31 vuotias. Hän oli opiskellut sekä Upsalan että Turun yliopistossa ja oleskellut useita vuosia ulkomailla, etupäässä Ranskassa, missä sai sotilaskoulutuksen. Lähde: Suomen kansan aikakirjat IV osa, s. 103
1. puoliso Cruus af Edeby, Anna, Fleming af Liebelitz Friherrinna. Vihitty: 1675.
Miehensä kuoleman jälkeen sai kuninkaalta eräitä tiluksia elinajakseen ja kaksi armonvuotta miehensä arvokkaiden virkatoimien takia.
Lähde:
Suomen kansan aikakirjat, osa IV
s. 122
Fleming af Liebelitz, Herman (taulusta 298. Isä: Fleming af Liebelitz, Herman) s. 1654. k. 1718.
1. puoliso Sack, Catarina, Fleming af Liebelitz s. 1658. k. 07.12.1743. Vihitty: 05.02.1679.
Sparre, Anna Johanna, Creutz (taulusta 300. Äiti: Fleming af Liebelitz, Barbro) s. 1657. k. 1712.
1. puoliso Creutz, Johan s. 07.04.1651 Turku. k. 16.09.1726 Turku. Vihitty: 10.06.1677 Turku.
Isä: Creutz, Lorenz s. 1615.
Äiti: Duwall, Elsa, Creutz s. 19.09.1620 Tukholma.
Jordan, Märta, Granfelt (taulusta 304. Äiti: Fleming, Ebba Hermansdotter) s. 1655. k. 1693.
1. puoliso Granfelt, Gabriel Samuelsson s. 1648. k. 11.05.1708 Tukholma.
Isä: Granfelt, Samuel Gabrielsson
Äiti: Jägerhorn, Brita, Granfelt
Wrede, Fabian (taulusta 306. Äiti: Fleming, Märta Henriksdotter) k. 08.04.1709 Riika, Latvia.
1. puoliso Duwall, Helena Gustaviana, Wrede k. 1700. Vihitty: ?.
Fleming, Klas Henriksson (taulusta 310. Isä: Fleming, Henrik Henriksson) k. 1706. Amiralitetskapten.
Ärvde 1698 Ogesta och Herrön efter svärfadern.
1. puoliso Yxkull von, Maria Meijendorff, Fleming
Isä: Yxkull von, Lage Meijendorff
Äiti: Wemstedt, Maria, Yxkull von
Fleming, Ingeborg Henriksdotter, Rålamb (taulusta 310. Isä: Fleming, Henrik Henriksson)
1. puoliso Rålamb, Hans Kammarherre, lagman, friherre.
Fleming, Märta Henriksdotter, Sperling (taulusta 310. Isä: Fleming, Henrik Henriksson)
1. puoliso Sperling, Göran Fältmarskalk, generalguvernör, greve.
Horn af Kanckas, Elin, Gyldenär (taulusta 312. Äiti: Stienkors, Ingeborg) k. 1690. Valtaneuvoksen tytär.
1. puoliso Gyldenär, Johan s. 1598. k. 1685. Majuri, aatelinen.
Horn af Åminne, Mauritz Kristerinpoika (taulusta 313. Isä: Horn, Krister Klaesinpoika) k. 1671. Turun hovioikeuden asessori, vapaaherra.
1. puoliso Horn af Kanckas, Ingeborg, Horn af Åminne k. 1652 haudattu 1652 Tukholman suurkirkko.
Isä: Horn af Kanckas, Arvid Henrikinpoika Päälippueen ratsumies 1579, luutnantti 1583.
Äiti: Särkilahti, Ingeborg, Horn af Kanckas
Segesser, Maria Jacobea II., Allmend (taulusta 314. Isä: Segesser, Hans Albrecht I.) s. 20.12.1600. Erbin des Schlosses und der Herrschaft Schauensee.
1. puoliso Allmend an der, Jost Junker, Erbe des Schlosses und der Herrschaft Schauensee.
Stake, Hans (taulusta 315. Äiti: Kyle, Karin) s. 1601 syntyi ennen. k. 1624.
Lapset:
1) Anna (katso taulu 443) k. n. 1658.
Kurck, Ebba Catharina, Grüner (taulusta 316. Äiti: Baner, Elsa Beata Axelsdotter) s. 1666 Gällered, Ruotsi. k. 15.09.1688 Vesterby, Vardnäs, Östergötland, Ruotsi.
1. puoliso Grüner, Johan Diderich s. 27.07.1661 Nedre Foss, Aker, (Oslo?), Norja. k. 25.03.1712 Sorø, Norja. Vihitty: 1686 Allono, Stenby, Östergötland, Ruotsi.
Brand, Clas Johan (taulusta 317. Isä: Brand, Clas Johan) s. 07.04.1707. k. 04.02.1763 Kemiö.
1. puoliso Pilrot, Anna Maria, Brand s. 25.11.1706. k. 03.06.1769 Kemiö. Vihitty: 10.03.1728 Kemiö.
Brand, Clas (taulusta 318. Isä: Brand, Peter) s. 07.10.1699. k. 06.02.1780 Västanfjärd.
1. puoliso Lindcrantz, Eva Märta, Brand s. 22.01.1710. k. 24.02.1732 Pohja. Vihitty: 28.06.1729.
Isä: Lindcrantz, Axel Lorentz s. 03.01.1685.
Äiti: Finberg, Eva Maria, Lindcrantz s. 1689.
Brand, Maria Christina, Kagg (taulusta 321. Isä: Brand, Herman) k. 16.04.1796 Korsberga, Ruotsi.
1. puoliso Kagg, Lars s. 06.01.1722 Mellby, Ruotsi. k. 26.05.1772 Tukholma.
Brand, Catharina Elisabet (taulusta 321. Isä: Brand, Herman) s. 30.11.1718. k. 03.02.1760.
1. puoliso Lagerberg, Johan Emanuel s. 01.12.1690 Fågelås och Hjo, Ruotsi. k. 01.09.1756 Korsberga, Ruotsi. Vihitty: 01.00.1734.
Brand, Anna Brita, Hager (taulusta 321. Isä: Brand, Herman) s. 1727. k. 23.03.1810 Korsberga, Ruotsi.
1. puoliso Hager, Johan Fredrik s. 08.04.1720 Suntak, Ruotsi. k. 10.01.1787 Korsberga, Ruotsi. Vihitty: 19.09.1755 Fröjered, Ruotsi.
Körning, Ingeborg, Schütz (taulusta 323. Äiti: Brand, Anna) s. 02.03.1684 Rilaks.
1. puoliso Schütz, Johan Luutnantti. Vihitty: 13.03.1711.
Stiernkors, Elisabet, Starck (taulusta 325. Äiti: Hästesko af Målagård, Hebla) k. 1696 (jälkeen).
1. puoliso Starck, Carl s. 05.06.1638. k. 05.05.1669.
Isä: Starck, Hans Tomasson s. 12.05.1594.
Äiti: Svärd, Christina, Starck
2. puoliso Renner, Arvid
Jägerhorn af Spurila, Hebla Helena (taulusta 326. Isä: Jägerhorn af Spurila, Johan) s. 1679 Paimio. k. 1741 (jälkeen).
1. puoliso Gisselkors, Nils k. 29.09.1708 Liesna (Lesnaja), Mohilevin kuvernementti, Etelä-Venäjä. Vihitty: 10.01.1699.
Lesnaja, paikkakunta Venäjällä, Mohilevin kuverneraentissa Dnjeprin itäpuolella, Pronja- ja Sos-jokien yhtymäkohdasta luoteiseen; täällä tapahtui 29 p. syysk. 1708 tappelu ruotsalaisten ja venäläisten välillä. Venäläisten lukumäärä lienee ollut n. 14.000, ruotsalaisten 11,000-13,000. Edellisiä johti Pietari tsaari, jälkimäisiä kenraali Lewenhaupt, joka oli lähtenyt liikkeelle
Liivinmaalta yhtyäkseen Kaarle XII:een. Viimemainittu oli aikonut odottaa Lewenhauptia Dnjeprin seuduilla, mutta sittemmin, siinä luulossa että Lewenhauptin armeia jo oli turvassa vihollisen hyökkäykseltä, lähtenyt etelään päin Severiaan, joten Pietari tsaari sai tilaisuuden hyökätä Lewenhauptin kimppuun. Ruotsalaiset eivät tosin tulleet ratkaisevasti voitetuiksi, mutta kun
he menettivät tykistönsä ja melkein kaikki varastonsa ja niin paljon väkeä, että Lewenhaupt saattoi viedä kuninkaan avuksi vain 6,500 miestä, on L:n taistelu luettava heille tappioksi. Venäläisillä oli kaatuneita ja haavoittuneita n. 4,000 miestä.
Lähde:
Tietosanakirja
Otava 1912
Jägerhorn af Spurila, Ebba Catarina, Rosenlew (taulusta 326. Isä: Jägerhorn af Spurila, Johan) s. 1680 Paimio. k. 1748.
1. puoliso Rosenlew, Henrik Johan s. 1646. k. 18.11.1704 Sauvo.
Isä: Schlow / Rosenlew, Ertman
Äiti: Kneben von, Gertrud Dorotea, Schlow / Rosenlew
Jägerhorn af Spurila, Johan Anders (taulusta 326. Isä: Jägerhorn af Spurila, Johan) s. 1681. k. 29.03.1751 Somerniemi.
1. puoliso Pahlen von der, Barbro Juliana, Jägerhorn af Spurila s. 28.03.1693. k. 12.02.1769 Jokioinen. Vihitty: 1713.
Isä: Pahlen von der, Fredrik Adolf s. 1653.
Äiti: Forbes, Sophia Helena, Pahlen von der
Jägerhorn af Spurila, Clas Henrik (taulusta 326. Isä: Jägerhorn af Spurila, Johan) s. 1683. k. 21.04.1745 Mikkelin maalaiskunta.
1. puoliso Grandfelt från Dal, Brigitta, Jägerhorn af Spurila s. 1683. k. 1740 haudattu 13.06.1740 Grava, Värmland, Ruotsi.
Isä: Grandfelt från Dal, Lars
Äiti: Gyllenspetz, Maria, Grandfelt från Dal
Jägerhorn af Spurila, Carl Gustav (taulusta 326. Isä: Jägerhorn af Spurila, Johan) s. 1684 Somerniemi. k. 07.00.1761 Helsinki.
1. puoliso Ramsay, Charlotta Sofia, Jägerhorn af Spurila s. 1683. k. 30.11.1750 Kirkkonummi.
Isä: Ramsay, Anders Erik s. 16.10.1646.
Äiti: Ritter, Dorotea Sofia, Ramsay s. 1651.
Jägerhorn af Spurila, Hans Christer (taulusta 326. Isä: Jägerhorn af Spurila, Johan) s. 1687 Somerniemi. k. 25.09.1744 Helsinki.
1. puoliso Köhler von, Gertrud Helena, Jägerhorn af Spurila k. n. 1756.
Isä: Köhler von, Georg Johan
Äiti: Stålhandske, Märta, Köhler von
Jägerhorn af Spurila, Christina Maria, Ögnelood (taulusta 326. Isä: Jägerhorn af Spurila, Johan) s. 1693.
1. puoliso Ögnelood, Jakob Anders s. 08.01.1675. k. 10.12.1754 Kalvola. Vihitty: 20.03.1728 Somerniemi.
Jägerhorn af Spurila, Anna Elisabet, Stigelius (taulusta 326. Isä: Jägerhorn af Spurila, Johan) s. 1694.
1. puoliso Stigelius, Johannes
Munck af Fulkila, Clas (taulusta 327. Isä: Munck af Fulkila, Anders) k. 08.00.1716 Tobolsk, Venäjä.
1. puoliso Hästesko-Fortuna, Helena Margareta, Munck af Fulkila k. 1707 (jälkeen).
Munck (af Fulkila), Anders Erik (taulusta 327. Isä: Munck af Fulkila, Anders) s. 1670 Hirsijärvi, Somero. k. 09.07.1709 Venäjä. Kuolinsyy: Kuoli vankeudessa.
1. puoliso Hästesko-Fortuna, Maria, Munck (af Fulkila) s. 12.07.1670. k. 14.08.1697 Somero. Vihitty: 28.12.1686 Vihti.
Isä: Hästesko-Fortuna, Lorentz
Äiti: Körning, Ingeborg Margareta, Hästesko-Fortuna
Munck af Fulkila, Margareta Helena (taulusta 327. Isä: Munck af Fulkila, Anders) s. 09.00.1662. k. 1744 haudattu 28.10.1744 Tenhola.
1. puoliso Tragman, Johan k. haudattu 19.04.1730 Tenhola. Vihitty: 1698.
Isä: Bock, Hans Mårtensson
Munck af Fulkila, Magdalena, Pahlen von der (taulusta 327. Isä: Munck af Fulkila, Anders) s. 1662.
1. puoliso Pahlen von der, Otto Magnus k. 1710 Tallinna, Eesti.
Stålhane, Kristina Katarina, Munck (taulusta 328. Äiti: Ljuster, Anna Margareta) k. 1744 haudattu 22.06.1744 Vihti.
1. puoliso Munck, Lorentz Anders s. 15.10.1687 Somero. k. 30.12.1744 Halikko. Vihitty: 1707.
Isä: Munck (af Fulkila), Anders Erik s. 1670 Hirsijärvi, Somero.
Äiti: Hästesko-Fortuna, Maria, Munck (af Fulkila) s. 12.07.1670.
Hästesko-Fortuna, Anna, Stålhane (taulusta 328. Äiti: Ljuster, Anna Margareta) s. 05.02.1675. k. 03.04.1746 Vihti.
Annan suku omisti Suontaan kartanon Vihdissä.
1. puoliso Stålhane, Erik k. 1693 Vanhakylä haudattu Tuusulan kirkko. Luutnantti.
Isä: Stålhane, Anders Ratsumestari.
Äiti: Pistolhjelm, Brita Elisabeth, Stålhane s. 1650.
2. puoliso Nassokin, Axel Gotthard s. 20.09.1670. k. 20.11.1700 Narva, Eesti. Vihitty: 03.08.1693 Vihti.
Isä: Nassokin, Henrik
Äiti: Cronstierna, Märta Catarina, Nassokin
Stålhane, Agneta Margareta, Munck af Fulkila (taulusta 328. Äiti: Ljuster, Anna Margareta) s. 1693. k. 14.11.1775 Somero.
1. puoliso Munck af Fulkila, Johan s. 1689 Somero. k. 1759 Somero. Kornetti, Hirsijärven omistaja 1752 - 1759. Vihitty: 16.01.1710.
Isä: Munck (af Fulkila), Anders Erik s. 1670 Hirsijärvi, Somero.
Äiti: Hästesko-Fortuna, Maria, Munck (af Fulkila) s. 12.07.1670.
Sölfverarm, Beata Maria, Birckholz von (taulusta 329. Äiti: Ljuster, Estrid Helena) s. 1682. k. 1751 haudattu 23.10.1751 Sääksmäki.
1. puoliso Birckholz von, Gustaf Johan k. 1731 haudattu 26.04.1731 Sääksmäki. Vihitty: 07.00.1700 Helsingin pitäjä.
Isä: Birckholz von, Johan Fredrik
Äiti: Birckholz von, Christina Catharina, Birckholz von
Rennerfelt, Erik Johan (taulusta 330. Äiti: Ljuster, Beata Catarina) k. 06.12.1715 Siperia, Venäjä.
1. puoliso Nassokin, Hedvig Margareta, Rennerfelt s. 1675. k. 10.11.1739 Porvoon maalaiskunta.
Isä: Nassokin, Fromhold Johan
Äiti: Svärdfelt, Christina, Nassokin
Rennerfelt, Beata Christina, Salin (taulusta 330. Äiti: Ljuster, Beata Catarina) k. 1732 haudattu 16.03.1732 Nummi.
1. puoliso Salin, Simon k. 1715.
Rennerfelt, Anders Magnus (taulusta 330. Äiti: Ljuster, Beata Catarina) s. 1678. k. 28.05.1730 Vihti.
Kaksi lasta haudattu 24.02.1723, sukupuolesta ei tietoa.
1. puoliso Hästesko-Fortuna,, Margareta, Rennerfelt k. 1738 haudattu 27.01.1738 Vihti.
Isä: Hästesko-Fortuna, Henrik s. 1640.
Äiti: Ekestubbe, Dorotea, Hästesko-Fortuna
Rennerfelt, Ebba Catarina, Tragman (taulusta 330. Äiti: Ljuster, Beata Catarina) k. 1732 (jälkeen).
1. puoliso Tragman, Johan
Zöge, Maria Elisabet, Schauman (taulusta 335. Äiti: Creutz, Anna Gertrud) k. 1730 haudattu 22.05.1730 Kemiö.
Lapset:
1) Anna Maria (katso taulu 482) k. 1763 haudattu 11.09.1763 Hollola.
Ruthenhjelm, Hedvig Eleonora, Pfaler von (taulusta 336. Äiti: Creutz, Elsa Margareta) s. 14.09.1681.
Hedvig Eleonora oli liian vanha saadessaa lapsia C arl von Pfalerin kanssa. Syntymäaika ei voi pitää paikkaansa!
1. puoliso Pfaler von, Carl s. 1691. k. 26.02.1774 Pirkkala.
Isä: Pfaler von, Nils
Äiti: Birckholz von, Anna Margareta
Boije af Gennäs, Anna Magdalena, Sass (taulusta 337. Isä: Boije af Gennäs, Henrik) k. 1741.
1. puoliso Sass, Reinhold s. 1670. k. 01.06.1717 Demjansk, Siperia, Venäjä. Vihitty: 1704.
Isä: Sass, Henrik
Äiti: Ogilwie, Margareta, Sass
Boije, Catharina Maria (taulusta 338. Isä: Boije, Johan Gustav) s. 09.05.1695. k. 21.03.1785 Fornåsa, Östgötland, Ruotsi.
1. puoliso Boije af Gennäs, Anders s. 30.08.1694 Pernaja. k. 22.09.1768 Fornåsa, Östgötland, Ruotsi. Vihitty: 21.02.1720 Fornåsa, Östgötland, Ruotsi.
Isä: Boije af Gennäs, Göran s. 12.12.1661.
Äiti: Gyldenbring, Aletha, Boije af Gennäs s. 12.09.1661.
Boije, Carl Gustav (taulusta 338. Isä: Boije, Johan Gustav) k. 08.08.1769 St. Lars, Ruotsi.
1. puoliso Lewenhaupt, Charlotta Susanna Maria Dorotea, Boije s. 1692. k. 11.03.1774 Ukna, Östgötland, Ruotsi. Vihitty: 1725 Säby, Jönköping, Ruotsi.
Isä: Lewenhaupt, Adam Ludvig
Äiti: Lewenhaupt, Brita Dorotea, Lewenhaupt
Boije, Adam Gustav (taulusta 339. Isä: Boije, Erik Gustav) k. 13.08.1719.
1. puoliso Anckarstjerna, Sofia Christina, Boije k. 1734 Karlskrona, Ruotsi. Vihitty: 21.02.1716.
Isä: Anckarstjerna, Cornelius
Äiti: Sparre, Margareta Elisabet , Anckarstjerna
Boije, Erik Gustav (taulusta 340. Isä: Boije, Anders) s. 1702. k. 19.01.1751 Skällvik, Östergötaland, Ruotsi.
1. puoliso Snoilsky, Christina Charlotta, Boije s. 1700. k. 29.04.1770 Ödeshög, Östgötland, Ruotsi. Vihitty: 1702 Rök, Östgötland, Ruotsi.
Isä: Snoilsky, Johan
Äiti: Beijer von, Christina Regina, Snoilsky
Boije, Hedvig Sofia, Wrangel (taulusta 340. Isä: Boije, Anders) s. 27.07.1704 Flisby, Jönköping, Ruotsi. k. 14.10.1774 Borgstena, Södra Älvsborg, ruotsi.
1. puoliso Wrangel, Bengt Adolf s. 22.01.1697. k. 14.01.1771 Borgstena, Älvsborg, Ruotsi. Vihitty: 02.05.1722 Ödeshög, Östgötland, Ruotsi.
Boije, Hans Henrik (taulusta 340. Isä: Boije, Anders) k. 02.10.1781 Södermanland, Ruotsi.
1. puoliso Hermelin, Anna Helena, Boije s. 07.01.1720. k. 22.07.1793 Tukholma. Vihitty: 28.12.1740.
Isä: Hermelin, Olof
Äiti: Strokirch von, Anna Margareta, Hermelin
Stålhandske, Margareta, Motte de la (taulusta 341. Äiti: Forbes, Christina Juliana)
1. puoliso Motte de la, Carl Johan s. 1667. k. 1736 haudattu 28.02.1736 Lokalahti. Vihitty: 1713.
Isä: Motte de la, Carl s. 12.11.1641.
Äiti: Munck af Fulkila, Catharina, Motte de la s. 18.03.1644 Turku.
Boije af Gennäs, Ernst (taulusta 342. Äiti: Forbes, Brita) k. 14.12.1722 Pernaja.
1. puoliso Berg, Engel, Boije Vihitty: 20.12.1723.
Isä: Berg, Anders
Äiti: Meurman, Anna Maria, Berg s. 1666.
Boije af Gennäs, Hans (taulusta 342. Äiti: Forbes, Brita) s. 1686. k. 18.12.1730 Tyrväntö.
1. puoliso Bergh, Gertrud Helena, Boije af Gennäs k. 07.04.1769 Akaa.
Isä: Berchsonerus, Otto Reinhold Majuri.
Äiti: Brakel, Anna Sofia, Berchsonerus
Boije af Gennäs, Hans (taulusta 343. Isä: Boije af Gennäs, Christer) k. 1719 (jälkeen) Venäjä.
1. puoliso Gyllenadler, Emerentia Brita, Boije af Gennäs k. 30.05.1736 Kalmar, Ruotsi. Vihitty: 18.03.1708 Hossmo, Kalmar, Ruotsi.
Isä: Gyllenadler, Jonas
Äiti: Leijonfelt, Maria Catharina, Gyllenadler
Boije af Gennäs, Christer (taulusta 343. Isä: Boije af Gennäs, Christer) s. 04.11.1678. k. 25.09.1751 Karlshamn, Ruotsi.
1. puoliso Gyllenadler, Margareta Elisabet, Boije af Gennäs k. 25.08.1705 Hästveda, Kristianstads län i Skåne, Ruotsi. Vihitty: 1696.
Isä: Gyllenadler, Jonas
Äiti: Leijonfelt, Maria Catharina, Gyllenadler
Boije af Gennäs, Lorenz Ernst (taulusta 344. Isä: Boije af Gennäs, Otto Ernst) s. 1695. k. 1748 haudattu 29.07.1748 Göteborg, Ruotsi.
1. puoliso Gallén, Anna Maria s. 1701. k. 20.03.1786 Karlskrona, Ruotsi. Vihitty: 25.03.1718 Karlskrona, Ruotsi.
Boije af Gennäs, Otto Christer (taulusta 344. Isä: Boije af Gennäs, Otto Ernst) s. 14.05.1700. k. 05.05.1766 Pälkäne.
1. puoliso Sabelhjerta, Juliana Sofia, Boije af Gennäs k. 1727.
Isä: Sabelhjerta, Carl Gustaf s. 21.03.1670.
Äiti: Bosin, Anna Kristina, Sabelhjerta
Boije af Gennäs, Erik (taulusta 345. Isä: Boije af Gennäs, Göran) s. 21.06.1687 Åland . k. 16.03.1739 Knutby, Tukholma.
1. puoliso Brunner, Gertrud Elisabet, Boije af Gennäs k. 16.10.1729. Vihitty: 1710 Siperia, Venäjä.
Isä: Brunner, Ulrik Johan
Äiti: Richter, Magdalena Gertruda, Brunner
Boije af Gennäs, Anders (taulusta 345. Isä: Boije af Gennäs, Göran) s. 30.08.1694 Pernaja. k. 22.09.1768 Fornåsa, Östgötland, Ruotsi.
1. puoliso Boije, Catharina Maria s. 09.05.1695. k. 21.03.1785 Fornåsa, Östgötland, Ruotsi. Vihitty: 21.02.1720 Fornåsa, Östgötland, Ruotsi.
Isä: Boije, Johan Gustav s. 1665.
Äiti: Sparre, Margareta, Boije
Boije af Gennäs, Sofia Juliana, Rehbinder (taulusta 345. Isä: Boije af Gennäs, Göran) s. 27.02.1695 Viipuri. k. 23.12.1772 Tukholma.
1. puoliso Rehbinder, Carl Herman k. 29.06.1755 Gottröra, Tukholma. Vihitty: 01.12.1722.
Isä: Rehbinder, Gustaf s. 01.02.1647 Tallinna, Eesti.
Äiti: Wärnschöld, Maria, Rehbinder s. 21.01.1655.
Boije af Gennäs, Nils Gustav (taulusta 345. Isä: Boije af Gennäs, Göran) s. 07.09.1698 Viipuri. k. 19.04.1750 Vallerstad, Östgötland, Ruotsi.
1. puoliso Rehnberg, Margareta Charlotta, Boije af Gennäs s. 01.02.1712. k. 14.07.1755. Vihitty: 24.04.1735 Svanhals, Ruotsi.
Isä: Rehnberg, Zakarias
Äiti: Sparre, Maria, Rehnberg
Grass, Margareta, Hufvudsköld (taulusta 346. Äiti: Boije af Gennäs, Sofia Margareta) s. 1693. k. 1774 Kiikka. Friherrina; vapaaherratar.
1. puoliso Hufvudsköld, Erik s. 26.05.1682. k. 31.05.1744. Vihitty: 1718.
Isä: Hufvudsköld, Erik s. n. 1650. Hovijunkkari, tilanomistaja Sauvossa.
Äiti: Gordon, Christina Wellamin Wilhelmintytär, Huvudsköld s. n. 1654.
Boije, Herman (taulusta 349. Isä: Boije, Clas) k. 16.01.1716 Tumen, Siperia, Venäjä.
1. puoliso Rosenlindt, Barbara Maria, Boije
Boije, Brita Margareta, Austrell (taulusta 349. Isä: Boije, Clas)
1. puoliso Austrell, Ezechiel s. 12.01.1669. k. 29.04.1748 Lempäälä. Vihitty: 21.03.1700.
Isä: Austrell, Johan Larsson s. 1627 Tingstad, Ruotsi.
Äiti: Lindemarck, Anna Stensdotter, Austrell s. 1643.
Boije af Gennäs, Märtha Christina, Klick (taulusta 349. Isä: Boije, Clas) s. 1684. k. 1749.
1. puoliso Klick, Carl s. 25.07.1685. k. 12.05.1759 Pohja. Vihitty: 04.07.1709.
Isä: Klick, Henrik
Äiti: Lindsay, Helena, Klick
Fleming af Liebelitz, Barbro, Gyllenstierna af Lundholm (taulusta 352. Isä: Fleming af Liebelitz, Herman) s. 1683. k. 11.00.1747 Kärrbo, Västmanland, Ruotsi.
1. puoliso Gyllenstierna af Lundholm, Axel Erik s. 01.03.1678. k. 14.05.1751 Gråmanstorp i Kristianstads län i Skåne, Ruotsi.
Fleming af Liebelitz, Clas (taulusta 352. Isä: Fleming af Liebelitz, Herman) s. 1685. k. 15.07.1766 Askainen. Överste.
Han ärvde Villnäs som sidoarv och rustade upp slottet 1738 efter stora ofredens förfall, då slottet hade varit en längre period var obebott. Villnäs, Askainen Tarkoittaa Askaisten Louhisaaren linnaa. Lähde: Martin Gardberg´n tiedosto
1. puoliso Liewen von, Johanna Christina, Fleming af Libeliz s. 1704. k. 12.11.1743 Askainen. Vihitty: 1730.
Isä: Liewen von, Herman Johan s. 1669 Tallinna, Eesti.
Äiti: Creutz, Christina Catarina, Liewen von s. 22.03.1685 Turku.
Fleming af Liebelitz, Göran (taulusta 352. Isä: Fleming af Liebelitz, Herman) s. 1687 Tukholma. k. 20.12.1754 Österhaninge, Ruotsi.
1. puoliso Kruse af Kajbala, Catharina Christina, Fleming af Liebelitz s. 16.07.1689 Vadsbro, Södermalmslän, Ruotsi. k. 13.12.1732. Vihitty: 28.03.1734.
Lapsia oli kaikkiaan 7, mutta 2 sukupuolesta eikä etunimestä ole tietoa!
Isä: Kruse af Kajbala, Carl Gustav
Äiti: Falkenberg af Trystorp, Charlotta Catarina, Kruse af Kajbala
Fleming af Liebelitz, Herman (taulusta 352. Isä: Fleming af Liebelitz, Herman) s. 23.09.1690 Tukholma. k. 04.06.1769 Espoo.
1. puoliso Oxenstierna af Eka och Lindö, Margareta, Fleming af Libelitz s. 07.06.1683 Skedevi, Östergötland, Ruotsi. k. 1744. Vihitty: 31.03.1717 Vingåker, Ruotsi.
Isä: Oxenstierna af Eka och Lindö, Erik
Äiti: Uggla, Margareta Beata, Oxenstierna af Eka och Lindö
Fleming af Liebelitz, Lars (taulusta 352. Isä: Fleming af Liebelitz, Herman) s. 1695. k. 27.05.1748 Älghult, Kronobergs län, Ruotsi.
1. puoliso Fahlström, Ulrika Eleonora, Fleming af Liebelitz s. 1695. k. 29.11.1754 Älghult, Kronobergs län, Ruotsi. Vihitty: 1729.
Isä: Fahlström, Ludvig
Äiti: Ranck, Christina Elisabet, Fahlström
Fleming af Liebelitz, Otto (taulusta 352. Isä: Fleming af Liebelitz, Herman) s. 20.12.1696. k. 24.11.1779 Sätuna, Uppland, Ruotsi. Riksråd.
Han ingick till en början å den militära banan, utnämndes 1717 till fänrik vid livgardet, avancerade 1740 till kapten och 1748 till överste i armén. S. å. förordnades han till svenskt sändebud i Köpenhamn, närmast på grund av de tjänster, han gjort Hattpartiet vid 1746-47 års riksdag, då han var ledamot av sekreta utskottet och mindre sekreta deputationen samt vanhedrade sitt minne genom att rösta för användande av tortyr i den Blackwellska rättegången. Även följande riksdag, 1751-52, hedrades han med liknande uppdrag och var uppförd å rådsförslag. 1755 nådde han denna värdighet och tillstyrkte 1757 kriget mot Preussen. I ekonomiska frågor synes han ha hyllat friare grundsatser än flertalet av sina politiska meningsfränder och motsatte sig de skärpta införselförbuden och försöken att »reglera kursen». 1765 blev han tillika med flertalet Hattar i rådet avlägsnad från sitt ämbete, till vilket han vid Hattarnas seger 1769 återkallades. Det vägrades emellertid honom nu återinträda i rådet. Lähde: Martin Gardberg´n tiedosto
1. puoliso Gyllengrip, Catarina Charlotta, Fleming af Liebelitz s. 06.06.1700 Jönköping, Ruotsi. k. 30.05.1784 Sätuna, Uppland, Ruotsi. Vihitty: 14.01.1733 Trevattna, Skaraborg län.
Isä: Gyllengrip, Gabriel
Äiti: Ribbing, Margareta Hedvig, Gyllengrip
Creutz, Elsa, Glanz / Glansenstierna (taulusta 353. Äiti: Sparre, Anna Johanna) s. 24.08.1681. k. 17.01.1768 Turku.
1. puoliso Glanz / Glansenstierna, Lorenz s. 10.08.1672 Tukholma. k. 03.01.1740 Tukholma.
Isä: Glanz, Olof s. 1617.
Äiti: Huden von, Maria, Glanz
Creutz, Gustav (taulusta 353. Äiti: Sparre, Anna Johanna) s. 10.01.1683. k. 13.08.1746 Pohjanlahti.
1. puoliso Maydell, Hedvig Helena, Creutz s. 12.00.1688. k. 05.01.1758 Tukholma. Vihitty: 20.08.1707 Pernaja.
Isä: Maydell, Georg Johan s. 1648.
Äiti: Taube, Hedvig Helena, Maydell
Creutz, Carl (taulusta 353. Äiti: Sparre, Anna Johanna) s. 10.07.1685. k. 15.04.1740 Pernaja.
1. puoliso Wrede af Elimä, Barbro Helena, Creutz k. 1795. Vihitty: 23.09.1723.
Isä: Wrede, Fabian
Äiti: Treijden von, Gertrud Sofia, Wrede
Creutz, Brita, Fock (taulusta 353. Äiti: Sparre, Anna Johanna) s. 11.05.1689. k. 07.02.1720 Halmstad, Ruotsi.
1. puoliso Fock, Henrik Johan s. 1676. k. 23.01.1737 Varberg, Ruotsi.
Creutz, Johan (taulusta 353. Äiti: Sparre, Anna Johanna) s. 08.06.1692. k. 1748.
1. puoliso Wrede af Elimä, Agneta Sofia, Creutz s. 10.07.1697 Salem, Ruotsi. k. 01.00.1753. Vihitty: 1722.
Isä: Wrede, Fabian
Äiti: Duwall, Helena Gustaviana, Wrede
Creutz, Svante (taulusta 353. Äiti: Sparre, Anna Johanna) s. 24.04.1695. k. 26.10.1762 Roasjö, Älvsborg, Ruotsi.
1. puoliso Gyllengrip, Märta Johanna, Creutz k. 07.02.1731. Vihitty: 1722.
Isä: Gyllengrip, Gabriel
Äiti: Ribbing, Margareta Hedvig, Gyllengrip
2. puoliso Sperling, Catarina, Creutz s. 27.03.1690. k. 05.01.1739.
Isä: Sperling, Göran Fältmarskalk, generalguvernör, greve.
Äiti: Fleming, Märta Henriksdotter, Sperling
3. puoliso Fleming, Maria Helena Klasdotter k. 14.03.1771 Hangelösa, i Skaraborgs län, Ruotsi. Vihitty: 13.03.1740 Huddinge, Ruotsi.
Isä: Fleming, Klas Henriksson Amiralitetskapten.
Äiti: Yxkull von, Maria Meijendorff, Fleming
Creutz, Christina, Natt och Dag (taulusta 353. Äiti: Sparre, Anna Johanna) s. 23.04.1701. k. 15.08.1777 Fogelsta, Södermanland, Ruotsi.
1. puoliso Natt och Dag, Johan Carl s. 18.12.1698. k. 02.03.1749 Lapppeenranta. Vihitty: 26.12.1722.
Granfelt, Carl Gustaf (taulusta 354. Äiti: Jordan, Märta) s. 28.07.1683 Naantalin maaseurakunta. k. 24.12.1767 Pirkkala. Porin läänin jalkaväkirykmentin Vesilahden komppanian kapteeni.
1. puoliso Pfaler von, Magdalena Gertrud, Granfelt s. 07.03.1688. k. 28.10.1779. Vihitty: 27.02.1723.
Isä: Pfaler von, Carl
Äiti: Skalm, Maria Kristina, Pfaler von
Wrede af Elimä, Barbro Helena, Creutz (taulusta 355. Isä: Wrede, Fabian) k. 1795.
1. puoliso Creutz, Carl s. 10.07.1685. k. 15.04.1740 Pernaja. Vihitty: 23.09.1723.
Isä: Creutz, Johan s. 07.04.1651 Turku.
Äiti: Sparre, Anna Johanna, Creutz s. 1657.
Wrede, Märta, Hilleström (taulusta 355. Isä: Wrede, Fabian)
1. puoliso Hilleström, Anders s. n. 1680. k. 1754.
Wrede, Ebba Gustaviana, Duwall (taulusta 355. Isä: Wrede, Fabian)
1. puoliso Duwall, Jakob s. 10.11.1731 Elimäki.
Wrede, Henrik Johan (taulusta 355. Isä: Wrede, Fabian) s. 1696. k. 20.08.1758 Kimstad, Östergötland, Ruotsi.
1. puoliso Skytte, Elisabet Charlotta, Wrede s. 03.11.1697 Kristberg, Östgötland, Ruotsi. k. Kimstad, Östgötland, Ruotsi. Vihitty: 1721.
Isä: Skytte, Hans
Äiti: Törnsköld, Vendla Catarina, Skytte
Wrede af Elimä, Otto Gustav (taulusta 355. Isä: Wrede, Fabian) s. 06.05.1709 Riika, Latvia. k. 18.06.1772 Anjala.
1. puoliso Duffus, Charlotta Regina, Wrede af Elimä s. 30.10.1711 Lontoo, Englanti. k. 02.03.1802 Anjala. Vihitty: 23.06.1741 Julita, Södermanland, Ruotsi.
Isä: Sutherland / Duffus, Kenneth
Äiti: Sjöblad, Charlotta Christina, Sutherland / Duffus
Wrede af Elimä, Beata Carlotta, Creutz (taulusta 355. Isä: Wrede, Fabian) s. 1688. k. 09.01.1744 Parainen.
1. puoliso Creutz, Carl Johan s. 15.06.1687 Turku. k. 13.03.1757 Parainen. Vihitty: 12.05.1722.
Isä: Creutz, Lorentz s. 31.03.1646 Pernaja.
Äiti: Stenbock, Hedvig Eleonora, Creutz s. 16.06.1666.
Wrede, Fabian (taulusta 355. Isä: Wrede, Fabian) s. 08.04.1694 Elimäki. k. 17.02.1768 Julita, Södermanland, Ruotsi.
1. puoliso Sparre, Catharina Charlotta, Wrede k. 1759. Vihitty: 01.11.1715 Östra Stenby, Östergötland, Ruotsi.
Isä: Sparre, Jakob Casimir
Äiti: Leijonhufvud, Brita, Sparre
Wrede af Elimä, Agneta Sofia, Creutz (taulusta 355. Isä: Wrede, Fabian) s. 10.07.1697 Salem, Ruotsi. k. 01.00.1753.
1. puoliso Creutz, Johan s. 08.06.1692. k. 1748. Vihitty: 1722.
Isä: Creutz, Johan s. 07.04.1651 Turku.
Äiti: Sparre, Anna Johanna, Creutz s. 1657.
Fleming, Maria Helena Klasdotter (taulusta 356. Isä: Fleming, Klas Henriksson) k. 14.03.1771 Hangelösa, i Skaraborgs län, Ruotsi.
1. puoliso Creutz, Svante s. 24.04.1695. k. 26.10.1762 Roasjö, Älvsborg, Ruotsi. Vihitty: 13.03.1740 Huddinge, Ruotsi.
Isä: Creutz, Johan s. 07.04.1651 Turku.
Äiti: Sparre, Anna Johanna, Creutz s. 1657.
Fleming, Carl Klasson (taulusta 356. Isä: Fleming, Klas Henriksson)
1. puoliso Duwall, Anna Elisabet, Fleming
Sperling, Catarina, Creutz (taulusta 358. Äiti: Fleming, Märta Henriksdotter) s. 27.03.1690. k. 05.01.1739.
1. puoliso Creutz, Svante s. 24.04.1695. k. 26.10.1762 Roasjö, Älvsborg, Ruotsi. Vihitty: ??.
Isä: Creutz, Johan s. 07.04.1651 Turku.
Äiti: Sparre, Anna Johanna, Creutz s. 1657.
Gyldenär, Margaretha, Berg (taulusta 359. Äiti: Horn af Kanckas, Elin) k. 1705 (ennen).
1. puoliso Berg von, Henrik Johan Ratsumestari, Kurhilan Peurula.
Horn af Åminne, Arvid Mauritzinpoika (taulusta 360. Isä: Horn af Åminne, Mauritz Kristerinpoika) s. 10.01.1631 Kärkinen, Karuna, Sauvo. k. 17.03.1692 Kärkinen, Karuna, Sauvo. Vapaaherra, maaherra, eversti, kirkonisäntä.
1. puoliso Gyldenär, Ingeborg Johannintytär, Horn af Åminne s. 1639. Majurin tytär. Vihitty: 1658 Laakspohja, Lohja.
Allmend an der, Joseph (taulusta 361. Äiti: Segesser, Maria Jacobea II.) Junker, Herr zu Herrschaft Schauensee.
1. puoliso Sonnenberg, Catharina, Allmend an der
Stake, Anna (taulusta 362. Isä: Stake, Hans) k. n. 1658.
Lapset:
1) Anna (katso taulu 553) Majurinrouva.
Grüner, Gustavus (taulusta 363. Äiti: Kurck, Ebba Catharina) s. 01.01.1688 Saeby, Östergötland, Ruotsi. k. 28.02.1763 Oslo, Norja.
1. puoliso Vind, Sophie Amali, Grüner s. 15.05.1698 Toten, Oppland, Norja. k. 04.12.1722 Köpenhamina, Tanska. Vihitty: 02.05.1719 Frederikstad, Norja.
Brand, Henrik Johan (taulusta 364. Isä: Brand, Clas Johan) s. 12.03.1730 Kemiö. k. 04.12.1799 Kemiö.
1. puoliso Rosenlindt, Hedvig Sofia, Brand s. 30.08.1748 Nurmijärvi. k. 06.12.1817 Karjaa. Vihitty: 18.10.1784 Karjaa.
Isä: Rosenlindt, Berndt Johan s. 20.11.1724 Karjaa.
Äiti: Barck, Johanna, Rosenlindt
Brand, Karl Gustaf (taulusta 364. Isä: Brand, Clas Johan) s. 10.09.1731. k. 07.09.1775 Kemiö.
1. puoliso Aminoff, Charlotta Gustava, Brand s. 22.10.1744 Bromarv. k. 28.09.1821 Pohja. Vihitty: 13.12.1770 Kemiö.
Isä: Aminoff, Berndt Johan s. 16.03.1697 Inkerinmaa, Venäjä.
Äiti: Giös, Anna Elisabet, Aminoff s. 1707.
Brand, Carl Johan (taulusta 365. Isä: Brand, Clas) s. 16.07.1735. k. 12.06.1813 Västanfjärd.
1. puoliso Paulin, Christina Johanna, Brand s. 10.04.1727. k. 07.05.1797 Västanfjärd. Vihitty: 27.12.1757 Västanfjärd.
Isä: Paulin, Johan Elias
Äiti: Källberg, Margaretha, Paulin
Brand, Otto Magnus (taulusta 365. Isä: Brand, Clas) s. 07.06.1747 Karuna. k. 17.06.1786 Somero.
1. puoliso Tujulin, Lovisa, Brand s. 08.09.1748. k. 16.12.1808 Perniö. Vihitty: 21.05.1771 Muurla.
Isä: Tujulin, Erik s. 18.03.1698 Kymi.
Äiti: Litzman, Märta Katarina, Tujulin s. 1713.
Brand, Adolf Fredrik (taulusta 365. Isä: Brand, Clas) s. 21.06.1755 Karuna. k. 14.07.1813 Laitila.
1. puoliso Osén, Ulrika, Brand s. 05.08.1750. k. 28.08.1807 Laitila. Vihitty: 05.06.1781 Lieto.
Isä: Osén, Christoffer
Äiti: Starckou, Sofia, Osén
Schütz / Schytz, Anna Elisabet, Ingman (taulusta 369. Äiti: Körning, Ingeborg) s. 1712. k. 08.03.1755 Mörby .
1. puoliso Ingman, Henrik Matinpoika s. 1711 Turku . k. 1768 Pohja Mörby . Rusthollari. Vihitty: 1744.
Turun katedraalikoulun oppilas 6.2.1727 (in cl. rect. circ. infer., Pojoensis) - 21.4.1730 (examen). Ylioppilas Turussa kl. 1730 Ingman Henr. Nyl _ 329. Respondentti 21.5.1740, pr. Johan Browallius U670. - Rusthollari Pohjan Mörbyssä.
Lähde:
Ylioppilasmatrikkeli 1640 - 1852
Isä: Ingman, Matts Matinpoika s. 1666 Pohja . Rusthollari.
Äiti: Groth, Margareta Jakobsdotter, Ingman s. n. 1674 Inkoo .
Jägerhorn af Spurila, Reinhold Johan (taulusta 373. Isä: Jägerhorn af Spurila, Johan Anders) s. 17.05.1716. k. 19.11.1790 Loimijoki.
1. puoliso Willebrand von, Hedvig Eleonora, Jägerhorn af Spurila s. 1725. k. 20.08.1795 Mietoinen. Vihitty: 04.01.1750 Turku.
Isä: Willebrand von, Ernst Gustav s. 03.05.1680 Liivinmaa.
Äiti: Creutz, Eleonora Maria, Willebrand von
Jägerhorn af Spurila, Fredrik Anders (taulusta 373. Isä: Jägerhorn af Spurila, Johan Anders) s. 11.07.1723 Somerniemi. k. 25.11.1801 Pernaja.
1. puoliso Brunow, Ulrika Sofia, Jägerhorn af Spurila s. 05.06.1734. k. 13.01.1803 Pernaja.
Isä: Brunow, Adam Reinhold s. 22.08.1698. Kaopteeni 1739 (linnoitusjoukkojen Suomen prikaati).
Äiti: Glansenstierna, Eva Sofia, Brunow s. 20.01.1712.
Jägerhorn af Spurila, Sofia Catarina, Willebrand von (taulusta 373. Isä: Jägerhorn af Spurila, Johan Anders) s. 17.08.1727. k. 18.11.1791.
1. puoliso Willebrand von, Ernst Gustaf s. 1726. k. 06.10.1784 Turku. Alikapteeni. Vihitty: 30.09.1750 Somerniemi.
Isä: Willebrand von, Ernst Gustav s. 03.05.1680 Liivinmaa.
Äiti: Creutz, Eleonora Maria, Willebrand von
Jägerhorn af Spurila, Christina Anna, Runner (taulusta 374. Isä: Jägerhorn af Spurila, Clas Henrik) s. 1712. k. 19.02.1766.
1. puoliso Runner, Olof Vihitty: 01.01.1731.
Jägerhorn af Spurila, Lorenz Johan (taulusta 374. Isä: Jägerhorn af Spurila, Clas Henrik) s. 04.09.1720 Grava, Värmland, Ruotsi. k. 09.05.1751.
1. puoliso Uggla, Elsa Catharina, Jägerhorn af Spurila k. 24.07.1795 Segersta, Ruotsi. Vihitty: 29.03.1747 Segersta, Ruotsi.
Isä: Uggla, Carl
Äiti: Cremer, Brita Margareta, Uggla
Jägerhorn af Spurila, Carl Fredrik (taulusta 374. Isä: Jägerhorn af Spurila, Clas Henrik) s. 10.08.1722 Grava, Värmland, Ruotsi. k. 02.03.1773 Mikkelin maalaiskunta.
1. puoliso Fieandt von, Elsa Sofia, Hästesko af Målargård s. 01.11.1717 Siperia, Venäjä. k. 16.07.1790 Mikkelin maalaiskunta.
Isä: Fieandt, Johan Henrik s. 03.02.1683 Eesti. Kajaanin linnan komendantti 1715 ja sen puolustaja 1716.
Äiti: Tawaststjerna, Elisabet Sofia Jakob-Pontuksentytär, Schmiedefelt s. 22.10.1695.
Jägerhorn af Spurila, Hedvig Juliana, Cronstedt (taulusta 376. Isä: Jägerhorn af Spurila, Hans Christer) s. 20.12.1720 Helsingin pitäjä. k. 22.04.1787 Kirkkonummi.
1. puoliso Cronstedt, Johan Gabriel s. 12.07.1720 Turinge, Stokholm. k. 23.03.1774. Tykistön majuri. Vihitty: 19.10.1755.
Isä: Olderman / Cronstedt, Gabriel s. 02.05.1670 Stokholm. Eversti, valtakunnan linnoituslaitoksen johtaja, kenraaliluutnantti.
Äiti: Adlerberg, Maria Elisabet, Olderman / Cronstedt s. 28.01.1694 Jönköping, Ruotsi.
Jägerhorn af Spurila, Märta Charlotta, Ingelotz (taulusta 376. Isä: Jägerhorn af Spurila, Hans Christer) s. 23.01.1725 Tuusula. k. 13.07.1786 Tibble, Uppsala, Ruotsi.
1. puoliso Ingelotz, Johan Andreas s. 22.12.1711 Stora Mellby, Ruotsi. k. 18.01.1762 Loviisa. Vihitty: 22.11.1747 Kirkkonummi.
Jägerhorn af Spurila, Carl Magnus (taulusta 376. Isä: Jägerhorn af Spurila, Hans Christer) s. 21.05.1730. k. 28.04.1782 Oulu.
1. puoliso Kochen von, Anna Antoinetta, Jägerhorn af Spurila s. 07.02.1734. k. 16.04.1804. Vihitty: 30.12.1760.
Isä: Kochen von, Johan Henrik
Äiti: Hildebrand, Maria Antoinetta, Kochen von
Ögnelood, Beata Eleonora, Gertten von (taulusta 377. Äiti: Jägerhorn af Spurila, Christina Maria) s. 07.07.1734 Tenhola. k. 04.08.1808 Lempäälä.
1. puoliso Gertten von, Berndt Johan s. 21.11.1724 Kalvola. k. 16.05.1795 Kalvola. Majuri. Vihitty: 29.06.1762 Kirkkonummi.
Isä: Gertten von, Berndt Wilhelm s. 25.07.1690 Viipurin pitäjä.
Äiti: Tammelin, Anna, Gertten von s. 1702.
Munck af Fulkila, Mårten Johan (taulusta 379. Isä: Munck af Fulkila, Clas) s. 24.02.1699 Vihti. k. 12.00.1759 Somero.
1. puoliso Ritz, Catarina, Munck af Fulkila s. 1703 Viipuri ?. k. 27.05.1755 Somero. Vihitty: 18.01.1728 Somero.
Isä: Ritz, Jakob s. 1656 Lüneburg, Saksa.
Äiti: Wegner, Margareta, Ritz
Munck af Fulkila, Clas (taulusta 379. Isä: Munck af Fulkila, Clas) s. 20.08.1704 Vihti. k. 12.04.1761 Vihti.
1. puoliso Rehausen von, Magdalena Eleonora, Munck af Fulkila s. 16.02.1719. k. 11.03.1786 Espoo. Vihitty: 24.05.1738 Vihti.
Isä: Rehausen von, Gotthard Georg s. 20.04.1689 Liivinmaa.
Äiti: Sneckenberg, Catharina Helena, Rehausen von s. 18.11.1697 Tukholma.
Munck, Lorentz Anders (taulusta 380. Isä: Munck (af Fulkila), Anders Erik) s. 15.10.1687 Somero. k. 30.12.1744 Halikko.
1. puoliso Stålhane, Kristina Katarina, Munck k. 1744 haudattu 22.06.1744 Vihti. Vihitty: 1707.
Isä: Stålhane, Lars Korpraali, Vihdin Irjalan omistaja.
Äiti: Ljuster, Anna Margareta, Hästesko-Fortuna
Munck af Fulkila, Johan (taulusta 380. Isä: Munck (af Fulkila), Anders Erik) s. 1689 Somero. k. 1759 Somero. Kornetti, Hirsijärven omistaja 1752 - 1759.
1. puoliso Stålhane, Agneta Margareta, Munck af Fulkila s. 1693. k. 14.11.1775 Somero. Vihitty: 16.01.1710.
Isä: Stålhane, Lars Korpraali, Vihdin Irjalan omistaja.
Äiti: Ljuster, Anna Margareta, Hästesko-Fortuna
Munck, Kristina Juliana, Tammelander (taulusta 383. Äiti: Stålhane, Kristina Katarina) s. 15.02.1708. k. n. 1743.
1. puoliso Tammelander, Erik s. 11.03.1692. k. 18.03.1761 Kalvola.
Isä: Tammelander, Jakob Michaelinpoika Tammelan kappalainen 1687.
Äiti: Hassalenius, Elisabet, Tammelander
Nassokin, Margareta Juliana, Ordemunius (taulusta 384. Äiti: Hästesko-Fortuna, Anna) s. 06.05.1694 Vihti. k. 08.05.1748.
1. puoliso Ordemunius, Joakim Vihitty: 17.02.1716.
Nassokin, Henrik (taulusta 384. Äiti: Hästesko-Fortuna, Anna) s. 19.04.1698 Vihti. k. 27.12.1758 Porvoon maalaiskunta.
1. puoliso Stålhane, Anna Maria, Nassokin s. 21.10.1702. k. kuoli 1720-luvulla.
Isä: Stålhane, Johan s. 1666. Luutnantti Viipurin jalkaväkirykmentti, kartanonomistaja.
Äiti: Gyllenbögel, Maria, Stålhane s. n. 1685.
Nassokin, Axel Gotthard (taulusta 384. Äiti: Hästesko-Fortuna, Anna) s. 22.08.1700. k. 11.11.1761 Vihti.
1. puoliso Rennerfelt, Margareta Juliana, Nassokin s. 1706. k. 30.08.1776 Vihti. Vihitty: 22.03.1723.
Isä: Rennerfelt, Anders Magnus s. 1678.
Äiti: Hästesko-Fortuna,, Margareta, Rennerfelt
Munck af Fulkila, Lorenz Anders (taulusta 385. Äiti: Stålhane, Agneta Margareta) s. 17.03.1712 Somero. k. 15.07.1771 Somero.
1. puoliso Hohenhausen, Margareta Helena, Munck af Fulkila Vihitty: 28.06.1745 Tuusula.
Munck af Fulkila, Johan (taulusta 385. Äiti: Stålhane, Agneta Margareta) s. 20.11.1716 Hirsijärvi, Somero. k. 11.08.1784 Somero. Luutnantti, Hirsijärven omistaja 1760-1784 .
1. puoliso Stubbe, Catharina, Munck af Fulkila s. 1727. k. 10.02.1812 Somero. Hirsijärven omistaja 1785-1805. Vihitty: 08.05.1763 Somerniemi.
Isä: Stubbe, Carl s. 1691.
Äiti: Pahlen von der, Hedvig Eleonora, Stubbe s. 1700. Someron Kimalan osaomistaja 1752-1769.
Munck af Fulkila, Anders Erik (taulusta 385. Äiti: Stålhane, Agneta Margareta) s. 28.10.1720 Särestad, Skaraborgs / Västra Götaland, Ruotsi. k. 04.09.1779 Rantasalmi.
1. puoliso Wright, Hedvig Juliana, Munck af Fulkila s. 1730. k. 30.12.1808 Lohja. Vihitty: 15.11.1747 Mikkelin maalaiskunta.
Isä: Wright, Henrik
Äiti: Halenius, Sofia, Wright
Munck af Fulkila, Beata Sofia, Stålhane (taulusta 385. Äiti: Stålhane, Agneta Margareta) s. 12.04.1723 Somero. k. 16.03.1800 Vihti.
1. puoliso Stålhane, Erik Johan s. 07.10.1727 Tukholma, Ruotsi. k. 05.01.1807 Espoon Kilo. Majuri 1790. Vihitty: 27.09.1757 Somero.
Omisti Kotkaniemen, kunnes 1760-luvulla myi sen kamariherra parooni Ulrich von Dübenille. (Ulrich von Düben oli syntynyt 1706 Ruotsissa ja muuttanut Suomeen, kuoli 1771. Hänen puolisonsa oli Anna Charlotta Lotgia)
Isä: Stålhane, Erik Magnus s. 1707 Uusimaa. Kornetti (ratsukomppanian nuorin upseeri), omisti Kotkaniemen säterin.
Äiti: Rosmark, Christina, Stålhane s. 1697.
Munck af Fulkila, Jakob Gustav (taulusta 385. Äiti: Stålhane, Agneta Margareta) s. 27.04.1726 Somero. k. 15.06.1770 Sammatti.
1. puoliso Aminoff, Ulrika Margareta, Munck af Fulkila s. 1731. Vihitty: 13.08.1751 Pohja.
Isä: Aminoff, Carl Gustav s. 13.09.1700 Inkerinmaa, Venäjä.
Äiti: Saarbrücken von, Catharina Elisabeth, Aminoff
Munck af Fulkila, Agneta Margareta, Agricola (taulusta 385. Äiti: Stålhane, Agneta Margareta) s. 19.04.1729 Somero. k. 25.12.1787 Tuusula.
1. puoliso Agricola, Anders k. 25.08.1784 Vihti. Maisteri, kappalainen Tammisaari. Vihitty: 12.03.1765 Somero.
Ylioppilas Turussa 1744. Vihitty papiksi Turun hiippakunnassa 6.9.1760. Uudenmaan jalkaväkirykmentin ylim. pataljoonansaarnaaja 1760. Tammisaaren kappalainen 1764, samalla pedagogi 1771, ero sairauden takia 1783. Omisti Vihdin Niemenkylän. Saarnaaja pappeinkokouksessa Turussa 1773.
Lähde:
Ylioppilasmatrikkeli 1640-1852
Isä: Agricola, Georg Vihdin kappalainen.
Äiti: Malm, Maria, Agricola s. 1705.
Birckholz von, Eva Catharina, Blåfield (taulusta 386. Äiti: Sölfverarm, Beata Maria) s. 26.10.1714. k. 31.01.1766 Sääksmäki.
1. puoliso Blåfield, Henrik k. 28.04.1746 Sääksmäki. Luutnantti. Vihitty: 31.03.1728 Sääksmäki.
Isä: Blåfield, Erik s. 1654.
Äiti: Huvudsköld, Catarina, Blåfield
Rennerfelt, Carl Magnus (taulusta 389. Isä: Rennerfelt, Anders Magnus) s. 10.04.1701 Vihti. k. 1722.
Kaksi lasta, sukupuolesta ei tietoa, haudattu 24.02.1723
1. puoliso Schmiedefelt, Beata Christina, Rennerfelt s. 06.02.1704 Sammatti. k. 16.03.1767 Sammatti.
Kaksi lasta, sukupuolesta ei tietoa, haudattu 24.02.1723
Isä: Schmiedefelt, Christian Joakim s. 1672.
Äiti: Rohr von, Lovisa, Schmiedefelt
Rennerfelt, Henrik Ludvig (taulusta 389. Isä: Rennerfelt, Anders Magnus) s. 03.10.1703 Vihti. k. 06.01.1754 Vihti.
1. puoliso Aeimelaeus, Anna Catharina, Rennerfelt s. 1724. k. 23.12.1788 Vihti, Kirvelä. Vihitty: 30.09.1743 Vihti.
Isä: Aejmalaeus, Anders Jakobsson s. 10.02.1677 Euran Vaanii. Kirkkoherra Halikossa; Kaplan i Sagu 1708- och som kyrkoherde i Halikko 1722-.
Äiti: Didron, Maria Elisabet, Aeimalaeus
Rennerfelt, Margareta Juliana, Nassokin (taulusta 389. Isä: Rennerfelt, Anders Magnus) s. 1706. k. 30.08.1776 Vihti.
1. puoliso Nassokin, Axel Gotthard s. 22.08.1700. k. 11.11.1761 Vihti. Vihitty: 23.02.1723.
Isä: Nassokin, Axel Gotthard s. 20.09.1670.
Äiti: Hästesko-Fortuna, Anna, Stålhane s. 05.02.1675.
Rennerfelt, Beata Christina, Nassokin (taulusta 389. Isä: Rennerfelt, Anders Magnus) s. 1709 Vihti. k. 27.03.1775 Porvoo.
1. puoliso Nassokin, Henrik s. 19.04.1698 Vihti. k. 27.12.1758 Porvoon maalaiskunta.
Isä: Nassokin, Axel Gotthard s. 20.09.1670.
Äiti: Hästesko-Fortuna, Anna, Stålhane s. 05.02.1675.
Rennerfelt, Anna Juliana, Tammelander (taulusta 389. Isä: Rennerfelt, Anders Magnus) s. 1713 Vihti. k. 03.08.1770 Kalvola.
1. puoliso Tammelander, Erik s. 11.03.1692. k. 18.03.1761 Kalvola.
Isä: Tammelander, Jakob Michaelinpoika Tammelan kappalainen 1687.
Äiti: Hassalenius, Elisabet, Tammelander
Rennerfelt, Ebba Helena, Svartström (taulusta 389. Isä: Rennerfelt, Anders Magnus) s. 24.01.1716 Vihti. k. 1781 (jälkeen).
1. puoliso Svartström, Gabriel s. 1701. k. 1751 haudattu 03.12.1751. Vihitty: 02.07.1739 Vihti.
2. puoliso Hacklin, Erik s. 05.00.1728 Uskela. k. 1781 (jälkeen). Vihitty: 11.08.1754.
Schauman, Anna Maria (taulusta 391. Äiti: Zöge, Maria Elisabet) k. 1763 haudattu 11.09.1763 Hollola.
1. puoliso Lang, Karl Gustaf k. 31.12.1803 Jämsä. Vihitty: 01.04.1759 Pälkäne.
Pfaler von, Ernst Israel (taulusta 392. Äiti: Ruthenhjelm, Hedvig Eleonora) s. 04.06.1739 Pirkkala. k. 30.10.1786 Messukylä.
1. puoliso Hornborg, Maria Kristina, Pfaler von s. 09.06.1746. k. 12.10.1809 Lempäälä.
Isä: Hornborg, Georg s. 01.04.1710.
Äiti: Stadius, Hedvig Sofia, Hornborg s. 14.01.1716.
Pfaler von, Hedvig Eleonora, Cajalén (taulusta 392. Äiti: Ruthenhjelm, Hedvig Eleonora) s. 1743. k. 31.05.1807 Vesilahti.
1. puoliso Cajalén, Anders s. 1724. k. 1807 (ennen). Turun yliopiston akatemiavouti ja sihteeri.
Pfaler von, Elsa Margaretha, Sjöstedt (taulusta 392. Äiti: Ruthenhjelm, Hedvig Eleonora) s. 1744. k. 20.10.1823 Turku.
1. puoliso Sjöstedt, Johan s. 10.04.1737 Vesilahti. k. 10.07.1810 Karuna. Kauppias Turku. Vihitty: 20.09.1770 Vesilahti.
Pfaler von, Johanna Kristina, Naeppius (taulusta 392. Äiti: Ruthenhjelm, Hedvig Eleonora) s. 1746. k. 14.05.1810 Turku.
1. puoliso Naeppius, Carl Gustaf s. 14.02.1732 Kuhmalahti. k. 18.04.1790 Turku. Vihitty: 04.11.1781 Lempäälä.
2. puoliso Floman, Hans Henrik s. 29.07.1752 Naantali. k. 1799.
Sass, Margareta Helena, Schulman (taulusta 393. Äiti: Boije af Gennäs, Anna Magdalena) s. 15.09.1705 Tuulos. k. 26.07.1768 Hauho.
1. puoliso Schulman, Otto Christoffer s. 1698. k. 21.09.1771 Hauho. Vihitty: 02.04.1726.
Isä: Schulman, Henrik Johan s. 1658.
Äiti: Eilert von, Anna Dorothea, Schulman
Sass, Carl Henrik (taulusta 393. Äiti: Boije af Gennäs, Anna Magdalena) s. 28.01.1707. k. 22.09.1787 Kommilan kartano, Juttila, Tuulos. Luutnantti.
1. puoliso Berch, Helena Margaretha, Sass s. 1710. k. 24.10.1754 Tuulos. Vihitty: 1731.
Isä: Berch, Casper Magnus
Äiti: Hästesko-Fortuna, Anna, Berch
Boije af Gennäs, Juliana Eleonora, Boije af Gennäs (taulusta 394. Äiti: Boije, Catharina Maria) s. 24.08.1735 Fornåsa, Östgötland, Ruotsi. k. 05.06.1795 Järstad, Östgötland, Ruotsi.
1. puoliso Boije af Gennäs, Göran s. 28.06.1725 Ödeshög, Östgötland, Ruotsi. k. 13.02.1785 Järstad, Östgötland, Ruotsi. Vihitty: 06.12.1765 Fornåsa, Östgötland, Ruotsi.
Isä: Boije, Erik Gustav s. 1702.
Äiti: Snoilsky, Christina Charlotta, Boije s. 1700.
Boije, Brita Maria, Rutensköld (taulusta 395. Isä: Boije, Carl Gustav) s. 27.08.1728 Vinnerstad, Östgötland, Ruotsi. k. 23.04.1795 Norrköping, Ruotsi.
1. puoliso Rutensköld, Carl Axel s. 29.10.1710 Halmstad, Ruotsi. k. 17.11.1762 Ukna, Östgötland, Ruotsi. Vihitty: 04.09.1746 Ukna, Östgötland, Ruotsi.
2. puoliso Petersens af, Carl s. 26.10.1742 Tukholma. k. 13.05.1800 Söderköping, Ruotsi. Vihitty: 01.07.1760 Ukna, Östgötland, Ruotsi.
Boije af Gennäs, Adam Ludvig (taulusta 395. Isä: Boije, Carl Gustav) s. 07.02.1730 St. Lars, Ruotsi. k. 04.11.1786.
1. puoliso Boije af Gennäs, Hedvig Christina, Boije af Gennäs s. 1731. k. 1800. Vihitty: 31.12.1751 Ödeshög, Östgötland, Ruotsi.
Isä: Boije, Erik Gustav s. 1702.
Äiti: Snoilsky, Christina Charlotta, Boije s. 1700.
Boije, Christina Charlotta, Dahlström (taulusta 396. Isä: Boije, Adam Gustav) k. 07.03.1767 Styrestad, Östgötland, Ruotsi.
1. puoliso Dahlström, Olof
Boije af Gennäs, Johan Gustaf (taulusta 397. Isä: Boije, Erik Gustav) s. 28.01.1723 Östgötland, Ruotsi. k. 26.01.1785 Ödeshög, Östgötland, Ruotsi.
1. puoliso Köhler von, Christina Charlotta, Boije af Gennäs s. 10.00.1735 Ödeshög, Östgötland, Ruotsi. k. 26.12.1819 Ödeshög, Östgötland, Ruotsi. Vihitty: 20.10.1754.
Isä: Köhler von, Georg Reinhold
Äiti: Cronhielm af Flosta, Maria Christina, Köhler von
Boije af Gennäs, Göran (taulusta 397. Isä: Boije, Erik Gustav) s. 28.06.1725 Ödeshög, Östgötland, Ruotsi. k. 13.02.1785 Järstad, Östgötland, Ruotsi.
1. puoliso Boije af Gennäs, Juliana Eleonora, Boije af Gennäs s. 24.08.1735 Fornåsa, Östgötland, Ruotsi. k. 05.06.1795 Järstad, Östgötland, Ruotsi. Vihitty: 06.12.1765 Fornåsa, Östgötland, Ruotsi.
Isä: Boije af Gennäs, Anders s. 30.08.1694 Pernaja.
Äiti: Boije, Catharina Maria s. 09.05.1695.
Boije af Gennäs, Erik Ernst (taulusta 397. Isä: Boije, Erik Gustav) s. 25.06.1727 Ödeshög, Östgötland, Ruotsi. k. 02.11.1784 Kumla, Ruotsi.
1. puoliso Köhler von, Hedvig Ulrika, Boije af Gennäs s. 11.06.1732. k. 04.10.1771 Säby, Jönköping, Ruotsi. Vihitty: 22.11.1767 Ödeshög, Östgötland, Ruotsi.
Isä: Köhler von, Georg Reinhold
Äiti: Cronhielm af Flosta, Maria Christina, Köhler von
Boije af Gennäs, Hedvig Christina, Boije af Gennäs (taulusta 397. Isä: Boije, Erik Gustav) s. 1731. k. 1800.
1. puoliso Boije af Gennäs, Adam Ludvig s. 07.02.1730 St. Lars, Ruotsi. k. 04.11.1786.
Isä: Boije, Carl Gustav
Äiti: Lewenhaupt, Charlotta Susanna Maria Dorotea, Boije s. 1692.
Boije af Gennäs, Bengt Axel (taulusta 397. Isä: Boije, Erik Gustav) s. 05.03.1734 Ödeshög, Östgötland, Ruotsi. k. 22.09.1808 Tyrväntö.
1. puoliso Boije, Sofia Margareta, Boije af Gennäs k. 09.06.1779 Tyrväntö. Vihitty: 17.08.1775 Tyrväntö.
Isä: Boije, Otto Ernst s. 04.12.1719. Sotaneuvos, lääninkivaltteri Kuopiossa (maaherra).
Äiti: Falkenberg af Trystorp, Jaquette Margareta, Boije s. 30.01.1725.
Motte de la, Reinhold (taulusta 400. Äiti: Stålhandske, Margareta) s. 02.07.1705 Lokalahti. k. 10.00.1742 Tukholma.
1. puoliso Vellingk, Anna Margareta, Motte de la s. 1700. Vihitty: 05.10.1740 Lokalahti.
Isä: Vellingk, Gustaf Mauritz
Äiti: Lindelöf, Anna, Vellingk
Boije, Hans (taulusta 401. Isä: Boije af Gennäs, Ernst) s. 1714. k. 1741 Lammi.
1. puoliso Italin, Hedvig, Boije k. 08.01.1753 Pälkäne. Vihitty: 28.01.1735 Pälkäne.
Perheessä oli nimetön lapsi, N.N. haudattu 1735 Tyrväntö.
Isä: Italin, Matias
Äiti: Krook, Anna, Italin
Boije, Anders (taulusta 401. Isä: Boije af Gennäs, Ernst) s. 14.04.1718 Pernaja. k. 29.03.1761 Huittinen.
1. puoliso Nordman, Agneta, Boije s. 1731. k. 26.09.1799 Hattula. Vihitty: 1753.
Isä: Nordman, Elias
Äiti: N.N., Nordman
Boije af Gennäs, Anna Sofia, Ekman (taulusta 402. Isä: Boije af Gennäs, Hans) s. 1714. k. 07.12.1774 Akaa.
1. puoliso Ekman, Johan s. 14.06.1675 Uusimaa. k. 28.12.1741 Akaa. Vihitty: 17.06.1729.
Boije, Otto Ernst (taulusta 402. Isä: Boije af Gennäs, Hans) s. 04.12.1719. k. 12.01.1781 Kuopio. Sotaneuvos, lääninkivaltteri Kuopiossa (maaherra).
Kuopion läänin maaherra 1775 - 1781. Lähde: Maaherrat Itä-Suomessa
1. puoliso Falkenberg af Trystorp, Jaquette Margareta, Boije s. 30.01.1725. k. 02.07.1752 Tyrväntö. Vihitty: 06.07.1749 Lunda, Tukholma.
Isä: Falkenberg af Trystorp, Carl
Äiti: Horn af Rantzier, Magdalena Sofia, Falkenberg af Trystorp
Boije af Gennäs, Casper Johan (taulusta 402. Isä: Boije af Gennäs, Hans) s. 01.03.1723. k. 1782 Porvoon maalaiskunta.
1. puoliso Ehrenstolpe, Catharina Charlotta, Boije af Gennäs s. 1730. k. 20.12.1799 Porvoon maalaiskunta. Vihitty: 05.04.1753 Porvoo.
Isä: Ehrenstolpe, Fredrik s. 1692.
Äiti: Uggla, Eva Elisabet, Ehrenstolpe s. 1698.
Boije, Anders (taulusta 402. Isä: Boije af Gennäs, Hans) s. 01.06.1724. k. 30.11.1784.
1. puoliso Wurster, Anna Christina, Boije s. 1739.
Isä: Wurster, Gottlieb
Äiti: Fehrman, Christina Elisabet, Wurster
Boije, Hans Georg (taulusta 402. Isä: Boije af Gennäs, Hans) s. 01.10.1725. k. 07.02.1791 Vårdinge, Tukholma.
1. puoliso Lillieström, Barbara Maria, Boije s. 1737. k. 29.06.1771.
Isä: Lillieström, Gustav Peter
Äiti: Königsheim, Barbara Maria, Lillieström
Boije af Gennäs, Hedvig Maria, Leitsman von (taulusta 404. Isä: Boije af Gennäs, Christer) s. 16.06.1702 Eneby, Ruotsi. k. 30.03.1740 Väckelsång, Kronobergs län, Ruotsi.
1. puoliso Leitsman von, Christian Jakob k. 09.01.1731 Dörby, Kalmar, Ruotsi. Vihitty: 20.11.1726.
2. puoliso Vietinghoff, Bleckert s. 1700. k. 14.03.1743 Dörby, Kalmar, Ruotsi. Vihitty: 25.07.1734 Dörby, Kalmar, Ruotsi.
Boije af Gennäs, Nils (taulusta 404. Isä: Boije af Gennäs, Christer) s. 03.02.1712. k. 26.07.1783 Kalvsvik, Kronobergs län, Ruotsi.
1. puoliso Köhler von, Ulrika Eleonora, Boije af Gennäs s. 04.08.1734 Säm, Älvsborg, Ruotsi. k. 26.06.1783 Växjö, Ruotsi. Vihitty: 26.06.1783 Annerstad, Kronobergs län, Ruotsi.
Isä: Köhler von, Johan Didrik
Äiti: Ehrenstrahl, Johanna Margareta, Köhler von
Boije af Gennäs, Elisabet Margareta, Rutensköld (taulusta 404. Isä: Boije af Gennäs, Christer) s. 25.12.1714. k. 27.06.1758.
1. puoliso Rutensköld, Edvard s. 24.05.1691. k. 05.01.1760 Ornesberga, Småland, Ruotsi. Vihitty: 07.00.1731 Väckelsång, Kronobergs län, Ruotsi.
Isä: Rutensköld, Lars
Äiti: Breitholtz, Margareta , Rutensköld
Boije af Gennäs, Erik Johan (taulusta 404. Isä: Boije af Gennäs, Christer) s. 21.12.1715 Väckelsång, Kronobergs län, Ruotsi. k. 22.11.1780 Urshult, Småland, ruotsi.
1. puoliso Taube, Catharina, Boije af Gennäs s. 03.07.1718 Vallby, Uppsala, Ruotsi. k. 17.06.1761 Urshult. Vihitty: 09.02.1756.
Isä: Taube, Volter Ludvig s. 1684 Tallinna, Eesti.
Äiti: Freidenfelt, Barbara Christina, Taube
2. puoliso Uggla, Erika, Boije af Gennäs s. 11.06.1729 Jät, Ruotsi. k. 20.05.1801 Urshult, Småland, Ruotsi. Vihitty: 13.12.1762 Jät, Ruotsi.
Isä: Uggla, Bengt
Äiti: Gyllenskog, Ebba Margareta, Uggla
Boije af Gennäs, Christina Sofia, Berghman (taulusta 404. Isä: Boije af Gennäs, Christer) s. 1721. k. 29.03.1799 Torpa, Östgötland, Ruotsi.
1. puoliso Berghman, Nils Daniel s. 12.02.1716 Hovmanstorp, Ruotsi. k. 29.05.1755 Skatelöv, Kronobergs län, Ruotsi. Vihitty: 14.12.1746 Jät, Ruotsi.
Boije af Gennäs, Charlotta Kristina, Brakel (taulusta 406. Isä: Boije af Gennäs, Otto Christer) s. 18.08.1737. k. 07.05.1821 Artjärvi.
N.N. s. 07.10.1762 Porin msrk. k. 08.04.1763 Porin msrk.
1. puoliso Brakel, Reinhold Gustaf s. 06.03.1721. k. 28.02.1769 Somero. Kapteeni henkirakuunarykmentissä. Vihitty: 16.02.1756 Pälkäne.
Voluntaari Turun läänin jalkaväkirykmentissä 1732, varusmestari 1739. Korpraali henkirakuunarykmentissä 1741, majoittaja 1742, kersantti 1743, kornetti 1753, luutnantti 1762, kapteeni 1766, ero 1768. Introdusoitu Ruotsin ritarihuoneeseen 1756. Omisti Someron Hovilan.
Lähde:
Ylioppilasmatrikkeli 1640-1852
Isä: Henriksson, Mauritz Gustav s. 30.11.1691 Liivinmaa. Kapteeni henkirakuunarykmentissä .
Äiti: Apolloff, Regina, Henriksson s. 1689.
Boije af Gennäs, Ulrika Renata, Brakel (taulusta 406. Isä: Boije af Gennäs, Otto Christer) s. 27.11.1741 Turku. k. 24.03.1819 Pirkkala.
1. puoliso Brakel, Otto Mauritz s. 24.06.1722 Huittinen. k. 18.02.1808 Pirkkala. Vihitty: 16.02.1758 Pälkäne.
Isä: Henriksson, Mauritz Gustav s. 30.11.1691 Liivinmaa. Kapteeni henkirakuunarykmentissä .
Äiti: Apolloff, Regina, Henriksson s. 1689.
Boije af Gennäs, Anna Sofia, Hausen von (taulusta 406. Isä: Boije af Gennäs, Otto Christer) s. 15.06.1722. k. 09.01.1795 Karinainen, Pöytyä.
1. puoliso Hausen von, Carl Johan s. 1696. k. 18.02.1763 Paimio. Vihitty: 16.01.1743 Lemu.
Boije af Gennäs, Christina Margareta , Sture (taulusta 406. Isä: Boije af Gennäs, Otto Christer) s. 28.10.1727. k. 24.11.1815 Tuusula.
1. puoliso Sture, Georg Wilhelm s. 19.12.1719 Tenhola. k. 09.06.1764 Tenhola. Vihitty: 24.04.1753 Pälkäne.
Isä: Sture, Jörgen
Äiti: N.N., Sture
Boije af Gennäs, Brita Elisabet, Konow von (taulusta 406. Isä: Boije af Gennäs, Otto Christer) s. 1732. k. 21.11.1759 Porvoon maalaiskunta.
1. puoliso Konow von, Johan Gustav s. 17.06.1724 Askola. k. 03.01.1797 Porvoon maalaiskunta. Vihitty: 08.11.1750 Porvoon maalaiskunta.
Isä: Konow von, Gustaf Adolph s. 22.04.1681 Nevanlinna (ruotsixi Nyen, Nyenskans, latinaksi Neovia), Venäjä.
Äiti: Gripenberg, Ebba Elisabeth, Konow von s. 18.07.1688.
Boije af Gennäs, Otto Christer (taulusta 406. Isä: Boije af Gennäs, Otto Christer) s. 26.04.1745 Porvoon maalaiskunta. k. 12.10.1823 Viipuri.
1. puoliso Geer af Tervik de, Fredrika Wilhelmina, Boije af Gennäs s. 16.09.1753 Pernaja. k. 15.03.1776. Vihitty: 03.12.1774 Pernaja.
Isä: Geer af Tervik de, Otto Wilhelm s. 25.12.1710 Östragötaland, Ruotsi.
Äiti: Muhl, Anna Dorotea, Geer af Tervik de s. 08.10.1728.
2. puoliso Noppari, Serafina, Marttila
3. puoliso Montgomery, Anna Margareta, Boije af Gennäs s. 29.04.1766 Turku. k. 24.07.1827 Porvoo. Vihitty: 29.01.1785 Snappertuna.
Isä: Montgomery, Robert
Äiti: Stallbourg von, Anna Sibylla, Montgomery
Boije af Gennäs, Hedvig Juliana (taulusta 406. Isä: Boije af Gennäs, Otto Christer) s. 18.12.1723. k. 14.11.1795 Heinola.
1. puoliso Ramsay, Fredrik Adolf s. 09.11.1712 Heinola. k. 10.03.1783 Heinola. Vihitty: 05.03.1745 Porvoon maalaiskunta.
Isä: Ramsay, Johan s. 1683 Uusimaa.
Äiti: Pahlen von der, Christina, Ramsay s. 1689.
Rehbinder, Henrik Rudolf (taulusta 409. Äiti: Boije af Gennäs, Sofia Juliana) s. 02.10.1739 Gottröra, Tukholma. k. 24.01.1780 Tukholma.
1. puoliso Lilliesvärd, Gustava Catarina, Rehbinder s. 1745. k. 08.05.1787 Tukholma. Vihitty: 16.09.1763 Gottröra, Tukholma.
Isä: Lilliesvärd, Gustav Magnus
Äiti: Bongh, Magdalena Catarina, Lilliesvärd
Boije af Gennäs, Maria Juliana, Wellenius (taulusta 410. Isä: Boije af Gennäs, Nils Gustav) s. 13.02.1739 Vallerstad, Östgötland, Ruotsi. k. 18.01.1784 Norrköping, Ruotsi.
1. puoliso Wellenius, Erik k. 1784 (ennen). Vihitty: 20.09.1761 Norrköping, Ruotsi.
Hufvudsköld, Christer Wilhelm (taulusta 411. Äiti: Grass, Margareta) s. 03.04.1721. k. 27.03.1759 Pommern, Saksa.
1. puoliso Holm, Christina, Hufvudsköld k. 11.03.1764. Vihitty: 28.09.1748 Tukholma.
Hufvudsköld, Sofia Margareta, Dellwig von (taulusta 411. Äiti: Grass, Margareta) s. 19.11.1725. k. 1764.
1. puoliso Dellwig von, Carl Johan s. 09.03.1719 Tobolsk, Venäjä. k. 17.09.1764.
Klick, Johanna Christina, Philp (taulusta 414. Äiti: Boije af Gennäs, Märtha Christina) s. 29.08.1710. k. 09.05.1735.
1. puoliso Philp, Wilhelm s. 18.04.1698 Taalainmaa, Ruotsi. k. 07.04.1774 Vesilahti. Vihitty: 1730.
Klick, Brita Helena, Motte de la (taulusta 414. Äiti: Boije af Gennäs, Märtha Christina) s. 08.03.1713. k. 10.10.1747 Uskela.
1. puoliso Motte de la, Bengt s. 01.11.1703. k. 14.02.1762 Karuna. Vihitty: 28.12.1740 Kangasala.
Isä: Motte de la, Jakob Henrik s. 1668.
Äiti: Galle, Elsa, Motte de la
Klick, Vendela Ottiliana, Hastfer (taulusta 414. Äiti: Boije af Gennäs, Märtha Christina) s. 11.11.1715. k. 02.09.1748 Kangasala.
1. puoliso Hastfer, Jakob Johan s. 30.01.1697. k. 28.01.1754 Marttila. Vihitty: 11.01.1737 Tammisaaren maalaiskunta.
Klick, Carl Gustav (taulusta 414. Äiti: Boije af Gennäs, Märtha Christina) s. 17.01.1726. k. 01.02.1761 Pohja.
1. puoliso Armfelt, Maria, Klick s. 1727. k. 21.06.1807 Tammisaaren maalaiskunta. Vihitty: 26.09.1751 Lohja.
Fleming af Liebelitz, Herman (taulusta 416. Isä: Fleming af Liebelitz, Clas) s. 03.01.1734 Perniö. k. 04.03.1789 Turku. Hovijunkkari, vapaaherra.
Han sägs ha varit det sista riktigt rika Flemingen och levde ett glansfullt liv på Villnäs. Han nyinredde slottet, men pga stora skulder var arvingarna efter Herman tvungna att sälja Villnäs 1791. Villnäs, Askainen Tarkoittaa Askaisten Louhisaaren linnaa. Lähde: Martin Gardberg´n tiedosto
1. puoliso Gyllenborg, Sara Maria, Fleming af Liebelitz s. 16.05.1733. k. 13.08.1757 Tukholma. Vihitty: 27.05.1756.
Isä: Gyllenborg, Fredrik
Äiti: Stiercrona, Elisabet, Gyllenborg
Fleming af Liebelitz, Johan Casimir (taulusta 417. Isä: Fleming af Liebelitz, Göran)
1. puoliso Hamilton, Florentina Henriette, Fleming af Liebelitz
Fleming af Liebelitz, Catharina Charlotta, Wrede (taulusta 417. Isä: Fleming af Liebelitz, Göran) s. 19.09.1739 Österhaninge, Ruotsi. k. 01.08.1764 Kungslena i Skaraborgs län, Ruotsi.
1. puoliso Wrede, Fabian Casimir s. 28.01.1724 Mjölby, Östergötland, Ruotsi. k. 27.08.1795 Vingåker, Ruotsi. Vihitty: 23.02.1760 Österhaninge, Ruotsi.
Isä: Wrede, Fabian s. 08.04.1694 Elimäki.
Äiti: Sparre, Catharina Charlotta, Wrede
Fleming af Liebelitz, Catarina Agneta, Lode (taulusta 418. Isä: Fleming af Liebelitz, Herman) k. 1745 haudattu 19.09.1745 Latila.
1. puoliso Lode, Otto Wilhelm s. 24.11.1704 Moskova, Venäjä. k. 31.12.1776 Espoo. Vihitty: 12.03.1738 Halikko.
Isä: Lode, Jurgen Johan s. 1661.
Äiti: Bock, Beata Sofia, Lode